Mål och bakgrund för EU:s Östersjöstrategi

Syftet med EU:s Östersjöstrategi, som antogs under Sveriges EU-ordförandeskap 2009, är att möta de gemensamma utmaningar som länderna i Östersjöregionen står inför i dag. Strategin har tre huvudmål: rädda havsmiljön, länka samman regionen och öka välståndet.

Ordförklaringar

Ordlista
Illustration: EUSBSR

Bakgrunden till EU:s Östersjöstrategi

EU:s Östersjöstrategi antogs under det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. Grundläggande principer för strategin är: ingen ny EU-finansiering, inga nya EU-institutioner och ingen ny EU-lagstiftning.

De tre målen för EU:s Östersjöstrategi är:

  1. Rädda havsmiljön
  2. Länka samman regionen
  3. Öka välståndet

Varje mål har i sin tur fyra delmål.

Strategins mål ska bli verklighet genom ett antal åtgärder och projekt. Dessa är uppdelade i ett tjugotal prioriterade områden och fyra övergripande åtgärder (så kallade "horisontella åtgärder") som beskrivs i strategins handlingsplan.

Nedan kan du ta del av exempel på några av de många projekt som bedrivs inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Flera av projekten bidrar till mer än ett av målen, men av praktiska skäl presenteras de här endast under det mål de bidrar mest till.

Bakgrunden till EU:s Östersjöstrategi

1. Rädda havsmiljön

Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbetet inom regionen. Målet att rädda havsmiljön handlar om att med stöd till olika insatser uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet.

Det kan till exempel ske genom en minskning av tillförseln av näringsämnen och genom att minska sjöfartens miljöpåverkan genom att göra Östersjöregionen till en föregångsregion för ren sjöfart. Det handlar också om att skapa förutsättningar för en säkrare sjöfart genom att exempelvis minska riskerna för oljeutsläpp i Östersjö och att främja hållbar tillväxt i stort.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

  • Östersjön ska ha rent vatten.
  • Östersjön ska ha en rik och levande biologisk mångfald.
  • Östersjön och dess utlopp trafikeras av en ren och säker sjöfart.
  • Förbättra samarbetet för en god havsmiljö.

Exempel på projekt och andra åtgärder

Baltic Deal, Baltic Compass och Baltic Manure

Näringsläckage från jordbruket är en stor källa till övergödningen av Östersjön. Baltic Deal, Baltic Compass och Baltic Manure är exempel på projekt vars syfte varit att ökad kunskapen och erfarenhetsutbytet om åtgärder som minskar jordbrukets näringsläckage samtidigt som lönsamhet bevaras eller förbättras. Arbetet med Baltic Deal fortsätter fram till 2016 genom fortsättningsprojektet Baltic Deal Bridge.

CleanShip

CleanShip har resulterat i tekniska och administrativa lösningar för ett renare Östersjön, bland annat genom att minska sjöfartens luftutsläpp. Projektet har letts av Trelleborgs hamn och har byggt på ett aktivt deltagande av sjöfartens viktigaste aktörer.

Baltfish

Fiskeriverksamheten påverkar direkt mångfalden av fiskarter i Östersjön och har lett till minskningar av vissa fiskebestånd. Diskussionsforumet Baltfish inrättades 2009 under ledning av Sverige för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna vid Östersjön. Detta som ett första steg mot en vidare regionalisering av fiskeriförvaltningen.

Konkreta exempel på åtgärder för att förbättra fiskbeståndens status i Östersjön är till exempel framtagandet av fleråriga förvaltningsplaner, förbud mot utkast av fisk (flaggskeppsprojektet "Eradicating discards") och rekommendationer för hållbart vattenbruk ("Aquabest").

