Debattartikel
Dagens Nyheter debatt 17 juni 2008
Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Maud Olofsson, Näringsminister, vice statsminister
Jan Björklund, Utbildningsminister
Göran Hägglund, Socialminister

"Skatten sänks för fattiga pensionärer"

Den svenska välfärden bygger på en enkel princip. Människor ska kunna stå på egna ben och försörja sig genom eget arbete. Alla ska känna att de kan göra en insats och få lön för mödan. Det synsättet lägger inte bara grund för att öka makten över vardagen för var och en, utan skapar också de resurser som behövs för att vi ska kunna ha en skola med kvalitet, en välfungerande sjukvård och en trygg omsorg för Sveriges äldre. Arbete är förutsättningen för en god välfärd. Det markerar vikten av en politik för fler i arbete och minskat utanförskap.

Alliansregeringen ser återupprättandet av arbetets värde som ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken. Det ska löna sig bättre att arbeta, fler ska vilja starta företag och fler företagare ska vilja anställa och växa i Sverige. Med fler i arbete stärks svensk ekonomi. Det innebär att vi kan göra satsningar på viktiga välfärdsverksamheter.

Ett tydligt exempel är de reformer alliansregeringen genomför till stöd för Sveriges äldre. Bostadstilläggen förstärktes redan kort efter regeringsskiftet. För de mest sjuka äldre satsas 1,4 miljarder kronor årligen för att förstärka kvalitén i äldreomsorgen. För att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende satsas årligen en halv miljard kronor. Vi stärker äldres möjligheter att välja sin vård och omsorg genom en ­särskild satsning på valfrihet i kommunerna, Fritt val, med närmare 300 miljoner kronor 2008-2009. Tandvårdsreformen som nu blir verklighet kommer därtill att innebära betydande ekonomiska lättnader för dem som behöver omfattande tandvård när det totala statliga stödet fördubblas från 3 till 6 miljarder kronor per år.

Alliansregeringen har också genomfört flera reformer till stöd för äldre som vill arbeta även efter pensionsåldern. Jobbskatteavdraget ger pensionärer som arbetar en extra stor skattelättnad. Arbetsgivare som anställer pensionärer har därtill befriats från den särskilda löneskatten, vilket stärker äldres möjligheter att vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Vid sidan av detta ger arbetslinjen tydliga resultat också för pensionärers ekonomi, eftersom inkomst- och tilläggspensionerna är kopplade till tillväxten genom den så kallade följsamhetsindexeringen. Den nu starka utvecklingen där fler kommer i jobb, utanförskapet minskar och inkomsterna förbättras leder till att de totala löneinkomsterna ökar. Det gynnar även dagens pensionärer, då pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till hur genomsnittsinkomsten utvecklas. Därför ökade pensionerna med i genomsnitt cirka 4 000 kronor 2007, och för 2008 och 2009 beräknas pensionerna öka med 5 000 respektive 5 800 kronor per år. Det är en tydlig förbättring jämfört med till exempel 2005, då pensionerna inte ökade med mer än 2 000 kronor. Det är endast fler i arbete och god tillväxt som långsiktigt kan bära goda pensioner och ett hållbart pensionssystem.

Vi vet samtidigt att mer finns att göra. Många äldre i Sverige har det bra ställt och har goda möjligheter att leva ett bra liv även efter uppnådd pensionsålder. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att vardagen för Sveriges äldre inte är enhetlig utan kraftigt skiftande. För en inte obetydlig andel av våra pensionärer är den ekonomiska verkligheten allt annat än god. Lägst genomsnittlig disponibel inkomst har kvinnor över 85 år, vilket förklaras av att de många gånger har arbetat obetalda i hemmet och därför haft en svag arbetsmarknadsanknytning. För dessa kvinnor, och andra äldre som inte kan känna ekonomisk trygghet, öppnade vi i vårpropositionen för en viktig reform, syftandes till att förbättra de ekonomiska villkoren för i första hand de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna. Vi har nu enats om en modell för hur reformen för de sämst ställda äldre ska utformas.

Det sker genom en skattelättnad som riktas direkt till de pensionärer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som har låg pension. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen sedan av.

Förslaget remitteras i dag i en promemoria från Finansdepartementet. Modellen konkretiseras i promemorian med ett exempel som innebär en skattelättnad med cirka 2 500 kronor per år för en pensionär som får full garantipension, men saknar inkomstpension. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Förslaget att höja grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna innebär ytterligare skattelättnader för både kvinnor och män. Kvinnor har samtidigt i större utsträckning än män låg pension till följd av att kvinnor oftare arbetat deltid eller förvärvsarbetat under färre år. Kvinnor lever också längre än män. Förslaget kommer därför att gynna kvinnor i större utsträckning än män. Allt detta innebär att förslaget inte bara är en trygghetsreform, utan också en viktig rättvisereform. Detta då den rättar till en del av de ekonomiska skillnader som grundlades i en tid då jämställdheten mellan kvinnor och män var än mer bristfällig än i dag.

En ansvarsfull ekonomisk politik är en orubblig grundpelare för alliansregeringen. Vi konstaterade i vårpropositionen att det föreligger ett visst reformutrymme inför 2009. Osäkerheten är emellertid stor med hänsyn till att bland annat en svagare ekonomisk utveckling kan leda till sämre offentliga finanser. Reformutrymmet kan även komma att begränsas av att resursutnyttjandet bedöms vara mera ansträngt. Det kan också visa sig att reformutrymmet kan bli något större än förväntat. Mot denna bakgrund kan det bli aktuellt att förändra förslaget med avseende på skattelättnadsbelopp och inkomstavtrappning.

Vi vill samtidigt vara tydliga i att vårt löfte om att förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna ska förverkligas. En trygg och värdig ålderdom är en bärande del i en modern välfärdspolitik. Genom att återupprätta arbetslinjen och ge fler människor möjlighet till arbete lägger vi grunden för att kunna möjliggöra reformer som ökar tryggheten och friheten för alla i Sverige.

Fredrik Reinfeldt
Maud Olofsson
Jan Björklund
Göran Hägglund