Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

Medlemskapet i den Europeiska unionen (EU) innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) är ett konkret ut¬tryck för unionens vilja och förmåga att bidra till fred och säkerhet. Det kan innebära olika typer av civila och/eller militära fredsfrämjande insatser i kris - eller konfliktdrabbade områden.

Sverige ska vara en drivande kraft i utvecklingen av den gemensamma säkerhets - och försvarspolitiken. Sverige har hittills deltagit i samtliga EU:s krishanteringsinsatser, både civila och militära. Vid två tillfällen har vi haft ledningsansvar för den nordiska stridsgruppen (Nordic Battlegroup) och vi har aktivt bidragit till den konceptuella utvecklingen av GSFP.

De säkerhetspolitiska utmaningarna förändras och en central utmaning för EU är att analysera dessa förändringar och anpassa sina förmågor därefter. Nya utmaningar kräver en tydligare gemensam bild av EU:s strategiska roll. En ny europeisk global strategi, som utgår ifrån gemensamma europeiska intressen och värderingar, skulle tjäna som en värdefull signal till omvärlden och till oss själva om EU:s engagemang.

Den dramatiska utvecklingen i EU:s grannskap har understrukit behovet av att unionen samordnar sina insatser för att kunna stötta övergången till en demokratisk ordning. Därför behövs nya former av insatser, som på ett bättre sätt kan dra nytta av den europeiska utrikestjänstens förmågor och Lissabonfördragets möjligheter.

Ett europeiskt fredsinstitut behövs för att utveckla EU:s förmåga att förebygga och lösa konflikter genom medling och dialog. Ett sådant institut skulle ha nära band till EU, men vara fristående och därmed kunna agera där EU inte kan.