Aquabests webbplats

2. Länka samman regionen

Stora delar av regionen är glest befolkad, med stora avstånd till andra marknader. Transportsystemen och energimarknaderna har av historiska skäl utvecklats oberoende av varandra och är ännu inte sammanlänkade i tillräcklig utsträckning för att bäst ta tillvara regionens potential för konkurrenskraft och livskvalitet. Det krävs ett bättre samarbete för att förbättra regionens transportsystem och energiförsörjningstrygghet.
Att länka samman regionen handlar även om att föra människor närmare varandra. Det kan ske exempelvis genom student- och forskningsutbyte samt ökat samarbete för att bekämpa människosmuggling och annan gränsöverskridande brottslighet.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

  • Goda transportvillkor i Östersjöområdet.
  • EU:s hela Östersjöregion ska ha pålitliga energimarknader.
  • Sammanlänka människor i regionen.
  • Bättre samarbete i brottsbekämpning.

Exempel på projekt och andra åtgärder

Rail Baltica

Sverige är tillsammans med Litauen samordnare för det prioriterade område inom EU:s Östersjöstrategi som handlar om att förbättra transportvägarna i regionen. Projektet Rail Baltica handlar om att skapa en genomgående och snabb järnvägsförbindelse mellan Tyskland, Polen, Litauen, Lettland, Estland och Finland (via färjeförbindelse).

Rail Balticas webbplats

BSR TransGovernance

Projektet syftar till att öka deltagandet av offentliga och privata aktörer för grönare och effektivare transporter i Östersjöregionen. Projektet har under ledning av Region Blekinge analyserat hur modeller för flernivåstyre kan bidra till en bättre samordning i transportfrågor inom Östersjöregionen, inom olika administrativa nivåer, och för en bättre inkorporering av näringslivsperspektivet.

TransGovernance webbplats

Interface

Interface är ett kollektivtrafikprojekt som haft som syfte att underlätta för personer utan bil att resa med färja i Östersjöregionen. Projektet har genom bättre information till resande, samordnade tidtabeller och utbyggd anslutningstrafik förbättrat möjligheten att kunna ta kollektivtrafik direkt från färjorna vidare in i länderna. Karlskrona kommun, Stena Line, Blekingetrafiken och Gdynia stad är några som har deltagit i projektet.

Interface webbplats

BEMIP (Baltic Energy Market Interconnection Plan)

Planen för sammanlänkning av Östersjöområdets energimarknader (BEMIP) handlar om att utvidga den nordiska elmarknadsmodellen till de tre baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen). Det omfattar bland annat en elkabel mellan Sverige och Baltikum samt distributionsnätverk mellan och inom de baltiska staterna.

Sida om BEMIP på EU-kommissionens webbplats

Baltic Training Programme

Flaggskeppsprojektet Baltic Training Programme, som leds av Universitets- och högskolerådet i Stockholm, syftar till att stärka länken mellan utbildningssystemet och yrkeslivet. Projektet stödjer internationalisering och entreprenörskap inom yrkesutbildning i Östersjöregionen.

Baltic Training Programmes webbplats

ADSTRINGO

Målet med ADSTRINGO är att motverka människohandel genom förbättrade nationella och regionala partnerskap med strategiskt viktiga aktörer i Östersjöregionen. I projektet deltar bland annat Aktionsgruppen mot människohandel vid sekretariatet för Östersjöstaternas råd (CBSS TF-THB).

ADSTRINGO:s webbplats

3. Öka välståndet

Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen, särskilt i vissa av de nya medlemsstaterna på andra sidan Östersjön.

Men staterna kan stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd genom att samverka bättre när det gäller forskning och utveckling samt genom att fördjupa och fullborda den inre marknaden och målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Målet om ökat välstånd inbegriper en bred omsättning frågor, till exempel även en social dimension med ökat samarbete inom bland annat hälsoområdet.

Fyra delmål har tagits fram inom det övergripande målet:

  • Östersjöregionen som föregångare i förverkligandet av en gemensam inre marknad.
  • EU:s strategi för Östersjöregionen bidrar till Europa 2020-strategin.
  • Förbättra regionens globala konkurrenskraft.
  • Klimatanpassning och förbättrad krisberedskap.

