Övergripande mål och svenska mål för Europa 2020

Det finns fem övergripande mål för Europa 2020-strategin. Sverige har utöver det även fem nationella mål.

Övergripande EU-mål för Europa 2020

En viktig del av Europa 2020-strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå. Målen beslutades av EU:s stats- och regeringschefer i juni 2010 och  ger en allmän bild av var EU bör befinna sig 2020.

  • Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna 20-64 år, bl.a. genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter.
  • Att förbättra villkoren för forskning och utveckling, särskilt i syfte att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 procent av BNP.
  • Att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer. Att öka de förnybara energikällornas andel av den slutliga energikonsumtionen till 20 procent och eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent. Uppnå energi- och klimatmålen 20/20/20.
  • Att förbättra utbildningsnivån, särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent och genom att öka den andel 30-34 åringar som har avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande utbildning till minst 40 procent.
  • Att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning, genom att sträva efter att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning.

Sveriges nationella mål för Europa 2020

Genom att sätta upp nationella mål blir medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydlig. Utgångspunkten för den svenska regeringen är att de nationella målen ska vara ambitiösa men realistiska och förenliga med en uthållig tillväxt och sunda offentliga finanser. I 2016 års budgetproposition redovisas nya nationella mål för utbildningsområdet i syfte att bättre spegla regeringens ambitionsnivå. 

Prop. 2016/16:1 Budgetpropositionen för 2016

Sveriges nationella mål är:

  • Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20-64 till år 2020. Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad.
  • Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020.
  • Att andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än 7 procent 2020 och att andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45-50 procent 2020.
  • Att offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP år 2020.
  • På klimat- och energiområdet är Sveriges mål redan fastställda sedan tidigare. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent 2020 jämfört med 2005. Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent 2020. Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen 2020. Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med 2008.