Sveriges demokratiambassadör

- Sverige ska ligga i framkant när det gäller arbetet att hjälpa demokrati att slå rot och växa. Vi ska lyfta frågan om demokrati i utvecklingsbiståndet. Det säger Maria Leissner, ambassadör för demokratifrågor inom utvecklingspolitiken.

Det är den 27 september 2007 och omvärldens blickar är riktade mot Burmas huvudstad Rangoon. Militärjuntan som styr landet har just besvarat munkarnas fredliga protester med våld. Media rapporterar om skottlossningar och dödsfall. Det är i länder som Burma som svenskt bistånd ska påverka demokratiarbetet.
- Sverige ger stöd till den viktiga demokratirörelsen, Democratic voice of Burma. Biståndspengarna går bland annat till informationsspridning. Den folkresning som sker nu skulle vara svår utan ocensurerade nyheter, säger Maria Leissner.

Nästan alla uppdrag i Maria Leissners långa karriär har haft mänskliga rättigheter som gemensam nämnare. Så när biståndsminister Gunilla Carlsson i våras frågade om hon ville ta sig an uppgiften att lyfta frågan om demokrati i utvecklingsbiståndet var hon inte sen att tacka ja.
- Jag ska hjälpa till så att Sverige får en högre profil i demokratifrågor. Det finns en spännande vision att Sverige ska ligga i framkant när det gäller arbetet att hjälpa demokrati att slå rot och växa. Vi gör redan mycket men kan bli ännu bättre.

Demokratiska grundregler

Demokratiarbetet skiljer sig åt beroende på den politiska situationen i landet. I vissa fall kan det handla om att hjälpa utvecklingsländer att bygga upp en fungerande rättsstat, motverka korruption, stärka demokratiska parlament och parlamentarikernas roll. En annan funktion är till exempel att genom mediabistånd bygga upp en fungerande public service som kan ligga till grund för yttrandefrihet. Allt detta är ett långsiktigt samarbete som finns integrerat i det svenska biståndet.
- När det gäller länder som nyligen kommit ut ur väpnade konflikter och försöker skapa en demokratisk struktur handlar det om att komma med svar på speciella problem. Här kan omvärlden göra väldigt mycket, till exempel genom att visa hur man gör i andra länder, säger Maria Leissner, som inte gör en hemlighet av att hon som svensk ofta utgår från den svenska demokratimodellen.
- En folkvald är en folkvald. Förvånansvärt mycket är samma grundregler i en demokrati. Det handlar om lagar och budgetfrågor och om att de folkvalda måste leverera svar på sociala problem.

Erfarenhet från Guatemala och Irak

Som tidigare ambassadör i Guatemala och ansvarig för ett internationellt demokratiprojekt i Bagdad har Maria Leissner erfarenhet av två helt olika typer av demokratiarbete.
- Situationerna i Guatemala och Irak var väldigt olika. I Latinamerika handlar det om att en majoritet av befolkningen levt utan politisk representation under de senaste 500 åren. Därför måste man fundera ut hur man kan bryta segregationen och ge majoritetsbefolkningen tillträde till politiken.
- I Irak, å andra sidan, finns inget minne av demokrati och man står inför demokratiuppbyggnad för första gången. Här ska hela demokratibegreppet introduceras. Man börjar från noll, men har å andra sidan inte lika stora utvecklingsproblem som i Latinamerika, säger Maria Leissner.

Hennes nuvarande uppdrag är egentligen tudelat. Dels ska hon uppdatera en tio år gammal skrivelse om demokrati i biståndet och dels ska hon ägna sig åt ett omfattande fältarbete. Vilka länder som blir aktuella att besöka är ännu inte klart och bestäms utifrån resultatet av den landfokusering av biståndet som ägt rum under hösten.

Bredare fattigdomsbegrepp

Den svenska synen på utvecklingspolitik och bistånd rymmer ett bredare fattigdomsbegrepp där brist på demokrati räknas in. När människor lever i ett system som gör att de inte kan påverka sin framtid lever de i en sorts fattigdom som inte kan mätas i pengar.
- Demokrati är det enda styrelseskicket som utgår från alla människors lika värde. Visst är det så att demokratiska regeringar begår misstag, men till skillnad från i ett totalitärt system är regeringar i demokratiska länder tvingade att korrigera sin misstag, annars blir de inte återvalda. I totalitära system finns inte den piskan, säger Maria Leissner med referens till nobelpristagaren Amartya Sens forskning.

Hon återkommer ofta till att prata om kopplingen mellan demokrati och utveckling, en koppling hon ser som självklar.
- Demokrati är en del av normen för mänskliga rättigheter. På samma sätt som demokrati är en integrerad del av mänskliga rättigheter är mänskliga rättigheter en integrerad del av demokrati. De föder visserligen delvis olika saker, men de förutsätter också varandra, säger Maria Leissner.
- För mig är demokrati det enda systemet som är förenligt med mänsklig värdighet. Det är ett tillräckligt argument för att demokrati ska ha en framträdande roll i vårt utvecklingsbistånd.