20 frågor och svar om Lissabonfördraget

EU:s stats- och regeringschefer har enats om hur det nya reformfördraget ska se ut, med tydliga regler och bestämmelser för hur EU ska fungera i framtiden. Medlemsländernas regeringar undertecknade fördraget i Lissabon den 13 december 2007. Efter att alla medlemsländer ratificerat fördraget träder det i kraft den 1 december 2009. I Sverige ratificerades det genom ett beslut i riksdagen den 20 november 2008.

1. Vad innebär det nya fördraget i stora drag?

Det nya fördraget innebär en rad viktiga reformer.

Öppenheten stärks genom att kommissionens samråd med det civila samhället skrivs in i fördraget. Rådets sammanträden skall vara offentliga när det diskuterar och fattar beslut om lagförslag.

Institutionerna effektiviseras så att de ska kunna fungera även i en union med fler än 27 medlemmar. Balansen mellan institutionerna ändras inte. En hög representant får ansvaret för att samordna EU:s internationella agerande. En vald ordförande kommer att leda arbetet i Europeiska rådet.

Majoritetsomröstning i rådet blir huvudregel i EU:s arbete. Undantag görs för några områden, däribland utrikes- och säkerhetspolitiken.

Bestämmelser för utträde ur EU skrivs in i fördraget, stadgan om grundläggande fri- och rättigheter blir juridiskt bindande och unionen får större kapacitet för krishantering. Dessutom får nationella parlament större möjligheter att granska att beslut inte fattas på högre nivå än nödvändigt.

Upp

2. Kommer vi att hålla en folkomröstning om det nya fördraget?

Nej, den 20 november 2008 fattade riksdagen beslut om att godkänna Lissabonfördraget.

Upp

3. När kan det nya fördraget träda i kraft?

Fördraget undertecknades av stats- och regeringscheferna i Lissabon den 13 december 2007. Efter undertecknandet följer en process där varje medlemsland ska godkänna, ratificera, fördraget enligt sina nationella bestämmelser.
Lissabonfördraget träder ikraft den första dagen i den månad som följer efter det att den sista medlemsstaten deponerat sitt ratifikationsinstrument.Tjeckien deponerade sitt ratifikationsinstrument i Rom den 13 november, och fördraget börjar gälla den 1 december 2009.

Upp

4. Får vi en EU-president?

Europeiska rådet (stats- och regeringscheferna) får i och med det nya fördraget en vald ordförande. Ordförandens mandat är begränsat. Han eller hon ska leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt. Han eller hon ska också säkerställa kontinuiteten i arbetet samt underlätta sammanhållning och konsensus i Europeiska rådet.

Syftet är att effektivisera Europeiska rådet så att unionens arbete blir mer sammanhållet och långsiktigt. Idag turas medlemsländerna om att vara ordförande i Europeiska rådet. Med en union med 27 medlemmar är det betungande att leda arbetet i EU och samtidigt sköta uppgiften som statsminister. Den valda ordföranden innebär en avlastning för medlemsländernas statsministrar.

Upp

5. Vad innebär den nya modellen för ordförandeskap i rådet?

Idag har ett medlemsland i taget ordförandeskapet i alla råd under sex månader. I det nya fördraget står det att detta fortsätter, men att grupper om tre länder ska samordna sina ordförandeskap under en 18-månadersperiod. De tre länderna kan själva välja hur de ska fördela uppgifterna sinsemellan. Den nya modellen är med andra ord lik dagens system, men medger en större flexibilitet och kontinuitet i ordförandeskapsarbetet. Nytt är att två råd undantas från det roterande ordförandeskapet. Europeiska rådet ska ledas av en vald ordförande och rådet för utrikes frågor ska ledas av den höge representanten.

Upp

6. Beslut i rådet ska fattas med dubbel majoritet - vad menas med det och ger det inte Sverige mycket mindre inflytande än idag?

Den nya modellen för röstviktning ska gälla från och med 2014. Den bygger på principen om dubbel majoritet. Dubbel majoritat betyder att ett förslag antas om länderna som röstar för utgör minst 55% av länderna och samtidigt representerar minst 65% av unionens befolkning. Det är naturligt att ett lands relativa inflytande minskar när unionen utvidgas. Det är viktigt att komma ihåg att Sverige i rådet bildar allianser med andra länder - såväl stora som små - för att driva politiken i den riktning regeringen vill. Det är också viktigt att hålla i minnet att omröstning i praktiken sällan används (ca 20-25 procent av de fall där det är möjligt). Det finns redan nu en stark tradition av att försöka hitta lösningar som alla medlemsländer kan godta. För Sverige väntas den nya modellen för röstviktningen inte direkt påverka vårt inflytande i EU.

