Standardisering för tillväxt och utveckling
Idag överlämnade regeringen för första gången en skrivelse till riksdagen om standardiseringens betydelse i en allt mer globaliserad värld. I en intervju berättar handelsminister Ewa Björling om nyttan med standardisering och varför regeringen nu presenterar en skrivelse.
Ewa Björling under sitt besök i USA i januari. Foto: UD
Varför en skrivelse om standardisering?
- En samlande rapport om det svenska standardiseringsarbetet har efterfrågats i flera år av bland annat riksdagens näringsutskott, olika myndigheter och företag. Skrivelsen tar sikte på hur arbetet med olika standards kan bidra till vår konkurrenskraft och tillväxt i en allt mer globaliserad värld. En annan anledning är att de snabbt förändrade villkoren för standardisering, med nya områden och nya aktörer, väckt ett antal viktiga frågeställningar om hur vi ska gå vidare med standardiseringsarbetet.
Vilket område tycker du är viktigast att satsa på när det gäller standardisering?
- Det finns en rad centrala områden där standardiseringsarbetet kan bidra till en positiv utveckling. Lyckas vi enas om gemensamma standarder för tjänster kan det medverka till att göra verklighet av den stora potential som vi ser för en ökad tjänstehandel. Inom miljöområdet kan arbetet bidra till att det blir lättare för konsumenterna att välja miljö- och klimatvänliga varor. Och genom att koppla standarder kan vi förbättra vår konkurrenskraft.
- Som handelsminister tycker jag givetvis även att det är viktigt att lyfta fram hur standarder används för att underlätta handeln även med länder utanför Europa. Standarder utgör ett slags grundläggande spelregler som klargör att vi pratar om samma saker vilket gör det enklare och mindre riskabelt att bedriva handel.
Går det att peka på konkreta exempel där standardisering lett till något positivt?
- Ett område inom vilket standardiseringsarbetet betytt oerhört mycket är förverkligandet av EU:s gemensamma inre marknad. Den fria rörligheten för varor bygger i hög utsträckning på att vi kommit överens om vad vi ska kalla saker och vilka krav de ska leva upp till.
- I den svenska debatten har det handlat alldeles för mycket om böjda gurkor och storleken på jordgubbar. Vad vi glömmer bort är att på så gott som alla andra områden fungerar det väldigt bra, och det är något som vi dagligen drar nytta av genom att vi får säkrare, bättre och billigare produkter.
Vad innehåller skrivelsen?
- Skrivelsen tar avstamp i en beskrivning av hur dagens standardiseringsarbete bedrivs, hur det är organiserat och vilka formella ramverk som styr. Sedan följer en genomgång av olika strategier för hur standarder kan kopplas till viktiga områden som konkurrenskraft, innovationer och en hållbar utveckling. De centrala frågeställningarna kring IT-standardiseringen har fått ett eget kapitel, liksom tjänsteområdet och standardiseringsfrågor med koppling till små- och medelstora företag. Skrivelsen avslutas med ett antal framåtblickande övervägningar om hur vi kan gå vidare med standardiseringsarbetet.
Hur är det svenska standardiseringsarbetet organiserat?
- Standardisering är en privaträttslig verksamhet och därigenom till stor del en fråga för näringslivet. Det är positivt därför att det bidrar till att göra verksamheten mer efterfrågestyrd än politikerstyrd. Det operativa arbetet utförs idag av tre formellt utsedda standardiseringsorgan - ITS, SEK och SIS - som är ideella föreningar med medlemmar från näringslivet, statliga förvaltningar och organisationer. Arbetet samordnas inom Sveriges Standardiseringsråd.
- Samtidigt som statens roll är begränsad så finns det emellertid ett antal formella spelregler som påverkar förhållandet mellan myndigheterna och standardiseringsverksamheten. Genom arbetet på europeisk nivå agerar Sverige som stat även i den globala standardiseringsverksamheten.
Vem berörs av standardisering?
- Ur ett brukarperspektiv är det svårt att hitta områden som inte på ett eller annat sätt berörs av standardiseringsfrågorna. Med gemensamma internationella bränslestandarder kommer det i framtiden bli enklare att veta att man tankar sin bil med rätt drivmedel, gemensamma säkerhetsstandards gör att det blir tryggare att köpa leksaker från andra länder och gemensamma standards vid offentlig upphandling förbättrar konkurrensen och leder till att vi får mer för våra skattepengar - för att nämna tre viktiga exempel.
- Från politiskt håll berörs sakområden från i princip alla departement inom Regeringskansliet. Att så många som möjligt deltar och har inflytande över arbetet är därför nödvändigt om vi ska kunna tillgodose samhällets krav på säkerhet, effektivitet och hållbar utveckling. Välfungerande standarder påverkar konkurrenskraften, tillväxten och därigenom hela landets välfärd.
