Budgetproposition 2008 Fler i arbete - fler vägar tillbaka

Sjukfrånvaron som vuxit de senaste decennierna ska minska genom en ambitiös rehabiliteringssatsning. Genom en rehabiliteringskedja med kontrollstationer vid förutbestämda tidpunkter ska återgången till arbete underlättas. Drivkrafterna för arbetsgivare att anställa personer från grupper som idag står långt från arbetsmarknaden - till exempel långtidssjuka - stärks ytterligare genom bland annat nystartsjobb för offentlig sektor och nyfriskjobb.

- Det här är en budget för att få fler människor i arbete och för att hitta fler och bredare vägar tillbaka för dem som står utanför arbetsmarknaden. Det är en budget för framtiden som gör att grunden för välfärden stärks och tryggar pensioner, vård och omsorg. Samtidigt som vi genomför satsningar ser vi till att de offentliga finanserna är fortsatt goda och att vi inte driver på konjunkturen i en riktning som kan framkalla obalanser, säger finansminister Anders Borg.

Regeringen beräknar att 175 000 färre kommer att befinna sig i utanförskap under de kommande åren. Sysselsättningen väntas öka med nästan 200 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar med över 90 000 personer fram till 2010.

Trots den goda tillväxten återstår alltjämt mycket att göra för att Sverige återigen ska vara ett land med full sysselsättning. Regeringen presenterar därför en rad reformer som syftar till att skapa tydligare drivkrafter till arbete och fler och bättre vägar tillbaka för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Ordning och reda i de offentliga finanserna

Regeringens samlade reformer sker inom ramen för en ansvarsfull politik med ordning och reda i de offentliga finanserna och med inriktning mot en långsiktigt sund ekonomisk utveckling. Målet om en procents överskott för det offentliga finansiella sparandet överträffas med bred marginal de kommande åren. Det finansiella sparandet uppgår till 2,8 procent av BNP för 2008 samt 3,1 respektive 3,6 procent av BNP för 2009 och 2010 och statsskulden väntas sjunka kraftigt, från 43 procent av BNP 2006 ned till 20 procent 2010.

Mer lönsamt att arbeta med förstärkt jobbskatteavdrag

Regeringen föreslår en inkomstförstärkning för framför allt låg och medelinkomsttagare på 11 miljarder kronor. Att förstärka jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen. Dels blir det mer lönsamt att börja arbeta, dels förbättras drivkrafterna för dem som redan jobbar att öka sina ansträngningar. För de flesta inkomstgrupper medför avdraget för de två stegen sammanlagt att det blir cirka 1 000 kronor mer kvar av lönen varje månad.

Fler och bättre vägar tillbaka för sjukskrivna

Regeringen föreslår en rad åtgärder för fler vägar tillbaka från sjukfrånvaro till jobb och arbetskamrater. Genom att upprätthålla en nära koppling till arbetsmarknaden under sjukfrånvaron minskar risken för att fastna i långvarig frånvaro. En rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter för prövningen av arbetsförmågan under sjukskrivningstiden införs och stödet till sjukskrivna att återvända till arbetsmarknaden förbättras. En rehabiliteringsgaranti införs och företagshälsovården utvecklas. Arbetsgivare ska erbjudas mer förmånliga villkor för att anställa långtidssjukskrivna. Särskilda nystartsjobb införs, så kallade nyfriskjobb, som i de flesta fall innebär att arbetsgivaren får dra av dubbla arbetsgivaravgifter vid anställning av personer som sedan minst ett år beviljats sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuk- eller aktivitetsersättning.

En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb

Regeringen avser utvidga nystartsjobben till att även omfatta hela den offentliga sektorn, vilket bland annat kommer vård och omsorg till del. Vidare föreslås en förändring av avgifterna till arbetslöshetskassan, genom att en arbetslöshetsavgift ersätter den förhöjda finansieringsavgiften. Regeringen vill skapa ett tydligare samband mellan avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och öka sysselsättningen. Avgiften kommer alltså höjas eller sänkas beroende på om arbetslösheten ökar eller minskar. En majoritet av arbetslöshetskassorna kommer på grund av den sjunkande arbetslösheten att kunna sänka sina avgifter till följd av detta förslag. Arbetslösa sjuka behöver dock inte, precis vad som redan gäller för arbetslösa, betala avgiften.

Nya regler för arbetslöshetsersättning på deltid föreslås. Antalet ersättningsdagar som kan användas vid deltidsarbetslöshet begränsas till 75 ersättningsdagar. Detta för minska överutnyttjande och minska risken att hamna i permanent inlåsning i deltidsarbete. Dagens regler gör det möjligt att vara deltidsarbetslös under en mycket lång tid, upp till närmare sex år för den som uppbär ersättning en dag i veckan. Av fördelningsmässiga skäl kommer dock ensamstående föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 dagarna har förbrukats. Vidare införs under 2008 nystartsjobb för personer som har varit deltidsarbetslösa under minst två år.

För att stärka drivkrafterna för sysselsatta som byter jobb att göra detta utan mellanliggande arbetslöshetsperiod inför regeringen ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen.

Ett bra näringsklimat

För att sänka transportkostnaderna, öka leveranssäkerheten och bidra till en utvidgad arbetsmarknad som stödjer ökat arbetskraftsdeltagande föreslår regeringen att resurserna till infrastruktur ska öka.

Regeringen vill förenkla regler för F-skatt och förstärka företagsinteckningens förmånsrätt. I arbetet med att begränsa företagens administrativa kostnader till följd av statligt regelverk aviseras inrättandet av ett regelråd.

