Debattartikel
Dagens Nyheter 7 december 2007
Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister

"Vi satsar 100 miljoner på jämställdhet i kommunerna"

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni: Regeringen har nu fattat beslut om att anslå pengar till ett historiskt viktigt jämställdhetslyft i kommuner och landsting. En rejäl satsning på jämställdhet i kommuner och landsting kommer nu att genomföras. Huvudsyftet är att kvalitetssäkra samhällets verksamhet och service till medborgarna så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för båda könen. Centralt för att satsningen ska bli framgångsrik är ledarskapet, därför kommer den att fokusera på politiska församlingar och chefer. Regeringen har nu fattat beslut om att stödja Sveriges Kommuner och landstings höga ambitioner på jämställdhetsområdet och anslår 100 miljoner kronor i stöd. Det skriver jämställdhetsminister Nyamko Sabuni tillsammans med SKL:s ordförande Anders Knape.

Under senare år har kunskapen om bristen på jämställdhet i samhället ökat. Skillnaderna i livsvillkor mellan kvinnor och män, flickor och pojkar är fortfarande stora vilket påverkar våra vardagliga liv. Det är i vardagen som jämställdhet skapas - eller ojämställdheten vidmakthålls.

Många kommunala verksamheter har betydelse för denna vardag. Förskolan och skolan, omsorgen och vården av äldre, sjuka och funktionshindrade, den fysiska planeringen, kollektivtrafiken och olika kultur- och fritidsverksamheter påverkar alla våra möjligheter att leva jämställda liv.

Vi menar att en av de största och viktigaste ämställdhetsfrågorna i vår tid är att garantera kvinnor och män lika behandling i den offentliga sektorns erksamhet.

Skillnader i hur kvinnor och män behandlas inom hälso- och sjukvården är väl dokumenterade bland annat genom Sveriges Kommuner och landstings, SKL:s, rapport från tidigare i år. Det historiska faktum att mannen betraktas som norm för människan inom vården och i den medicinska forskningen har betydelse även i modern tid. Ofta riskerar kvinnor, och ibland även män, att drabbas av sämre anpassad vård på grund av ojämställdhet. Okunskap om att samma sjukdom kan leda till olika symtom hos kvinnor respektive män, samt fördomar om kvinnors och mäns beteenden kan leda till allvarliga felbedömningar vid diagnos och behandling, vilket påverkar patientsäkerheten.

Studier visar att kvinnor har lägre tillgång eller längre väntetid till bland annat:

olika typer av utredning och behandling inom hjärt-kärlområdet

operation av grå starr

operation av knäledsartros, höftledsartros och spinal stenos

vård på särskild strokeenhet

nyare och dyrare mediciner

ljusbehandling mot psoriasis och eksem

besök hos allmänläkare på vårdcentral

Hjärtinfarkt betraktas fortfarande som en manlig sjukdom trots att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män.

Årligen drabbas ungefär lika många kvinnor som män av stroke. Andelen män som får vård vid strokeenhet är ett par procentenheter högre än vad andelen kvinnor är.

Behovet av jämställdhetsperspektiv är stort även inom många andra områden. En undersökning som genomfördes i Ovanåkers kommun under 2007 visar att kön spelar stor roll för hur kvinnor och män får del av hemtjänst i kommunen. Män får bland annat fler hemtjänsttimmar trots att deras vårdtyngd bedöms ligga på samma nivå.

Många jämställdhetsintegreringsprojekt har bedrivits i förskolan. Björtomten och Tittmyran i Gävle är klassiska exempel: projekt på förskolor i Västerbottens län 2006 med cirka 220 deltagare spridda i 10 av 15 kommuner.

