Sänkta socialavgifter i tjänstesektorn

Varför vill regeringen göra denna förändring?

Det behövs fler jobb i Sverige för att fler ska kunna ta sig tillbaka från utanförskap. Får de svenska tjänsteföretagen rätt förutsättningar kan de växa och jobben bli fler. I jämförelse med många andra länder har Sverige haft en svag sysselsättningsutveckling i tjänstesektorn. Därför finns det en stor, hittills outnyttjad sysselsättningspotential i tjänstesektorn. Idag väljer många att själva utföra arbetet eller att köpa tjänsten svart. Genom att sänka socialavgifterna för tjänsteföretagen får dessa förutsättningar att växa samtidigt som man bekämpar svartarbete.

Hur stor del av de sociala avgifterna sänks?

Socialavgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, slopas helt. Detta motsvarar en nedsättning på 22,21 procentenheter för arbetsgivaravgifterna och maximalt 20,50 procentenheter för egenavgifterna.

Exempel på nedsättningen av arbetsgivaravgifterna:
Med en lön före skatt till den anställde på 10 000 kronor blir kostnaden för arbetsgivaren 11 021 kronor med de nya förslaget jämfört med 13 242 kronor tidigare.

Vilka branscher omfattas?

Reparation och underhåll av cyklar, mopeder, motorcyklar, terrängskotrar och personbilar med undantag av husbilar, reparation och underhåll av fritidsbåtar, vattenskotrar och båtmotorer, restauranger, kaféer, gatukök, catering, taxi, tvätterier, reparation och underhåll av skor, väskor, plånböcker, skärp och liknande lädervaror, hunddagis, frisörer samt hud- och kroppsvård.

Omfattas hotell av förslaget?

Nej, hotellen omfattas inte av förslaget av sänkta socialavgifter. I nämnda promemoria föreslås i stället att mervärdesskattesatsen sänks för hotellverksamhet från dagens 12 procent till 6 procent.

Hur är avgränsningen gjord? Är det inte orättvist att ha specialregler för bara vissa branscher?

Det finns en gränsdragningsproblematik, men satsningen innebär att jobben kan bli fler till en relativt liten kostnad. De branscher som omfattas är de som i särskilt stor utsträckning konkurrerar med hemarbete och svartarbete. De utvalda branscherna bedöms även kunna anställa människor som idag står långt från arbetsmarkanden.

Vad gäller när jag har en blandad verksamhet med till exempel både kafédel och bageri?

Den som bedriver blandad verksamhet, dvs. i en och samma näringsverksamhet bedriver både avgiftsreducerad verksamhet och fullt avgiftspliktig verksamhet, måste fördela avgiftsunderlaget mellan de olika verksamheterna för att kunna få del av nedsättningen. Vid beräknandet av arbetsgivaravgifterna ska avgiftsunderlaget fördelas efter till vilken verksamhet ersättningen hänför sig. Vid beräknandet av egenavgifterna ska underlaget fördelas efter omsättningen i de olika verksamheterna.

Europeiska kommissionen har den 11 december 2007 godkänt regeringens förslag om sänkta socialavgifter, men bara för små och medelstora företag. Innebär detta att förslaget kommer att justeras och i så fall hur?

Att nedsättningen endast får omfatta små och medelstora företag är ett krav som kommissionen har ställt för att kunna godkänna åtgärden och har inte varit en del av regeringens ursprungliga förslag. För att förslaget ska kunna genomföras krävs därför att det kompletteras med en sådan begränsning. En promemoria med förslag till kompletterande bestämmelser sändes ut på remiss den 1 februari 2008. Socialförsäkringsutskottet har bordlagt propositionen i utskottet.

Varför kräver EU-kommissionen att förslaget bara ska omfatta små och medelstora företag?

Genom att sänkningen av socialavgifterna begränsas till att endast omfattas små och medelstora företag, anser kommissionen att åtgärden inte längre påverkar samhandeln på ett skadligt sätt och kan därför godkännas. Den begränsning som kommissionen ställt upp måste ses i ljuset av att kommissionen allmänt sett intar en relativt sett mindre strikt hållning till små och medelstora företag vid tillämpning av statsstödsreglerna (jfr. kommissionens förordning (EG) nr. 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag). Detta i motsats till uppfattningen beträffande stöd till stora företag som typiskt sett oftare verkar gränsöverskridande och vars ekonomiska tyngd inom den sektor som berörs medför relativt större risk för negativa konkurrenseffekter.

Kommissionen har definierat små och medelstora företag i en rekommendation som finns tillgänglig på kommissionens webbplats. Där finns också en användarhandbok om tillämpningen av definitionen.

• EU-kommissionens definition av små och medelstora företag (pdf)
• EU-kommissionens användarhandbok om tillämpningen av definitionen (pdf)