EU:s stridsgrupper och den nordiska stridsgruppen

Från och med 1 januari 2011 och ett halvår framåt står den nordiska stridsgruppen (Nordic Battlegroup, NBG) i beredskap för en möjlig internationell krishanteringsinsats under EU:s ledning. Detta är andra gången den nordiska stridsgruppen ställs upp. Första gången var år 2008.

Sverige ramnation för NBG

Styrkan med ungefär 2 200 soldater står till EU:s förfogande för att på tio dagar kunna sättas in i ett krisområde och lösa sin uppgift under 30 till 120 dagar. Förutom Sverige ingår också enheter från Finland, Norge, Estland och Irland i styrkan. Sverige är ramnation, det vill säga leder NBG, och bidrar med den största andelen soldater. Sverige deltar med cirka 1 600, bland annat till huvuddelen av den mekaniserade skyttebataljonen som utgör NBG:s kärna. Till detta läggs enheter för underhåll, ledning och underrättelser samt flyg- och flygplatsresurser om behov uppstår.

Styrkan har genomgått omfattande förberedelser och samövning för att kunna lösa alla de uppgifter som den kan ställas inför. Särskild vikt har lagts vid att följa FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor i väpnade konflikter i arbetet. Alla planeringsdokument genomsyras av detta och all personal har fått utbildning i jämställdhetsperspektivet.

Att leda en av EU:s stridsgrupper är ett stort åtagande. Genom vår medverkan i den nordiska stridsgruppen tar Sverige ansvar för fred och säkerhet i och utanför vårt närområde. Sveriges deltagande bidrar till att utveckla EU som global aktör. Genom den nordiska stridsgruppen fördjupas också det nordiska samarbetet.

EU:s stridsgrupper

Stridsgruppskonceptet bygger på ett initiativ av Frankrike och Storbritannien med stöd av Tyskland år 2004. Konceptet hade växt fram i takt med EU:s utveckling på det säkerhets- och försvarspolitiska området med den ökade ambitionen att medlemsstaterna med kort varsel ska kunna ställa militära resurser till förfogande för krishanteringsinsatser.

Enligt EU:s stridsgruppskoncept ska två stridsgrupper stå i beredskap varje halvår. Den 1 januari 2007 stod de första två stridsgrupperna redo. Vid behov ska de två stridsgrupperna kunna sättas in i två olika insatser. Den nordiska stridsgruppen kommer att dela sin beredskapsperiod med en styrka ledd av Nederländerna.

NBG:s uppgifter

EU-stridsgrupperna är ett snabbinsatsinstrument för militära krishanteringsoperationer. De ska kunna användas i ett brett spektrum av situationer, till exempel fredsfrämjande, fredsframtvingande, evakueringsinsatser och humanitära operationer. Stridsgrupperna ska kunna sättas in tio dagar efter det att EU:s ministerråd har fattat beslut att inleda en insats. Det är förmågan till snabb insats, snarare än vilka uppgifter den kan lösa, som karakteriserar stridsgruppen.

EU:s stridsgrupper kan bland annat användas för förstärkning av eller som komplement till en insats för fredsfrämjande som utförs av till exempel FN. De kan också vara ett första steg i en fredsfrämjande insats av EU, där den militära insatsen sedan följs av en civil insats.

Folkrätten

En förutsättning för att sätta in den nordiska stridsgruppen, liksom andra EU-stridsgrupper, i internationell krishantering är att det sker i överensstämmelse med folkrätten.

NBG utgör ett viktigt bidrag till EU:s förmåga att verka för internationell fred och säkerhet. Samtidigt är NBG bara ett utrikespolitiskt instrument av många som måste kompletteras med omfattande civila och diplomatiska insatser. För Sveriges del bygger detta engagemang på en lång tradition av internationellt fredsfrämjande arbete.

NBG är också ett tydligt exempel på omställningen av det svenska försvaret från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar.