EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

Europasamarbetet har under de senaste 50 åren starkt bidragit till att bevara freden, konsolidera demokratin och utveckla gemensamma värderingar i stora delar av Europa. På samma sätt är Europeiska unionens fortsatta fördjupning och utvidgning vårt främsta instrument i dag för att främja demokrati, solidaritet och säkerhet i hela Europa.

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen är av grundläggande betydelse för vår säkerhetspolitik. Medlemskapet innebär att vi är en del av en politisk allians, grundad på en värdegemenskap och ömsesidig solidaritet. EU är också ett verktyg som ger oss möjlighet att agera samfällt och därigenom med större kraft i andra delar av världen.

Gemensamma mål och gemensam omvärldssyn

Genom vårt EU-medlemskap deltar vi i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). EU:s medlemsstater har enats om att målsättningarna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska vara att:

- skydda unionens gemensamma värden, grundläggande intressen, oberoende och integritet,
- på alla sätt stärka unionens säkerhet,
- bevara freden och stärka den internationella säkerheten,
- främja internationellt samarbete,
- utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

EU:s medlemsstater har också enats om en säkerhetsstrategi, där vi gemensamt förklarar dels hur vi ser på omvärlden i säkerhetsrelaterade frågor, dels hur vi vill att EU:s strategiska målsättningar ska utformas. Strategin ger medlemsstaterna en gemensam politisk utgångspunkt, och skapar möjligheter att bättre kommunicera EU:s ståndpunkter gentemot andra länder.

Gemensamt agerande

Genom det utrikespolitiska samarbetet kommenterar och agerar EU:s medlemsstater dagligen gemensamt i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor i unionens omvärld. Besluten om vad EU ska göra fattas normalt av ministerrådet (oftast rådet för utrikes frågor och säkerhetspolitik)med enhällighet som grundregel. Både medlemsstaterna och kommissionen har rätt att lägga fram förslag till rådet om vad de vill att EU ska göra.

De allra flesta internationella frågor av vikt diskuteras mellan EU:s medlemsstater, och leder ofta till olika former av gemensamt agerande. Det kan till exempel handla om:

  • gemensamma uttalanden
  • gemensamma positioner i internationella organisationer som FN och OSSE
  • regelbundna politiska dialoger mellan EU och andra länder och organisationer
  • deltagande i fredsförhandlingar, politiska och ekonomiska sanktioner, och olika typer av civila och militära fredsfrämjande insatser i konfliktdrabbade områden

Tillsammans med unionens bistånds- och handelspolitik utgör därmed de utrikes- och säkerhetspolitiska instrumenten en del av unionens unika uppsättning av verktyg som kan användas för att bidra till internationell fred och säkerhet. Även andra politikområden, exempelvis energipolitik, miljöpolitik eller rättsligt och polisiärt samarbete, får en allt viktigare extern dimension i takt med att världens länder och befolkningar blir mer sammanlänkade.

GUSP är idag en naturlig del av den svenska utrikespolitiken. Genom GUSP har Sverige skaffat sig bättre möjligheter att uppnå resultat inom utrikespolitiskt prioriterade frågor som mänskliga rättigheter, demokratifrämjande, fattigdomsbekämpning och internationell säkerhet. På samma sätt är Sverige en naturlig del av GUSP. Genom Sveriges deltagande har GUSP förstärkts och EU blivit en mer iniativrik aktör på en rad viktiga områden.