Ett nytt fördrag för EU

EU:s stats- och regeringschefer har enats om hur det nya fördraget, Lissabonfördraget, ska se ut, med tydliga regler och bestämmelser för hur EU ska fungera i framtiden.

En regeringskonferens arbetade under hösten 2007 och ledde fram till den slutliga överenskommelsen i Lissabon den 18-19 oktober. Medlemsländernas regeringar undertecknade fördraget i Lissabon den 13 december 2007. Därefter har det ratificeras i alla de 27 EU-länderna, i Sverige godkände riksdagen Lissabonfördraget den 20 november 2008, och sista land som skrev under var Tjeckien den 3 november 2009.

Träder i kraft 1 december 2009

Förberedelserna med att införa Lissabonsfördragets ändringar pågår. Till exempel hölls ett extainsatt EU-toppmöte den 19 november 2009 då de nya poster som införs med Lissabonfördraget utsågs, en fast ordförande i Europeiska rådet och en hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Lissabonfördraget innehåller en rad viktiga nyheter för att EU ska kunna arbeta effektivare och samtidigt bli modernare, mer demokratiskt och tydligare för medborgarna.

Liknar det konstitutionella fördraget

Utgångspunkten för Lissabonfördraget är det konstitutionella fördraget som arbetades fram av EU:s framtidskonvent och undertecknades av alla EU-länder 2004. Sveriges och de flesta EU-ländernas inställning har hela tiden varit att behålla så mycket som möjligt av innehållet i det konstitutionella fördraget. Den viktigaste skillnaden är att Lissabonfördraget ändrar i det regelverk som redan finns idag, medan det konstitutionella fördraget var tänkt att ersätta alla tidigare fördrag.

Mer insyn och öppenhet

Fördraget slår fast att ministerrådets möten ska vara offentliga när man debatterar och stiftar lagar. EU:s offentlighetsprincip ges en större tyngd och gäller nu alla EU-myndigheter. De reformerna är viktiga för att du som medborgare ska kunna vara med i den demokratiska processen, men också för att media bättre ska kunna granska EU:s verksamhet.

Medborgarinitiativ och dialog med civila samhället

EU-institutionerna ska medverka till en öppen debatt om unionens verksamhet och ska dessutom föra en regelbunden dialog med föreningar och organisationer. Innan ett förslag läggs fram ska kommissionen hålla ordentliga samråd. En särskild nyhet är medborgarinitiativ, som innebär att en miljon EU-medborgare tillsammans kan uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag.

Europaparlamentet får mer att säga till om

Det blir huvudregel att Europaparlamentet jämställs med ministerrådet i beslutsprocessen. Parlamentet blir "medbeslutande" på betydligt fler områden än idag, bland annat inom straffrätt och polissamarbete. Det är en viktig demokratireform eftersom de folkvalda i parlamentet får ett avgörande inflytande över besluten. Europaparlamentet väljs i allmänna val vart femte år, och nästa val är i juni 2009. Sverige har idag 19 ledamöter.

Fler majoritetsbeslut

Ministerrådet ska fatta beslut med kvalificerad majoritet på fler områden än idag, bland annat inom straffrätt och polissamarbete. Idag krävs ofta att alla länder är överens om ett beslut, och med fler majoritetsbeslut kan eu arbeta snabbare och effektivare. Det gör det lättare att hantera problem som gränsöverskridande brottsligheten, men är också en förutsättning för att eu ska kunna fortsätta utvidgas. Från 2o14 införs ett enklare system för hur medlemsländernas röststyrka räknas ut.

Riksdagens inflytande ökar

Sveriges riksdag och parlamenten i övriga medlemsländer får en tydligare roll i att bevaka om beslut ska fattas på EU-nivå eller i medlemsländerna, det vill säga att närhetsprincipen respekteras. Om tillräckligt många parlament anser att ett förslag inte borde behandlas på EU-nivå måste kommissionen överväga förslaget på nytt. Trycket på kommissionen att dra tillbaka eller ändra förslaget ökar ju fler nationella parlament som säger nej. Att riksdagen får ökat inflytande fördjupar den demokratiska kontrollen i EU-samarbetet.

Tydliga rättigheter för medborgarna

Fördraget hänvisar till stadgan för grundläggande rättigheter, som listar ett antal rättigheter som gäller för alla EU-medborgare. Yttrandefrihet, religionsfrihet och förbud mot diskriminering, dödsstraff och tortyr är några exempel. Stadgan blir rättsligt bindande när EU-institutionerna och medlemsländerna tillämpar EU:s lagar och regler. EU ska dessutom att ansluta sig till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Medborgarna får därmed ett ännu tydligare skydd än vad som gäller idag.

Mer samordnad utrikespolitik

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska samordnas av en "hög representant", som både leder ministerrådet för utrikesfrågor och blir vice ordförande i EU-kommissionen. Tanken är att det ska bli bättre samstämmighet i utrikespolitiken så att EU-länderna talar med en gemensam röst på den globala arenan.

Fast ordförande i Europeiska rådet

Sveriges statsminister ingår tillsammans med de 26 övriga stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, som ansvarar för att peka ut färdriktningen för EU:s arbete. Idag leds Europeiska rådet av det land som har ordförandeskapet, men nu ska en fast ordförande istället utses för två och ett halvt år i taget. Det är tänkt att ge arbetet mer kontinuitet jämfört med idag, när ordförandeskapet byts varje halvår. Det roterande ordförandeskapet finns dock kvar och leder ministerrådets arbete. Sverige blir ordförande under andra halvåret 2009.

Åtgärder mot klimatförändringar

Nytt i Lissabonfördraget är en målsättningen att EU ska främja åtgärder på internationell nivå för att hantera miljöproblem och klimatförändringar. Två andra bestämmelser understryker vikten av solidaritet i energipolitiken. Det innebär att kampen mot klimathotet ska sättas högt på EU:s dagordning.

EU-kommissionen blir mindre

Idag har varje medlemsland en egen EU-kommissionär, men när EU får allt fler länder blir det systemet inte längre särskilt effektivt. Från 2014 får därför bara två tredjedelar av medlemsländerna en egen kommissionär, men posterna roterar var femte år och på lika villkor mellan länderna - stora som små. Sveriges kommissionär i dag är Margot Wallström.

Vad händer med de gamla fördragen?

Innehållet i Lissabonfördraget ersätter delar av de olika fördrag som gäller idag. Det som nu heter EG-fördraget byter namn till "Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt".