Sanktioner i utveckling
Under senare år har sanktionsinstrumentet utvecklats. Det internationella samfundet har i högre grad börjat använda riktade sanktioner för att trygga internationell fred och säkerhet eller för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Sverige har länge förespråkat en effektivare användning av sanktioner för fredlig påverkan.
År 2001 och 2002 organiserade Sverige tillsammans med Tyskland ett antal seminarier om riktade sanktioner. Seminarierna utgjorde en uppföljning till Schweiz arbete med riktade finansiella sanktioner 2001, den så kallade Interlakenprocessen.
Den så kallade Bonn-Berlinprocessen resulterade i rekommendationer om riktade sanktioner för resor, luftfartskontroll och vapenembargo. I den så kallade Stockholmsprocessen behandlades praktiska förutsättningar för att genomföra och övervaka sanktionsregimer. I februari 2003 presenterades arbetet i FN:s säkerhetsråd.
Utrikesdepartementet har därefter följt upp Stockholmsprocessen. Bland annat har man givit stöd till Uppsala universitet för att genomföra fallstudier om sanktionerna mot Elfenbenskusten och Liberia har uppnått sina syften. År 2007 presenterades en studie utförd av SIPRI och Uppsala universitet med förslag om hur FN:s vapenembargon kan bli effektivare.
Initiativ för ökad rättssäkerhet
År 2005 startade Sverige tillsammans med Tyskland och Schweiz ett gemensamt projekt för ökad rättssäkerhet i sanktionssystemet. Projektet var en fortsättning på ländernas tidigare arbete med att utveckla riktade sanktioner.
År 2006 presenterades en rapport vid ett seminarium i New York med ett 50-tal deltagare inklusive medlemmar i FN:s säkerhetsråd. I rapporten identifierades brister i rättssäkerheten och i hänsynen till mänskliga rättigheter. I rapporten presenterades också konkreta förslag för att förbättra rutinerna vid sanktionsbeslut om enskilda, s.k. listning och avlistning, samt förslag om en omprövningsmekanism. Rapporten togs fram av Watson Institute vid Brown University i USA och kan laddas ner här intill.
Frågan om rättssäkrare procedurer vid beslut om individinriktade sanktioner i FN:s säkerhetsråd och dess sanktionskommittéer har kommit i särskilt fokus de senaste åren efter uppmärksammade domar i EU:s domstolar. Flera listningar inom ramen för FN:s individinriktade sanktioner mot terrorism har underkänts. Tillsammans med andra s.k. likasinnade europeiska länder har Sverige engagerat sig i att förmå FN:s säkerhetsråd att ändra sina procedurer för att stärka rättssäkerheten vid individinriktade sanktioner. Flera rapporter som togs fram i samband med det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 var ett led i detta. Arbetet har haft vissa framgångar genom att rutinerna successivt har förbättrats. Listorna ses nu över regelbundet, och 2010 tillsatte FN:s generalsekreterare en ombudsperson som kan bistå den enskilde vid klagomål.
Även vad gäller av EU självständigt beslutade sanktioner har det förekommit att EU:s domstolar har underkänt olika beslut p.g.a. bristande rättssäkerhet. EU har därför från 2007 förbättrat sina egna rutiner.