Ökad kunskap och kvalitet i utbildningssystemet

Sverige ska ha ett utbildningssystem av hög internationell klass. Regeringen föreslår en omfattande läsa-skriva-räkna-satsning under de tre kommande åren för att stärka kunskapsuppdraget i grundskolan. Att tidigt säkra nödvändiga kunskaper i att läsa, skriva och räkna kan på sikt bidra till att färre lämnar den grundläggande utbildningen med ofullständiga kunskaper och betyg. Ökade resurser föreslås till universitets- och högskoleutbildningen för ökad kvalitet. Därutöver sker en satsning på läkarutbildningen.

Ökad jämställdhet i vardagen

Sänkt skatt på hushållstjänster, sänkt skatt i vissa tjänstesektorer, möjlighet till nystartsjobb i offentlig sektor och fortsatta satsningar för att stimulera kvinnors företagande stärker och breddar kvinnors arbetsmarknad. Med jämställdhetsbonus ökar förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen och för kvinnor att återgå i arbete under barnets första år. Med möjlighet till avlastning i hemmet, genom hushållstjänster och senare även barnomsorgspeng, kan kvinnors obetalda dubbelarbete minska, vilket är bra för både kvinnors karriärmöjligheter och för familjernas olika behov.

Större valfrihet för familjer

Regeringen aviserar nu en familjepolitisk reform med fyra delar; barnomsorgspeng, ökat pedagogiskt inslag i förskolan, jämställdhetsbonus och frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Reformen kommer att genomföras successivt. Regeringen föreslår ett införande av en jämställdhetsbonus. Förslaget förbättrar förutsättningarna för jämställdhet och motverkar osakliga löneskillnader genom att öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt och förstärker motiven till att återgå till arbete. Dessutom avser regeringen att öppna möjligheterna för kommuner att införa vårdnadsbidrag för att öka möjligheterna för föräldrar med barn mellan ett och tre år att vara hemma litet längre efter föräldraledighetens slut.

Ökat utrymme för välfärdssatsningar

Regeringen vill fortsätta arbetet för större mångfald inom vården och kommer att föreslå etableringsfrihet inom primärvården. Vården och omsorgen ska även i framtiden vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Vårdgarantin förstärks och kvaliteten inom psykiatrin och vården i stort förbättras. Regeringen föreslår en tandvårdsreform som både stärker skyddet mot höga kostnader och skapar bra villkor för tandvården. Trygghetssystemen ska värnas och fusk förhindras.

Insatser mot klimatförändringar

Regeringen föreslår ett klimatpaket med bland annat skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bl.a. begränsa utsläppen av koldioxid och presenterar innehållet i den s.k. klimatmiljarden. Det särskilda villkoret, "tullvillkoret", som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad, bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Regeringen avser att under nästa år presentera en klimatproposition.

Fastighetsskatten

Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Regeringen har tidigare aviserat ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten på bostäder och att skatten ska ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift. Mot denna bakgrund anser regeringen att dagens regelverk bör ersättas med bl.a. en kommunal avgift på 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, en avgift på 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet samt att kapitalvinstskatten för privatbostäder vid försäljning höjs från 20 till 22 procent. Uppskovsbelopp räntebeläggs med ett belopp motsvarande ca. 0,5 procent av uppskovsbeloppet och ett tak för uppskovsbelopp på 1,6 miljoner kronor införs. När fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift slopas också den nuvarande begränsningsregeln, som normalt begränsar fastighetsskatten till 4 procent av hushållsinkomsten. För pensionärer bibehålls dock en motsvarande begränsningsregel.

Effektivisering av försvaret

Sveriges militära försvar genomgår en omvandling från invasionsförsvar till insatsförsvar. Som ett ytterligare steg i att fullfölja denna omvandling, och som ett uttryck för regeringens ambition att effektivisera försvaret och öka möjligheterna att delta i internationella insatser, görs nu en omprövning av vissa materielprojekt. Regeringen bedömer att det även efter den omprövning som nu redovisas i budgetpropositionen finns en effektiviseringspotential inom försvaret. Utgifterna bedöms kunna minska med sammantaget i storleksordningen 3-4 miljarder kronor i nivå, inklusive de besparingar som aviseras i denna proposition. En viss del av de medel som frigörs ska kunna användas för att förstärka Försvarsmaktens möjligheter att delta i internationella fredsfrämjande insatser.

En ansvarsfull finansiering

De utgifts- och inkomstreformer som nu föreslås är till övervägande del finansierade, vilket är viktigt mot bakgrund av det höga resursutnyttjandet i ekonomin. Bland förslagen till reformer finns framför allt åtgärder som är inriktade mot att öka utbudet av arbetskraft och att minska ohälsan. Det har också varit nödvändigt att noggrant pröva andra utgiftsområden, till exempel försvarsmateriel. För att därutöver säkra att nödvändiga utbudsreformer inte bidrar till en alltför stark efterfrågetillväxt har det också krävts vissa skatteförändringar. En höjd skatt på till exempel tobak, alkohol och koldioxid har därför ansetts rimlig. Detta är skatter som inte bedöms påverka den varaktiga sysselsättningsutvecklingen eller investeringsviljan.

I tabellen, som finns i länken till höger, presenteras vissa större reformer och finansieringen. Sammantaget innebär förslagen att huvuddelen av åtgärderna finansieras genom direkta regeländringar som stärker budgeten.