Exempel på projekt och andra åtgärder

Baltic Green Public Procurement

Projektet Baltic Green Public Procurement har etablerat ett brett kapacitetshöjande program för grön offentlig upphandling i Östersjöregionen. Det har inneburit att det skapats en bredare bas för grön upphandling. De länder som arbetat längre med frågan har kunnat sprida sina erfarenheter till övriga länder i regionen, vilket skapar en större potentiell marknad för leverantörer att erbjuda gröna tjänster och varor.

Baltic Green Public Procurements webbplats

Nano Connect Scandinavia

Lunds tekniska universitet har samarbetat med forskningsmiljöer, näringsliv, kommuner och regioner i Danmark, norra Tyskland och Baltikum för att dra nytta av ett samlat kunnande och erfarenheter inom smarta material och nano-teknologi.

Samarbetet NanoConnect Scandinavia har bland annat lett till att man öppnat upp forskningsinfrastruktur för små och medelstora företag i Östersjöregionen, som på så sätt har kunnat utvecklas.

Nano Connect Scandinavias webbplats

Best Agers och Best Agers Lighthouses

Best Agers och fortsättningsprojektet Best Agers Lighthouses, med medverkan från bland annat Landstinget i Norrbotten, har arbetat med att visa hur äldre kan bidra till ekonomisk verksamhet och innovationsprocesser, både genom att stanna kvar längre på arbetsmarknaden men också i roller som mentorer, ledande rådgivare och entreprenörer. Åldersmedvetet ledarskap har testats i flertal företag och offentliga institutioner runt om i Östersjöregionen.

Best Agers webbplats

BSR Stars

Flaggskeppsprojektet BSR Stars leds av den svenska myndigheten Vinnova. Projektet syftar till att bygga vidare på befintliga kommersiella styrkeområden och kompetenser i länderna runt Östersjön, stärka gränsöverskridande nätverk av företag och forskningsaktörer samt främja utvecklingen av nya innovationsprojekt. Projektets övergripande mål är att främja hållbar tillväxt och välstånd i hela Östersjöregionen.

BSR Stars webbplats

ImPrim

Flaggskeppsprojektet ImPrim, lett av landstinget i Blekinge, resulterade bland annat i ökat fokus på tillgänglighet och förbättrad kvalitet samt större tonvikt på evidensbaserade underlag för beslut och styrning inom primärvård. Också vårdpersonals kompetensutveckling och patientbemötande fick stort genomslag.

Sida om ImPrim på Blekinges landstings webbplats

Hardwoods are good

Ett skogsbruk som verkar för en långsiktig och uthållig skogsproduktion, och som samtidigt tar hänsyn till både miljö och sociala värden, är viktigt i Sverige men även i många andra grannländer. Hardwoods are good-projektet, under svenska skogsstyrelsens ledning, har resulterat i att man har kunnat förstärka utbytet och kontakterna mellan entreprenörer verksamma inom ädellövträkedjan, med fokus på ett ökat nyttjande av ädellövsprodukter.

Sida om Hardwoods are good på Skogsstyrelsens webbplats

Baltadapt

Inom ramen för flaggskeppsprojektet Baltadapt har ett förslag på en klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen tagits fram. Sverige har genom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ansvarat för sammanställningen av strategin. Detta arbete har inkluderat en omfattande konsultationsprocess med olika aktörer. Inom projektet har även kunskapssammanställningar gjorts och ett förslag till en aktionsplan tagits fram för genomförande.

Baltadapts webbplats

En makroregional strategi

EU:s strategi för Östersjöregionen är det första exemplet på en makroregional strategi för en grupp av medlemsstater med vissa gemensamma territoriella utmaningar och behov som tjänar på att hanteras i ett gemensamt, makroregionalt sammanhang.