EU:s stridsgrupper
År 2007 sjösatte EU sitt stridsgruppskoncept. Detta innebär att två stridsgrupper från olika medlemsländer står i beredskap sex månader i taget, enligt ett rullande schema. Styrkorna ska snabbt kunna sättas in i ett krisområde.
Enligt konceptet för EU:s stridsgrupper står två styrkor samtidigt i beredskap under en sexmånadersperiod, för att vid behov kunna sättas in i två separata insatser. Ett eller flera länder ställer upp med styrkor enligt ett rullande schema.
En stridsgrupp kan antingen genomföra egna insatser på 30 till 120 dygn, eller utgöra den inledande delen av en större och mer långsiktig EU-insats. Uppgifterna kan variera över hela konfliktskalan, från räddnings- eller humanitära insatser till väpnad strid i fredsframtvingande situationer. Det finns inga geografiska begränsningar beträffande ett tänkbart insatsområde, men för planering används en radie om 600 mil från Bryssel. Insatsen kan dock inte äga rum inom ett medlemsland.
Två av grundprinciperna för dessa styrkor är att de ska vara allsidiga och ha förmåga att genomföra självständiga insatser utan att ytterligare stöd behöver tillföras. Det är dock upp till deltagande länder att själva bestämma sammansättning och utrustning, utifrån EU:s kravspecifikation. Detta innebär att ingen stridsgrupp är identisk med någon annan.
Alla stridsgrupper är av princip multinationella. Även om ett land bidrar med huvuddelen av styrkan kommer ledningen att genomföras av staber som förstärks med officerare från flera EU-länder.
Bakgrund och beslut
EU:s stats- och regeringschefer beslutade vid Europeiska rådet i Köln 1999 att unionen skulle kunna förebygga och bemöta konflikter genom att sända ut civil och militär personal i fredsfrämjande insatser. Vid detta tillfälle beslutades också att insatserna skulle bygga på nationella resurser som på frivillig basis ställs till unionens förfogande när beslut om att genomföra en insats tas.
Som en uppföljning av beslutet i Köln 1999 enades man vid Europeiska rådet i Helsingfors samma år om målsättningar för att utveckla en sådan militär förmåga. Dessa målsättningar brukar kallas Helsinki Headline Goal eller Headline Goal 2003. Av Helsinki Headline Goal framgår att EU ska ha som mål att upprätta en snabbinsatsförmåga som ska kunna sättas in med kort varsel för att genomföra fredsfrämjande insatser med militära medel.
I samband med Europeiska rådets möte i juni 2001 togs ytterligare steg i utvecklingen av EU:s militära snabbinsatsförmåga. Vid detta möte fattades beslut om dokumentet Headline Goal 2010, som är en utveckling av Headline Goal 2003. Ett av huvudelementen i Headline Goal 2010 är upprättandet av stridsgrupper så kallade Battlegroups.
Intill dags dato har ingen stridsgrupp skickats ut på skarpt uppdrag.
