ACTA
I syfte att förbättra respekten för immateriella rättigheter inleddes i juni 2008 förhandlingar om ett nytt handelsavtal om åtgärder mot immaterialrättsintrång, ACTA-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). De förhandlande parterna var EU och dess medlemsstater samt Australien, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Förhandlingarna blev klara i slutet av år 2010. I samband med detta offentliggjordes den slutliga lydelsen av avtalet, som numera även finns på svenska.
Den 1 oktober 2011 undertecknades ACTA av Australien, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore, Sydkorea och USA. EU och de flesta av EU:s medlemsstater, bland annat Sverige, undertecknade avtalet den 26 januari 2012. Undertecknandet innebär att EU och dess medlemsstater går vidare med sina interna processer avseende ACTA-avtalet. Det innebär bland annat att avtalet kommer att bli föremål för en noggrann granskning och analys i Europaparlamentet och nationellt.
I den offentliga debatten hävdas från vissa håll att ACTA kommer att leda till stora förändringar när det gäller exempelvis fri- och rättigheter på internet, eller fattiga länders tillgång till lagliga generiska läkemedel. Det stämmer inte. Svensk lagstiftning uppfyller redan i dag i det närmaste alla krav som följer av ACTA. Den enda lagändring som ACTA kommer att kräva för svensk del är att polis och åklagare ska ges vissa möjligheter att ingripa mot varumärkesintrång trots att rättighetshavaren inte angivit brottet till åtal. Motsvarande gäller redan i dag vid bland annat upphovsrättsintrång.
Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om ACTA aviserade EU-kommissionen den 22 februari 2012 att man avser att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en prövning av om avtalet på något sätt är oförenligt med EU:s grundläggande fri- och rättigheter, bland annat yttrande- och informationsfriheten. EU-domstolens prövning av dessa frågor kommer att bidra till att EU och medlemsstaterna får ett bra underlag inför sina slutliga beslut i frågan om ett tillträde till ACTA. Beslutet att hänskjuta ACTA till EU-domstolen ändrar däremot inte i sig bedömningen att avtalet är balanserat och i allt väsentligt ryms inom ramarna för svensk lagstiftning.
Ett svenskt tillträde till ACTA kräver riksdagens godkännande. Den svenska processen kommer bland annat inkludera remittering av en departementspromemoria om Sveriges tillträde till ACTA-avtalet. Därefter ska en proposition utarbetas som riksdagen får ta ställning till. Regeringen kommer dock att avvakta med att överlämna propositionen till dess att förfarandet i EU-domstolen är avslutat.
