Kommissionen om klimat och utveckling: "Klimatpåverkan hotar millenniemålen"
Den 14 och 15 februari håller Kommissionen för klimat och utveckling sitt första möte i Stockholm. Initiativtagaren biståndsminister Gunilla Carlsson är ordförande.
Kommissionen ska bland annat ge förslag om hur biståndet kan "klimatsäkras" och vad fattiga länder kan göra för att anpassa sig till klimatförändringar.
På många håll hotas bostäder och infrastruktur när vattennivåerna stiger. Denna bild från Thailand.
Johan Schaar är chef för det sekretariat som bistår Klimatkommissionen med information och expertis.
Hur kan man stödja fattiga länder på klimatområdet?
Johan Schaar. Foto: NORAD
Det handlar mycket om att hjälpa till med att rusta och förebygga det som översvämningar, orkaner, torka och andra väderfenomen för med sig.
Riskanalyser är viktiga, men jag tror också på att ge stöd till de fattiga länderna att utveckla sin egen kompetens kring hur de anpassar sig. Vi kan inte komma med färdiga lösningar, utan de måste utvecklas i berörda länder utifrån lokala perspektiv. Likaså bör vi stödja utvecklingsländerna att vara aktiva deltagare i klimatförhandlingarna som ska leda fram till ett nytt Kyotoavtal.
Vad innebär det att "klimatsäkra" biståndet?
Att se till att biståndet utformas så att de konsekvenser som man redan nu kan se av klimatförändringarna inte negativt påverkar biståndsinsatserna. Det handlar också om att biståndet och andra finansiella flöden, till exempel näringslivets investeringar, tillsammans ska göra det möjligt för fattiga länder att möta konsekvenserna av klimatpåverkan.
Varför tar Sverige initiativ till en klimatkommission?
Regeringen ansåg att mer behövde göras på området klimatanpassning. Klimatdebatten har hittills främst handlat om växthusgaser, men regeringen vill ge ett aktivt bidrag också vad gäller anpassning till konsekvenserna av den globala uppvärmningen.
Klimatpåverkan hotar redan möjligheten att nå Millenniemålen. Det är en gemensam och global utmaning att kombinera klimatarbetet med andra utvecklingsinsatser.
Vilken roll tror du att kommissionen kommer att kunna spela?
Kommissionen arbetar under en viktig period, mellan mötet på Bali och mötet i Köpenhamn. Genom ett lyhört och öppet sätt att arbeta kan kommissionen samverka med andra aktörer och de processer som pågår inom FN, EU och OECD. Det är först när dessa aktörer har en gemensam begreppsbild och när frågorna får politisk prioritet som vi kommer kunna se resultat.
Kommissionen har stora möjligheter att bidra till en sådan utveckling. Den är också unik på så sätt att den representeras av företrädare från olika delar av världen; framför allt Afrika, Kina och Indien. Det finns många olika sorters expertis inom kommissionen, vilket är viktigt eftersom klimat och utveckling skär genom många politiska, ekonomiska och ekologiska områden.
Hur kommer kommissionens arbete att bedrivas rent praktiskt?
Enligt regeringens beslut kommer den att samlas 4-5 gånger under sina 18 månader. Mötena ska hållas på olika platser i världen, för att illustrera olika sidor av klimat- och anpassningsfrågorna. Vi har dessutom tillsatt en expertgrupp som redan gjort ett antal studier, som man kan läsa om på kommissionens hemsida.
Kommissionens medlemmar
Wangari Maathai, Professor, Grundare av Green Belt Movement, Kenya
Sun Honglie, Professor, chef för China Climate Change Expert Committee, Kina
Nanna Hvidt, Chef för forskningsinstitutet DIIS, Danmark
Angela Cropper, Biträdande chef UNEP (FN:s miljöprogram), Trinidad och Tobago
Jacques Aigrain, VD Swiss RE, Frankrike - Schweiz
Mohamad El-Ashry, Senior Fellow UN Foundation, Egypten
Sunita Narain, Chef för Center for Science and Environment, Indien
Jonathan Lash, President World Resources Institute, USA
Ian Johnson, Ordförande IDEAcarbon, Storbritannien
Bernard Petit, Biträdande chef, Directorate General Development, EU-kommissionen, Frankrike
Margareta Wahlström, Biträdande chef OCHA (FN:s humanitära samordningskontor), Sverige
Youba Sokona, Chef för Sahara and Sahel Observatory, Mali

