Globaliseringskrönika nr 9, av Elisabeth Nilsson
Klimathotet måste mötas med globala lösningar
Foto: Peter Jönsson
Klimatfrågan påverkar hela samhället och den går inte att hantera som om den vore ett isolerat politikområde. Klimatfrågan är en global utmaning där våra nationella insatser måste sättas in i ett europeiskt och globalt perspektiv, och insatserna ska göras där de gör största möjliga globala nytta.
Euforin över att få vara banerförare i en valvinnande fråga leder lätt till att många politiker glömmer bort verkligheten och vad som är tekniskt möjligt. Politiska slagord med allt högre procenttal förs ut i medierna men tåget står kvar på stationen. Klimatfrågan är vår tids viktigaste fråga. Då är det viktigt att den inte bara blir ett slagträ i debatten utan utformas så att klimatet förbättras i samklang med ekonomisk utveckling.
Energipolitiken är i högsta grad sammankopplad med klimatpolitiken. Sverige kan fortsätta vara den ledande internationella förebilden av ett hållbart samhälle med hög tillväxt. Landet har visat att det går att minska utsläppen samtidigt som tillväxten varit hög. Vår energimix gör att vi har en unik situation med låga utsläpp av koldioxid per capita. Sverige har i dag lägst koldioxidintensitet inom EU, d.v.s. vi släpper ut minst koldioxid per BNP-enhet. Vi har samtidigt en stor och mycket viktig energiintensiv industri i Sverige.
Vår framtida energiförsörjning måste lösas i samklang med klimatpolitiken. I dag talas det ofta om att vårt stora elberoende är ett problem. El är den mest effektiva energiformen och vi kommer sannolikt att behöva mer el i framtiden. Trafikens utsläpp av koldioxid kan bara lösas med att vi använder mer el. Biobaserade bränslen kan inte täcka de giganitiska behoven av energi. Om något eller några decennier tror och hoppas jag därför att elhybridbilar är dominerande. Utformningen av Sveriges framtida energipolitik bör mer präglas av viljan att minska vår klimatpåverkan än av rädslan för att ändra ett flera decennier gammalt beslut rörande kärnkraften.
Att rätt utforma utsläppshandelssystemet för koldioxid efter 2012 är A och O för den framtida konkurrenskraften för den europeiska stålindustrin. Ett olämpligt utformat system leder till stark konkurrenssnedvridning. Konsekvenserna av detta blir flyttning av produktion till länder utanför EU. Utan omtanke om produktionens påverkan på klimatet. Sverige använder mer stål i dag än för 10 år sedan. Vi exporterar också för ett större värde än någonsin förr. Den svenska stålindustrin kan med sina produkter bidra till att bygga ett mer uthålligt samhälle. Industrin är en del av lösningen när samhället ska öka sina ansträngningar att minska koldioxidutsläppen.
Sätt klimatet i centrum genom att främja industriell utveckling!
Elisabeth Nilsson
Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret och ledamot i Globaliseringsrådet.
Globaliseringskrönikan är skriven av en av Globaliseringsrådets ledamöter och återspeglar inte nödvändigtvis regeringens åsikter.