Upp

7. Ska Sverige inte ha en kommissionär i framtiden?

Alla medlemsstater kommer att ha en kommissionär i kommissionen.

Enligt Lissabonfördragets lydelse ska kommissionen ha en ledamot per medlemsstat fram till 2014. Enligt ursprungstexten ska antalet ledamöter då minskas till 2/3 av antalet medlemsstater. Fördraget innehåller en undantagsregel som innebär att ett enhälligt Europeiska rådet kan besluta om en annan ordning. I december 2008 beslutade Europeiska rådet om att utifall att Lissabonfördraget träder ikraft ska man fatta beslut om att kommissionen även i fortsättningen ska omfatta en ledamot från varje medlemsstat. Ett sådant beslut kan formellt fattas först när Lissabonfördraget har trätt i kraft, dvs. efter den 1 december 2009, och det bör fattas före 2014.

Upp

8. Vad händer med Europaparlamentet?

Europaparlamentet får mer inflytande över EU-beslut eftersom det får medbeslutande på fler områden. Europaparlamentet får också ökat inflytande över EU:s årsbudget, eftersom samma beslutsprocedur skall gälla för samtliga avgifter. Idag har rådet och Europaparlamentet olika grader av inflytande över olika kategorier av utgifter.

I och med att Lissabonfördraget ska Sverige ha 20 platser av totalt 754. Det är dock inte klart än när de nya ledamöterna ska börja arbeta. Ledamöterna sitter fram till nästa val i juni 2014.

Upp

9. Ska unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitiken ersätta EU-ländernas utrikesministrar?

Nej. Den höga representanten ska bidra till utformningen av den gemensamma utrikespolitiken och verkställa rådets politik. Han eller hon ersätter inte ländernas egna utrikesministrar. Den höga representanten gör det lättare för EU att tala med en röst i världen. En gemensam europeisk utrikespolitik ger möjlighet att driva frågor som Sverige sätter högt: mänskliga rättigheter, fred och säkerhet, miljöfrågor och utvecklingssamarbete.

Upp

10. Ökar eller minskar EU:s demokratiska underskott med det nya fördraget?

EU består av 27 demokratiska länder. EU-ländernas regeringar agerar i rådet med stöd av de mandat de har i sina nationella parlament. Den svenska regeringen svarar inför riksdagen för sitt agerande i EU. På EU-nivå kompletteras denna demokratiska kontroll av det direktvalda Europaparlamentets inflytande.

I det nya fördraget får de nationella parlamentenen starkare roll. De ska granska att subsidiaritetsprincipen följs, det vill säga att ett beslut inte fattas på högre nivå än nödvändigt. Europeiska rådet får status som EU-organ. Europeiska rådet är det organ som anger riktlinjerna för EU:s arbete och det består av ländernas stats- och regeringschefer. Huvudregeln är att Europeiska rådet beslutar med konsensus, det vill säga krav om att alla ska vara överens.

Upp

11. Regeringen säger att öppenhet stärks, men vad händer rent konkret?

Öppenheten stärks på flera konkreta sätt. Offentlighet för handlingar ska gälla alla EU-institutioner, organ och myndigheter (vissa begränsningar görs för Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken och EU-domstolen). Det skrivs in i fördraget att EU skall samråda med det civila samhället om lagförslag. Kommissionen använder redan idag olika former av samråd och remissförfaranden, men med det nya fördraget skrivs kravet på samråd in i fördraget. Öppenhet ökar i rådsarbetet genom att ministerrådets sammanträden skall vara offentliga när lagstiftningsförslag diskuteras och antas. En nyhet är också så kallade medborgarinitiativ. Medborgarinitiativ innebär att minst en miljon medborgare från ett antal medlemsländer kan uppmana kommissionen att lägga fram ett visst förslag.

Upp

12. Vad innebär EU:s nya befogenheter på det rättsliga och inrikes området?

Majoritetsomröstning införs som huvudregel i dessa frågor, vilket gör det lättare att fatta beslut. Genom det nya fördraget förbättras därför möjligheten att bekämpa gränsöverskridande brott som narkotikahandel, terrorism och människohandel. En så kallad nödbroms införs på det rättsliga och inrikes området. Den ger möjlighet för en regering att kräva att ett kontroversiellt lagförslag överlämnas till Europeiska rådet, så att stats- och regeringscheferna enhälligt får fatta beslut.

