Internationell kemikaliepolitik
Ämnen som ger upphov till allvarlig global oro bör fasas ut från de mest riskabla användningsområdena. För att identifiera, prioritera och kontrollera ämnen där användningen idag innebär hälso- och miljörisker ur ett globalt perspektiv behövs ett arbete på global nivå.
Kemikalier utgör en central del av dagens globala ekonomi och handelsmönster. Att genomföra och utveckla internationella överenskommelser är därför av stor vikt för en säker hantering av kemikalier i Sverige och globalt. Vissa kemiska ämnen har särskilt farliga egenskaper och kan vara svåra eller till och med omöjliga att hantera utan påtagliga risker för människa eller miljön. Kraftfulla globala åtgärder har vidtagits mot produktion och användning av t.ex. ozonnedbrytande ämnen (Montrealprotokollet) och vissa persistenta och organiska föreningar (Stockholmskonventionen). Rotterdamkonventionen ställer krav på information innan export av vissa ämnen. Många ämnen med egenskaper som innebär risker för hälsa och miljön globalt omfattas emellertid inte av dagens internationella åtgärder.
Kraftfulla globala åtgärder har vidtagits mot produktion och användning av t.ex. ozonnedbrytande ämnen (Montrealprotokollet) och vissa persistenta och organiska föreningar (Stockholmskonventionen). Rotterdamkonventionen ställer krav på information innan export av vissa ämnen. Många ämnen med egenskaper som innebär risker för hälsa och miljön globalt omfattas emellertid inte av dagens internationella åtgärder. En global kvicksilverkonvention har nyligen förhandlats klart vilken begränsar användningen av kvicksilver i många användningsområden för produkter, industriprocesser, småskalig guldutvinning och reglerar utsläpp till luft. På sikt kommer även gruvbrytning av kvicksilver att förbjudas och användning av amalgam minskas.
En global kemikaliestrategi - SAICM
Den globala kemikalistrategin, SAICM (Strategic Approach to International Chemical Management) är en politiskt bindande överenskommelse med avsiktsförklaringar (dvs. inga bindande regler). Överenskommelsen, från 2006, har 172 länder och 88 organisationer anslutna till sig och syftar till att kemikalier till senast år 2020 produceras och används på ett sådant sätt att skadliga effekter på människors hälsa och miljön blir så små som möjligt. En särskiljande faktor är att SAICM är en process där industrin och frivilliga organisationer så väl som multilaterala organisationer (UNDP, UNEP WHO, FAO m.m.) deltar på lika villkor som regeringar.
Målet om en säker kemikaliehantering till 2020 antogs 2002 som en del av genomförandet av Johannesburgmålen. Fortsatt stöd för SAICMs effektiva genomförande och stärkande beslutades vid Rio+20 i juni 2012. SAICMs övergripande syfte är att minska gapet vad gäller kemikaliehantering i olika delar av världen. Målsättningarna ligger väl i linje med det svenska miljökvalitetsmålet giftfri miljö, politiken för global utveckling samt Ministerdeklarationen som antogs under Stockholm +40 om "8 years - 8 actions". Sverige ser SAICM som ett viktigt verktyg för att stärka kapaciteten kring kemikaliekontroll i utvecklingsländerna och därmed som en viktig förutsättning för genomförande av samtliga konventioner på kemikalieområdet.
2012 genomfördes det tredje högnivåmötet för SAICM. Mötet genomfördes under Svenskt ordförandeskap. Sverige ser den globala kemikaliestrategins med sitt breda angreppsätt som en mycket viktig plattform att driva kemikaliefrågorna.
Några av de viktigaste resultaten från mötet i september är:
- " Beslut att inom ramen för SAICM utveckla ett frivilligt program på global nivå för information om kemikalier i varor. Programmet ska syftar till att förbättra tillgängliggörande av information, överföring av information och tillgång till informationen.
- " Hormonstörnade ämnen antogs som en ny framkantsfråga (emerging policy issue) vilket betyder att EDC nu har en grund för gemensamma åtgärder på global nivå.
- " Mötet antog en hälsostrategi om vikten av förstärkt samarbete mellan hälsosektorn och miljösektorn. Detta är en viktig del av SAICM där miljö och hälsa är lika viktiga delar.
Politiken för global utveckling (PGU)
Politiken för global utveckling (PGU), och dess övergripande mål, att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, ligger fast. En rättvis global utveckling innebär respekt för mänskliga rättigheter och demokrati och uppnås genom tillväxt som leder till minskad fattigdom.
Regeringen har valt att identifiera sex utmaningar med global påverkan för att konkretisera PGU. En av dem är klimatförändringar och miljöpåverkan, i vilken kemikaliehanteringen är en del.
Regeringens mål är att användningen av farliga kemikalier i utvecklingsländer ska minska och att omhändertagandet av farligt avfall ska förbättras.

