Dörr på glänt till miljardmarknad
Svenska företag stod för endast 0,1 procent av FN:s upphandlingar 2010 och 0.29 procent av Världsbankens. Handelsminister Ewa Björling vill vända siffrorna uppåt och öppna dörren till en miljardmarknad. Nyligen strömmade ett trettiotal affärsmän från 17 svenska företag till New York för att lära sig hur man tar sig in.
FN-byggnaden i New York. FN gör inköp för tio miljarder per år. Foto: Mikecogh/Flickr
Sverige är en stor bidragsgivare till FN och FN söker därför efter fler svenska leverantörer för sina upphandlingar som uppgår till tio miljarder per år. Sverige storsatsar och skickade i slutet av mars ner den största svenska företagsdelegationen någonsin som rest till FN och Världsbanken. Syftet var att lära sig mer om FN:s och Världsbankens upphandlingar och affärsmöjligheter i olika projekt som de finansierar. Delegationen leddes av UD:s utrikesråd för handelsfrågor Anders Ahnlid.
Vad är förklaringen till att svenska företag har en så liten andel av kakan? Ja, upphandlingsrutinerna kan uppfattas som byråkratiska och krångliga, menar Anders Ahnlid. Och så länge det går lättare att fylla orderböckerna från andra håll så tar man kanske inte steget till FN och bankerna.
- Ett skäl är nog att många företag upplever det vara omständligt att göra affärer med FN och utvecklingsbankerna.
Gammeldags upphandling
Anders Ahnlid. Foto: Pawel Flato.
Ytterligare en djupare liggande orsak kan vara att svenska företags produkter har svårare att vinna anbudsförfaranden. Anders Ahnlid menar att skälet kan vara att de specifikationer som används inom FN och bankerna är gammaldags. De fäster större vikt vid lågt pris än uthållighet, funktion och kostnad över en produkts hela livslängd.
- Svenska företag har ofta utvecklat avancerade och miljövänliga lösningar som inte alltid efterfrågas i första hand i FN-systemet.
Av den orsaken prioriterar UD att reformera upphandlingsreglerna i FN och utvecklingsbankerna. Från svensk sida vill man att upphandlingar ska göras på grundval av de mest miljövänliga och minst klimatstörande lösningarna. Detta är dock ingen lätt uppgift. Motståndet är starkt från många länder som värnar rådande regler, menar Anders Ahnlid.
Från flera håll görs nu insatser för att få fler svenska företag att ta chansen när FN eller utvecklingsbankerna upphandlar. UD i Stockholm och tjänstemän i New York och Washington arbetar med att förändra upphandlingsreglerna. Nätverket SWEUNB (Swedish Association for UN Business) har bildats av ett antal företag och Exportrådet och UD. Utöver detta har Exportrådet fått finansiering för "projektspaning" där man på ett väldigt tidigt stadium ska informera svenska företag om framtida upphandlingsprojekt.
Komma över byråkratisk tröskel
Ett viktigt syfte med delegationsresan var att ge företagen den information de behöver för att komma över den byråkratiska tröskeln.
- En annan orsak var att vissa företag - särskilt de mindre - har svårt att hänga med och hålla sig uppdaterade om vilka upphandlingar som är på gång, säger Anders Ahnlid.
Han väntar nu med spänning på resultatet av den utvärderingsenkät som företagen har svarat på. Resultatet ska ge svar på hur företagen anser att UD på bästa sätt följer upp detta. Tanken är att hålla företagen fortsatt i bilden om kommande upphandlingar och framtida möjligheter på den marknad där dörren nu står på glänt.
Fakta
- Multilateralt biståndsfinansierade upphandlingar uppgår till drygt 70 miljarder dollar årligen. Trenden pekar mot ökade upphandlingsvolymer.
- Undersökningar visar att kännedomen och kunskapsnivån generellt är låg bland svenska företag om vilka affärsmöjligheter som finns, och hur upphandlingarna går till.
- Behov och efterfrågan finns på områden där svenska företag har internationell konkurrenskraft, såsom miljö, energi, hälso- och sjukvård, samhällsbyggande och infrastruktur.
