Asyl

EU har antagit gemensamma minimiregler på asylområdet, för att harmonisera medlemsländernas lagstiftning på asylområdet. Skillnaderna mellan EU:s medlemsländer vad gäller asyllagstiftningen, och tillämpningen av de redan befintliga gemensamma reglerna, är dock fortfarande stora. Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa till vilka flest asylsökande kommer och som ger flest människor skydd undan våld och förföljelse. För svenskt vidkommande är det viktigt att delta aktivt i arbetet för att uppnå ett gemensamt europeiskt asylsystem.

Utlänningslagen

I januari 2010 trädde vissa ändringar i den svenska utlänningslagen i kraft, i syfte att anpassa lagen till skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet. De nya reglerna innebär att en person som är flykting eller annan skyddsbehövande ska beviljas en statusförklaring. Förändringarna innebär att det finns tre kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen; flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. Flyktingar och alternativt skyddsbehövande omfattas av skyddsgrundsdirektivet. Den tredje kategorin, övriga skyddsbehövande, utgör en nationell skyddskategori.

Instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden

Den nuvarande instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden har gällt sedan den 31 mars 2006. Den är en följd av riksdagens beslut i september 2005 om propositionen "Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden" (prop. 2004/05:170).

Migrationsverket utreder och fattar beslut som första instans. Migrationsverkets avslagsbeslut kan överklagas till migrationsdomstol. De tre förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö är migrationsdomstolar. Kammarrätten i Stockholm är som migrationsöverdomstol sista instans i dessa mål.

Det krävs prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen för att få ett mål prövat där. Detta förutsätter, att Migrationsöverdomstolens vägledning behövs om rättstillämpningen (prejudikatdispens) eller att det annars finns synnerliga skäl (extraordinär dispens). Till exempel kan migrationsdomstolen ha begått något allvarligt fel vid handläggningen. Regeringen har ingen roll i processen.

Vid ett överklagande förs en process mellan två parter i domstolarna, Migrationsverket och den sökande. Det är möjligt för den sökande att få muntlig förhandling i migrationsdomstolarna, motsvarande vad som generellt gäller vid förvaltningsdomstolar. Tyngdpunkten av prövningen i utlänningsärenden ligger i första instans, det vill säga Migrationsverket.

Utvärdering av instans- och processordningen

Utvärderingsutredningen (Ju:2007:12) har på uppdrag av regeringen utvärderat den nya instans- och processordningen. Ett delbetänkande, Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden (SOU 2008:65), lämnades i juni 2008. Utvärderingsutredningens slutbetänkande Den nya migrationsprocessen (SOU 2009:56) överlämnades den 24 juni 2009. I betänkandet utvärderar utredningen om de grundläggande krav, som ställdes på instans- och processordningen vid dess införande, har uppfyllts. I huvudsak konstaterar Utvärderingsutredningen att syftena har uppnåtts och att reformen fallit väl ut. Utredningen framhåller emellertid att dess arbete bör ses som en första tidig uppföljning eftersom rättsutvecklingen endast är inledd. För vissa delar av reformen har utredningen inte kunnat dra några bestämda slutsatser med hänsyn till den korta tid som gått. Både domstolarna och Migrationsverket arbetar fortlöpande med att förbättra organisation och rutiner.

Andra utredningar och uppdrag

På Utvärderingsutredningens förslag har regeringen låtit frågan om utökat skydd för asylsökandes identitet utredas även i ett större sammanhang av Insynsutredningen (Ju 2007:13). Frågan behandlas i Insynsutredningens delbetänkande Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. (SOU 2008:93). Beredning pågår inom Regeringskansliet. Vad gäller förordnande av offentliga biträden har Migrationsverket ändrat vissa rutiner.

Efter tilläggsdirektiv av regeringen (Dir. 2009:113) har Målutredningen (Ju 2008:11) i betänkandet Mål och medel - särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) utrett konsekvenserna av ett eventuellt införande av ändringsfall som en ytterligare grund för prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

En kartläggning av tillämpningen av utlänningslagens undantagsbestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter överlämnades 2 maj 2011. Den kompletterade den redovisning som redan gjorts av Utvärderingsutredningen.