JämFör hade målet att utbilda medarbetarna, utveckla metoder och sprida erfarenheter av praktiskt jämställdhetsarbete inom förskolan i Västerbotten. Fokus ligger på individen och dennes delaktighet i processen. Resultatet av projektarbetet och personalens ökade kompetens ska tydligt märkas för barnen i verksamheten. Så här tyckte personalen på förskolan Örnen i Bjurholm:

"Innan vi började med projekt JämFör så tyckte vi alla i arbetslagen att vi var jämställda. Flickorna lekte med pojkarna och vi bemötte barnen likvärdigt och såg till individen tyckte vi. Men efter att vi har varit på föreläsningar och läst litteratur och sett filmer så öppnades våra ögon och vi granskade vårat beteende gentemot barnen. Vi insåg då snabbt att vi ställde större krav på flickorna vid påklädningssituationerna än pojkar i samma åldersgrupp. Vi var inte så jämställda som vi trodde. Genast blev allt mycket svårare. Vi fick på oss 'jämställdhetsglasögon'. Hela samhället påverkar"

I Vännäs kommuns översiktsplan berörs jämställdhetsfrågorna ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Ambitionsnivån är att uppnå jämställd planering, vilket innebär ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att erhålla önskvärda resultat.

Målet är att:

Bostäder och förskolor byggs nära varandra med trafiksäkra förbindelser

Lekplatser uppförs väl synliga från bostaden

Resecentra och hållplatser ges en placering som ger korta förflyttningar i upplyst miljö

Planskilda passager skapas med tillräcklig bredd och belysning för att de ska upplevas som säkra

Parkrum anläggs med belysning och öppen vegetation

Utbudet av fritidsanläggningar ska spegla flickors/kvinnors och pojkars/mäns intressen

Jämställdhetsintegrering innebär enligt en vedertagen definition från Europarådet "(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet". De senaste tio åren har arbete pågått för att implementera jämställdhetsintegrering inom såväl statsförvaltningen som kommuner och landsting. Framsteg har gjorts och värdefulla erfarenheter har vunnits.

Preliminära resultat från en kommande kunskapsöversikt från SKL, angående jämställdhetsarbete i kommunala verksamheter de senaste tio åren, visar att det finns flera goda exempel på kommuner och landsting som arbetat med olika projekt för att integrera jämställdhet i verksamheterna. Samtidigt finns många som är i behov av stöd för att påbörja ett långsiktigt, systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i alla verksamheter. Därför finns ett behov av att sprida och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.

Vår gemensamma bedömning är att, trots goda exempel, alltför lite har gjorts för att kvalitetssäkra samhällets service till medborgarna så att den kommer både kvinnor och män till lika del och svarar mot båda könens behov. För att så ska ske behövs det ett omfattande kompetens- och utvecklingsarbete - inte bara enskilda projekt.

En rejäl satsning på jämställdhet i kommuner och landsting kommer nu att genomföras i samarbete mellan å ena sidan staten och å andra sidan kommunerna och landstingen. Huvudsyftet med detta jämställdhetslyft är att kvalitetssäkra samhällets verksamhet och service till medborgarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för båda könen.

Medel anslås till utveckling av jämställdhetsintegrering, utbildning av jämställdhetsstrateger, möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan kommuner, uppbyggnad av en webbaserad kunskapsbank för att kontinuerligt sprida erfarenheter och utveckling av ordinarie ledningssystem. Även ett utvecklingsarbete med syfte att ta fram modeller för jämställdhetsintegrering av offentligt finansierade verksamheter som genomförs av privata företag kommer att genomföras.

Centralt för att satsningen ska bli framgångsrik är ledarskapet, därför kommer den att fokusera på politiska församlingar och chefer.

Regeringen har nu fattat beslut om att stödja SKL:s höga ambitioner på jämställdhetsområdet och anslår 100 miljoner kronor i syfte att stödja detta historiskt viktiga jämställdhetslyft. En satsning som syftar till att göra skillnad för enskilda kvinnor och män, flickor och pojkar i deras vardag.

NYAMKO SABUNI
ANDERS KNAPE