Mänskliga rättigheter avgörande för anslutning till EU
Turkiet närmar sig sakta EU och medlemskapsförhandlingar pågår. En förändringsprocess är på gång i landet och mycket handlar om mänskliga rättigheter. I dag råder exempelvis nolltolerans mot tortyr och dödsstraffet avskaffades helt 2006, men Carina Mårtensson som arbetar på den svenska ambassaden i Ankara ser också svårigheter.
- EU ställer bland annat krav på ökad respekt för mänskliga rättigheter och större utrymme för yttrande- och religionsfrihet.
Carina Mårtensson vid Sveriges ambassad i Ankara berättar att man arbetar med att uppmuntra turkiska myndigheter och organisationer att utbyta erfarenheter med svenska motparter. Foto: ambassaden Ankara
Ambassadens arbete är brett berättar Carina Mårtensson.
- Jag träffar mycket folk från olika delar av det turkiska samhället, som politiker, tjänstemän, representanter från enskilda organisationer, akademiker, advokater och journalister. Ambassaden jobbar med att stötta konkreta projekt som rör kvinnors, minoriteters och funktionshindrades rättigheter och uppmuntrar myndigheter och organisationer att utbyta erfarenheter med svenska motparter.
Traditionella strukturer
Hon berättar att det idag finns kvinnliga universitetsprofessorer, domare och läkare i Turkiet. Men andelen kvinnor i yrkeslivet och i det politiska livet är liten. Traditionella patriarkala strukturer dominerar ofta samhällssynen.
- Situationen för assyrier och kurder har blivit bättre. De får utöva sin religion och det finns radio- och TV-utsändningar på andra språk än turkiska. Men många lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden.
EU påskyndar förändringar
Det turkiska samhället har genomgått positiva förändringar; lagar och konstitutionen har reviderats. Det hägrande EU-medlemskapet och viljan att uppfylla medlemsvillkoren påskyndar förändringarna. Idag råder nolltolerans mot tortyr och dödsstraffet avskaffades helt 2006.
- Men det finns en rad pågående rättsfall i yttrandefrihetsfrågor och delar av rättssystemet motarbetar reformer. Situationen i det kurddominerade sydöstra Turkiet är också oroande. EU ställer krav på ökad respekt för mänskliga rättigheter och större utrymme för yttrande- och religionsfrihet.
Folkrätt och mänskliga rättigheter
Carina Mårtensson arbetar på den svenska ambassaden i Ankara. Foto: ambassaden Ankara
Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är centralt i alla delar av utrikespolitiken, såväl i säkerhetspolitiken, utvecklingspolitiken som handelspolitiken. Regeringen prioriterar arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. Det genomsyrar Sveriges handlande både i FN och i EU samt i samarbetet med enskilda stater. Sverige arbetar för att folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, efterlevs och stärks, bland annat genom att
- arbeta för att människor i alla länder får del av de mänskliga rättigheterna
- främja en modern tolkning av FN-stadgan där individens säkerhet och rättigheter är centrala inslag
- arbeta för att den internationella kampen mot terrorism bedrivs med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer
- arbeta för en förbättrad övervakning av den internationella humanitära rätten.
Läs mer
Artikeln ingår i broschyren "Det här är Utrikesdepartementet".
Du hittar hela broschyren under rubriken "relaterat".
