Frågor och svar

Vad är Globaliseringsrådets uppdrag?

Globaliseringsrådets målsättning är i första hand att utforma en strategi som leder till att Sverige kan utnyttja de potentiellt stora välfärdsvinster som globaliseringen innebär. Rådet ska komma med idéer och förslag om hur Sverige kan stå starkare i globaliseringens tid. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog kring globaliseringsfrågor som syftar till att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter.

Upp

Vilka frågeställningar kommer rådet att ta upp?

En viktig uppgift för rådet är att analysera de möjligheter och risker som den globala ekonomin medför. Centrala frågeställningar gäller Sverige som kunskapsnation och produktionsbas, näringslivets förnyelse och utvecklingskraft, arbetsmarknaden, samt den svenska modellens anpassnings- och förnyelseförmåga i en värld som präglas av konkurrens i allt fler dimensioner.

Upp

Vad är utgångspunkten för Globaliseringsrådets arbete?

Den idémässiga grunden är att globalisering är något önskvärt och hoppingivande. Men skärpt global konkurrens kan också öka risken för jobb- och företagsutflyttning och därmed vidgade klyftor i Sverige. I rådet ingår företrädare för regeringen, arbetsmarknadens parter, företagsamheten, statsförvaltningen, medierna och forskarsamhället. Rådet bör präglas av ett engagemang för Sverige som ligger bortom partipolitikens och partsintressenas ibland konfliktorienterade och kortsiktiga hållning.

Upp

Hur ser arbetsplanen ut?

Arbetet kommer att bedrivas utifrån tre parallella spår vilka samtliga är kunskapskanaler som kommer att utgöra underlag för rådets slutrapport:

1) Underlagsrapporter
Cirka 25-30 underlagsrapporter beställs av forskare inom olika discipliner. (Sammanställningar av tidigare forskning/utredningar/statistik) Rapporterna diskuteras i expertgrupper om 5-7 personer. Arbetet ska vara inriktat på att leverera policyslutsatser. Rapporterna, som genomgår vetenskaplig kvalitetskontroll, kommer successivt att publiceras under den tid rådet arbetar.

2) Rådets möten
Cirka 16 möten med Globaliseringsrådet är planerade. Syftet med rådets möten är tvåfaldigt, dels att ge input till utformningen av rådets slutrapport, dels att ge underlag till politiska initiativ under arbetets gång. Formen är att inbjudna experter och/eller ledamöter av rådet inleder och att det därefter följer en fri diskussion. Före sammanträdet har ledamöterna fått ett skriftligt material från kansliet som underlag för diskussionen. De sista rådsmötena kommer delvis att innehålla diskussioner om innehållet i rådets slutrapport.

3) Offentliga möten
Ett tredje inslag är offentliga möten. De kan exempelvis innehålla framträdanden av internationella auktoriteter och inhemska kommentatorer. Andra möten kommer att äga rum i olika delar av Sverige.

Upp

Hur ser tidplanen ut?

Globaliseringsrådets arbete ska vara avslutat i god tid före valet 2010. Underlagsrapporter läggs ut på relevanta forskare fr.o.m. april 2007 för leverans under rådets verksamhetsperiod som stäcker sig som längst till 2009-12-31.

Upp

Är Globaliseringsrådets åsikter även regeringens?

Nej, att fem statsråd ingår i rådet innebär inte automatiskt att Globaliseringsrådets åsikter är desamma som regeringens. I rådet ingår även partipolitiskt obundna företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, statsförvaltningen, medierna och forskarsamhället. Rådets arbete kommer att sammanfattas i en slutrapport med ekonomisk-politiska policyrekommendationer. Slutrapporten kommer att tydliggöra rådets åsikter. Olika forskare kommer även att bidra med underlagsrapporter med policyrekommendationer. Rådets slutrapport samt olika forskares underlagsrapporter ska ses som kunskapsunderlag. Förhoppningen är att detta underlag ska kunna användas för att vävas in i regeringens politik allt eftersom rapporterna presenteras.

Upp

Utbildningsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 april 2007
Uppdaterad 4 april 2007