Lissabonfördraget - EU:s nya fördrag
Lissabonfördraget undertecknades den 13 december 2007 av företrädare för EU:s regeringar. Efter det började processen med att godkänna Lissabonfördraget i de 27 medlemsländerna. Efter att alla medlemsländer ratificerat fördraget träder det i kraft den 1 december 2009. Den svenska riksdagen godkände Lissabonfördraget den 20 november 2008.
Lissabonfördraget börjar gälla 1 december 2009
Lissabonfördraget träder ikraft den första dagen i den månad som följer efter det att den sista medlemsstaten deponerat sitt ratifikationsinstrument. Tjeckien deponerade sitt ratifikationsinstrument i Rom i november 2009 och fördraget börjar gälla den 1 december.
Vid ett extainsatt EU-toppmöte den 19 november 2009 utsågs de nya poster som införs med Lissabonfördraget. Herman Van Rompuy utsågs till fast ordförande i Europeiska rådet och som hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik utsågs Catherine Ashton. Vid toppmötet utsågs även en generalsekreterare för ministerrådet, Pierre de Boissieu.
Riksdagen godkände Lissabonfördraget 2008
Under perioden januari-mars 2008 genomfördes en bred remissrunda om Lissabonfördraget genom att en departementspromemoria om fördraget (Ds 2007:48) skickades ut på remiss till 214 remissinstanser. En bred majoritet av remissinstanserna stöder förslaget om att Sverige bör godkänna Lissabonfördraget eller har inga åsikter.
I maj-juni 2008 prövades Lissabonfördraget av Lagrådet. I sitt yttrande konstaterade Lagrådet att Lissabonfördraget inte föranleder någon grundlagsändring, och att det därmed inte finns något rättsligt hinder att godkänna fördraget som planerat.
Regeringen överlämnade en proposition om Lissabonfördraget till riksdagen den 3 juli. Den 20 november 2008 beslutade riksdagen att godkänna Lissabonfördraget.
- Jag är mycket glad att Riksdagen med en bred majoritet och över de politiska blockgränserna har godkänt Lissabonfördraget. Om EU i framtiden ska kunna uppfylla de krav som medborgarna ställer krävs moderna regler för hur beslut fattas. Lissabonfördraget är ett paket med nya regler som gör EU mer öppet, mer effektivt och mer demokratiskt, sa EU-minister Cecilia Malmström i november 2008.
Kompromiss om Lissabonfördraget vid topmöten
Vid EU-toppmöten i december 2008, juni 2009 och oktober 2009 har EU-ländernas ledare enats om att tillmötesgå krav från bland annat Irland och Tjeckien för att Lissabonfördraget ska kunna ratificeras av samtliga medlemsländer. Efter folkomröstning på Irland och underskrift av Tjeckiens president är Lissabonfördraget ratificerat av samtliga medlemsländer.
- Det är väldigt glädjande att president Klaus idag har skrivit under Lissabonfördraget. Hans signatur är slutet på en alltför lång tid av institutionell osäkerhet i EU. Fördraget öppnar upp för en mer demokratisk, öppen och effektiv union, sa statsminister Fredrik Reinfeldt den 3 november 2009.
Ratifikationsinstrumenten slutförvaras i Rom
När väl alla fördrag är signerade transporteras de så kallade ratifikationsinstrumenten till det italienska utrikesdepartementets lokaler i Rom. Alla internationella avtal eller fördrag har ett organ/organisation eller land som förvaltar ratifikationsinstrumenten. Sedan 1957 är det Italien som har rollen som depositarie. Det innebär bland annat att Italien ansvarar för att ta emot, bekräfta och underrätta EU:s medlemsländer om vad som händer med instrumenten.
Relaterat
- Pressmeddelande: Sista pusselbiten på plats
- Prop. 2007/08:168 Lissabonfördraget
- Informationsmaterial: Lissabonfördraget: Så ska EU bli mer öppet, mer effektivt och mer demokratiskt
- Informationsmaterial: Lissabonfördraget. Konsoliderad version av EU:s fördrag i pocketformat
- Informationsmaterial: Lissabonfördraget i fickformat
- Lagrådsremiss: Lissabonfördraget
- Ds 2007:48 Lissabonfördraget
