Regeringen vill främja avknoppningar med tydliga regler

Regeringen vill stimulera fler aktörer att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn, till exempel skolan och vården. Andra aktörer än det offentliga - ideella, privata eller kooperativa - har visat sig ge lika bra eller bättre verksamhet, lägre kostnader samt mer nöjd och mer frisk personal än den offentliga.

Alltför länge har enskilda initiativ och eget företagande i den offentliga sektorn förhindrats. Genom att tydligare öppna välfärdsverksamheter i offentlig sektor - med fortsatt finansiering över skattsedeln - för enskilda initiativ får inte minst fler kvinnor möjlighet att starta företag, men det öppnar också för nya arbetsformer som kan leda till ökad kvalitet, både för patienten och för de anställda.

Regeringen har i sina två första budgetar satsat på att stimulera ökad mångfald inom offentlig sektor. Hinder för mångfald har tagits bort och arbetet för att stimulera mångfald har sedan fortsatt på bred front och vi går nu vidare med fler åtgärder.

Ett sätt att öka mångfalden är att låta personal ta över och driva verksamheten. Avknoppning är en metod som då kan användas. Avknoppningar har också ägt rum i många svenska kommuner och landsting med i allt väsentligt positiva erfarenheter. men mer behöver göras, samtidigt som reglerna också behöver förtydligas.

Erfarenheter av avknoppningar visar att flera av dem som såg ut som lyckade avknoppningar vartefter stötte på problem, bland annat på grund av gällande upphandlingsregler - och tillämpningen av dessa. Det är inte ovanligt att en avknoppad verksamhet som till en början drivits av tidigare personal vid nästa upphandling blir utkonkurrerad. Anbudsförfarande i kombination med relativt korta kontraktstider gör det riskabelt för ett litet företag att satsa på personal och investera i lokaler.

Regeringen har för avsikt att anpassa eller komplettera upphandlingsreglerna till de speciella omständigheter som råder inom offentlig sektor för att underlätta avknoppning. Kontinuitetsaspekten bör exempelvis spela större roll vid en förnyad upphandling av verksamheten, längre kontrakt ska kunna tecknas, och en avknoppad verksamhet ska kunna få en förlängning av sitt kontrakt om man sköter verksamheten på ett effektivt och kvalitativt sätt.

Socialdepartementet kommer i bred samverkan ta fram en "LOU-handbok" - guidelines - för vården och omsorgens aktörer som på kort tid ska kunna bli ett redskap för att underlätta avknoppningar. På Socialdepartementet pågår också ett brett arbete med att se över gällande upphandlingsregelverk och framför allt tillämpningen av regelverket. Syftet är att komma med förslag på lösningar och för att förändringar som rör LOU inom vård och omsorg ska göras i ljuset av regeringens olika förslag om att stärka brukarens ställning och valfrihet.

På flera områden pågår nu i regeringen ett omfattande berednings- och utredningsarbete som syftar till att ge den enskilde större valmöjligheter. Detta gäller på såväl skol- och barnomsorgsområdet som på omsorgsområdet genom exempelvis utredningar om Fritt Val inom äldreomsorgen, lika villkor för offentliga och fristående skolor och beredningsarbete kring barnomsorgspeng.

Regeringen menar att större valmöjligheter för den enskilde också är viktigt för att få en fungerande avknoppning. När eleven, föräldrar eller vårdtagaren får välja så uppstår bättre trygghet och kontinuitet både för medborgaren och den avknoppade verksamheten.

Socialdepartementet medverkar också i arbetet för att tillsammans med andra aktörer starta en "Avknoppningsakademi" som syftar till att stimulera avknoppningar, utgöra en bred kunskapsbas, förmedla relevanta kontakter och på annat sätt underlätta avknoppningar. Akademin ska också göra en kartläggning av kommunernas och landstingens inställning till mångfald, vilka som har kommit igång, planer för framtiden etc.

Det bör samtidigt understrykas att de principer som ska tillämpas vid avknoppning är tydliga och enkla. På senare tid har exempel framkommit som visat att så inte tycks vara fallet med dagens regelverk. Exempelvis har Skolverket pekat på svårigheten att genom ett avtal mellan en kommun och en fristående grundskola överlämna ansvaret för skolpliktsbevakningen i ett geografiskt upptagningsområde åt en fristående skola.

Friskolornas riksförbund har pekat på att det kan uppfattas som en snedvridning av den fria konkurrensen att en fristående aktör får överta ett etablerat namn som innehåller ett förtroendekapital, som går att omsätta i ett ekonomiskt värde.

Regeringen avser därför att låta utreda om det finns ett behov av ett nationellt regelverk för avknoppning, och hur ett sådant i så fall ska utformas. Frågor som bör redas ut är till exempel frågan om upptagningsområden inom grundskolan, samt frågan om det är önskvärt att fastställa ett ekonomiskt värde på det varumärke som överlåts vid avknoppning, hur ett sådant värde i så fall fastställes och hur betalning ska kunna ske. Regeringen avser att låta Sveriges Kommuner och Landsting samt företrädare för fristående aktörer inom skola och vård medverka i utredningsarbetet.