Majoritetsomröstning gäller också asyl- och migrationsområdet. Målsättningen är en gemensam asyl- och invandringspolitik med höga krav på humanitet. Unionen skall också agera på invandringsområdet för att förebygga och bekämpa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn.

Upp

13. Skapas en EU-armé?

Någon EU-armé finns inte idag och införs inte heller med det nya fördraget. Däremot stärks kapaciteten för civil och militär krishantering. Medlemsländerna kan välja om och hur de vill delta i krishanteringsinsatser som görs i EU:s namn. Detta är inte nytt men görs tydligare genom att principerna skrivs in i fördraget. I det nya fördraget står också att EU:s agerande på detta område ska följa FN:s stadga.

En grupp länder som vill förbättra sina militära resurser för krishantering och kunna bidra med militära snabbinsatsstyrkor kan göra det inom ramen för ett så kallat strukturerat samarbete.

Upp

14. Det står i det nya fördraget att EU ska få ett gemensamt försvar - hur har regeringen kunnat gå med på det?

Det står i det nya fördraget att unionen ska få ett gemensamt försvar när Europeiska rådet beslutar om detta med enhällighet. Idag står det att unionen skulle kunna få ett gemensamt försvar om Europeiska rådet beslutar om detta med enhällighet. Skrivningen innebär inte i praktiken någon förändring jämfört med dagens bestämmelse. Varje land har fortsatt vetorätt i denna fråga.

Några tvingande försvarsförpliktelser införs inte heller. Det skrivs in i fördraget att EU-länderna ska bistå varandra vid ett väpnat angrepp. Det görs dock helt klart att detta inte ska påverka vare sig vissa länders alliansfrihet eller de EU-länder som ombesörjer sitt gemensamma försvar genom NATO.

Upp

15. Innebär inte solidaritetsklausulen att vi förbundit oss vid ett gemensamt försvar?

Nej. Solidaritetsklausulen ställer inga krav på militärt bistånd till andra medlemsländer. Solidaritetsklausulen handlar om viljan att hjälpa andra medlemsländer i händelse av en katastrof eller en terroristattack. Länderna får själva välja på vilket sätt de vill hjälpa varandra.

Upp

16. Kommer vi att få en EU-skatt?

Nej. Beslut om skatter tas med enhällighet och det är mycket troligt att ett antal medlemsländer skulle lägga in sitt veto mot eventuella förslag på att införa en EU-skatt. Hur EU finansieras ska dessutom godkännas nationellt.

Upp

17. Varför har inte regeringen begärt ett permanent undantag från EMU?

Inget förändras i och med det nya fördraget. Sedan EU-inträdet 1995 har vi gjort klart att vi kan stå utanför EMU och att vi själva avgör om vi vill delta i den gemensamma valutan. Detta ändras inte för att det nya fördraget träder i kraft. Dessutom finns det ingen anledning för länderna som är med i EMU att driva att Sverige ska bli medlem så länge Sverige inte vill.

Upp

18. Vem ska egentligen bestämma över EU:s budget?

Rådet och Europaparlamentet blir jämbördiga parter i beslutet om EU:s årsbudget. Det ger en balans mellan institutionerna. De nya bestämmelserna skapar också ett tryck på dem att enas om budgeten i god tid.

Upp

19. Hur ska beslut om det finansiella perspektivet, långtidsbudgeten, fattas?

Kravet på enhälligt beslut i Europeiska rådet består. I det nya fördraget står att vi kan gå över till majoritetsröstning längre fram, om Europeiska rådet fattar beslut om detta med enhällighet. Det vore bra om vi kunde komma till ett sådant beslut eftersom det minskar risken för att ett land villkorar sitt stöd för budgeten med särskilda utgifter.

Upp

20. EU ska samråda med kyrkorna - är inte det att ge kristendomen en särställning i fördraget?

Unionen skall behandla alla religiösa sammanslutningar och samfund samt filosofiska och konfessionslösa organisationer lika. Det nya fördraget - som är i det närmaste identiskt med nuvarande fördrag vad gäller kyrkors och andra organisationers ställning - säger att unionen ska upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa organisationer och kyrkor.

Upp

Statsrådsberedningen (e-post till departementet)
Publicerad 8 juni 2007
Uppdaterad 8 december 2009