Det svenska biståndet

Målet för det svenska biståndet är att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Att bekämpa fattigdomen är i fokus för biståndet. Regeringen sätter kvalitet och resultat i centrum. Tre områden har särskilt prioriterats för en rättvis och hållbar utveckling: demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö.

För att effektivisera biståndet beslutade regeringen 2007 att minska antalet samarbetsländer för det svenska biståndet. Samarbete med färre länder gör att resurserna kan kraftsamlas och göra mer nytta. För de länder där biståndet upphör pågår en utfasningsperiod på två till tre år.

Fokus på Afrika

I Afrika söder om Sahara finns den största andelen fattiga människor i världen och där är länderna längst ifrån att nå millenniemålen. Därför finns de flesta av samarbetsländerna där.

Reformsamarbete i Östeuropa

En stor utmaning är det också att bidra till att minska fattigdomen i närområdet. Sverige har därför ökat sitt engagemang för en fortsatt EU-integration och viktiga reformer i forna sovjetstater och i sydöstra Europa.

Stöd till konfliktområden

Sverige har också ökat sitt engagemang i konfliktdrabbade länder, där människor är särskilt utsatta. Brist på demokrati, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet gör förutsättningarna särskilt svåra för bistånd, men där är också behoven allra störst.

Efterfrågestyrt

Ländernas egna strategier för fattigdomsbekämpning ska vara grunden för de insatser som Sverige gör inom utvecklingssamarbetet. Bistånd ska vara efterfrågestyrt. Beslut om prioriteringar och insatser ska i ökad utsträckning ske i de fattiga länderna, av regeringarna där och ländernas befolkningar. Det internationella utvecklingssamarbetet ska komplettera utvecklingsländers egna ansträngningar att åstadkomma utveckling.

Strategi för multilateralt stöd

Sverige är sedan många år en stor bidragsgivare till FN, Världsbanken och andra multilaterala organisationer. Genom EU-medlemskapet är Sverige även delaktigt i EU:s utvecklingssamarbete. En ny strategi för hur multisamarbetet ska bedrivas togs fram under 2007. Den utvecklar Sveriges roll och mål i syfte att stärka vår ledarroll inom utvecklingssamarbetet och som internationell förespråkare för en samstämmig politik för fattigdomsbekämpning och utveckling.

Ökad mål- och resultatstyrning

Att få fram tydligare resultat i biståndet är prioriterat av regeringen. Nu genomförs därför en förstärkt resultatstyrning för att tydliggöra och systematisera uppföljningen av resultat mot uppställda mål. Det ligger helt i linje med den så kallade Parisdeklarationen som handlar om ökad effektivitet i det internationella utvecklingssamarbetet och som OECD-länderna och en hel del samarbetsländer skrivit under.

Prioriterade områden

De tre områden regeringen särskilt valt att prioritera - demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt klimat och miljö - ska ses som preciseringar av vilken typ av utveckling regeringen vill se och vilka krav man ställer på utvecklingsprocessen. Prioriteringarna anger en särskild inriktning för det svenska biståndet som ska avspeglas i planeringen och genomförandet av insatser och program. De ligger också till grund för den kontinuerliga dialogen med samarbetsländerna när det gäller nationella strategier för att bekämpa fattigdomen.