Migration och utveckling

I Sverige, inom EU och internationellt talas det allt oftare om de positiva sambanden mellan migration och utveckling och om vikten av att dessa samband förstärks. Detta inkluderar t.ex. att stärka utvecklingseffekterna av de pengar migranter skickar hem, så kallade remitteringar, och diasporagruppers bidrag till utveckling i ursprungsländer. Migrationens utvecklingspotential kan främjas bl.a. genom gynnsamma regler för remitteringar, möjligheter till cirkulär migration och genom att diasporagruppers kontakter och kunskaper tillvaratas.

Cirkulär migration har de senaste åren rönt alltmer uppmärksamhet som en företeelse med potential att skapa positiva utvecklingseffekter. När migranter återvänder till sina ursprungsländer, även tillfälligt, kan de bidra med förvärvade kunskaper och erfarenheter som gynnar utvecklingen i ursprungslandet. Cirkulär migration kan även mildra negativa effekter av migration som till exempel kompetensflykt (så kallad "brain drain"). Cirkulär migration handlar om att skapa möjligheter för migranter att röra sig mellan ursprungs- och mottagarländer. Det kan ske genom initiativ eller lagstiftning som tar bort hinder för eller uppmuntrar rörlighet.

Internationella initiativ

På initiativ av FN:s generalsekreterare bildade Sverige tillsammans med ett antal andra länder år 2003 den globala kommissionen om internationell migration (GCIM). GCIM lämnade sin slutrapport 2005 och föreslog bland annat bildandet av en internationell plattform för att diskutera migrationens möjligheter. En högnivådialog om migration och utveckling hölls i New York i september 2006.

För att fortsätta den internationella dialogen hölls ett första möte med det globala forumet för migration och utveckling (GFMD) i Belgien 2007. Årliga GFMD-möten har sedan dess hållits i Filippinerna 2008, Grekland 2009 och Mexiko 2010. Ca 160 länder har deltagit vid GFMD:s möten som har präglats av en öppen och konstruktiv dialog. En uppföljande högnivådialog om migration och utveckling kommer att hållas i FN 2013. Sverige deltar aktivt i GFMD-processen.

EU-samarbetet

Ett allt viktigare inslag i det utrikespolitiska arbetet på migrationsområdet inom EU är integreringen av migrationspolitiken i utvecklingspolitiken. Kopplingarna mellan migration och utveckling har bland annat getts utrymme i det så kallade Stockholmsprogrammet. Migration och utveckling är också en del av EU:s så kallade globala ansats för migration (Global Approach to Migration).

Inom EU pågår också ett arbete för att fördjupa dialogen mellan EU och Afrika. Bland annat har två ministerkonferenser om migration och utveckling hållits dels i Rabat i juli 2006 , dels i Tripoli i november 2006. Genomförandet av antagna handlingsplaner pågår.

Genom EU:s finansiella instrument kan finansiering sökas för projekt inom migrations- och utvecklingsområdet, bland annat från det tematiska programmet för asyl och migration samt den del av det programmet som hanteras av UNDP (EC-UN Joint Migration and Development Initiative - JMDI).

Sveriges politik på området

I och med att målet för politikområdet migration reviderades 2009 förtydligades att Sveriges migrationspolitik ska tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter.

En utgångspunkt för en svensk politik för migration och utveckling är Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122) där behovet av en ökad samstämmighet mellan politikområdena betonas. I regeringens skrivelse som markerar en nystart av Sveriges politik för global utveckling (skr. 2007/08:89) definieras migrationsströmmar som en av sex utmaningar av central betydelse för att främja en rättvis och hållbar global utveckling. I skrivelsen anges att de positiva sambanden mellan migration och utveckling kan stärkas genom en ökad samstämmighet mellan olika politikområden, framförallt när det gäller arbetskraftsinvandring, remitteringar och kunskapsöverföring, motverka kunskapsflykt samt ge skydd till skyddsbehövande.

En annat utgångspunkt utgör propositionen 1996/97:25 "Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv" (1996/97:25). Av propositionen framgår det tydligt att migrationspolitiken ska betraktas i ett helhetsperspektiv som omfattar flykting-, invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik samt att migrationspolitiken utgör en del av Sveriges utrikes-, säkerhets- handels- och biståndspolitik.

Det framtida arbetet kommer att innebära ett fortsatt starkt svenskt, regionalt och internationellt engagemang inom området migration och utveckling för att bättre kunna ta tillvara migrationens positiva effekter.