EU:s förbindelser med omvärlden

Ansvaret för arbetet med EU: s förbindelser med omvärlden ligger hos rådet för utrikes frågor. I en tid av osäkerhet och konflikter ska EU och Sverige utgöra en stark röst för fred, säkerhet, utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter och rättstaten.

Förbindelser med andra länder och regioner

Goda förbindelser till omvärlden främjar EU:s ekonomiska, politiska, sociala och kulturella utveckling. En framgångsrik grannskapspolitik till exempel är av avgörande betydelse för EU:s trovärdighet och effektivitet som global aktör. Ett grannskap som präglas av fred, demokrati och ekonomiskt välstånd är nödvändigt för EU:s långsiktiga utveckling och säkerhet.

I ljuset av växande utmaningar och den negativa utvecklingen i flera länder bör EU förstärka sin politik och stå upp för alla grannländers rätt att fatta suveräna beslut och välja sin egen framtid, liksom för demokrati och mänskliga rättigheter.

Östliga partnerländerna

Regeringen kommer att verka för att EU utvecklar politiken i syfte att stödja en demokratisk och ekonomisk utveckling i samtliga östliga partnerländer. Regeringens politik kommer att formuleras mot bakgrund av den ökade polariseringen och användandet av selektiv rättvisa inför parlamentsvalen i Georgien; den ihållande politiska, ekonomiska och legitimitetskrisen i Moldavien; den tidigarelagda översynen av sanktionerna mot Vitryssland med anledning av frisläppandet av politiska fångar; Armeniens önskan om ett nytt avtal med EU och den oroande tillbakagången för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan.

Fredsprocessen i Mellanöstern

Sverige verkar för att EU är aktivt i fredsprocessen och för att EU ska vara tydligt i genomförandet av överenskommen politik. Rådsslutsatserna från 2009 är fortsatt vägledande för svenska ståndpunkter, inklusive frågan om differentiering mellan Israel inom 1967 års internationellt erkända gränser och bosättningarna som strider mot folkrätten.

Asien

Frihandelsavtalet med Japan kommer att få mycket stor betydelse för handeln mellan EU och Japan. Regeringen prioriterar förhandlingarna med världens tredje största ekonomi.

Externa aspekter av migration

EU har ställts inför ett ökat migrationstryck och ökade flyktingströmmar vid EU:s södra och östra gränser. Upp till 60 miljoner människor befinner sig på flykt från krig och förföljelse i världen, varav en stor andel är ensamkommande barn. Detta har ställt nya krav på EU:s gemensamma agerande, såväl internt som externt.

EU måste öka stödet till de länder i närområdet som tar ett stort ansvar för flyktingsituationen. Särskilt samarbetet med Turkiet och västra Balkan behöver stärkas. Utgångspunkterna för samarbete är att värna asylrätten och att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration. Därtill är ambitionen att skapa goda relationer till tredje länder för att få till stånd väl fungerande återvändanden och underlätta rörlighet över gränser.

Handelspolitik mot fattigdom och klimatförändringar

Medlemskapet i EU innebär på det handelspolitiska området att Sverige omfattas av en gemensam handelspolitik. Sverige är en stark förespråkare för fri och rättvis handel, ökad öppenhet och mot
protektionism. Miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa ska värnas i handelspolitiken.

Ökad frihandel för såväl varor som tjänster är ett viktigt instrument i regeringens samlade politik för tillväxt och fler jobb. Det är viktigt att svenska och europeiska företag får fri tillgång till världens marknader och att utländska företag inte diskrimineras på den europeiska marknaden.

Omkring 90 procent av framtidens ekonomiska tillväxt uppskattas äga rum utanför EU. Regeringens målsättning är att nå så ambitiösa avtal som möjligt för att stödja hållbar tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.

Mer om EU:s handelspolitik på webbplatsen för Sveriges riksdags EU-information

Ny strategisk inriktning för EU:s utvecklingssamarbete

EU är en central global utvecklingspolitisk aktör och står tillsammans med medlemsstaterna för mer än hälften av världens totala utvecklingsbistånd. Målet med EU:s utvecklingspolitik är enligt Lissabonfördraget att minska och på sikt utrota fattigdomen. 

Sverige var drivande i framtagandet av rådsslutsatser om en ny strategisk inriktning för EU:s utvecklingssamarbete, Agenda för förändring, och driver nu dess genomförande. Frågor som Sverige särskilt driver inom ramen för denna agenda är bland annat att mer resurser riktas till områdena mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning samt till inkluderande och hållbar tillväxt för mänsklig utveckling.

Mer om EU:s biståndspolitik på webbplatsen för Sveriges riksdags EU-information

EU:s utrikestjänst (EEAS)

Sverige fortsätter verka för en stark och väl fungerande utrikestjänst, utifrån synen att den gemensamma utrikestjänsten (EEAS) är ett viktigt verktyg för en samlad och effektiv extern politik. Sverige har särskilt lyft fram vikten av att fullt ut utnyttja den höga representantens roll i EU-kommissionen för att ytterligare utveckla samarbetet mellan EEAS och kommissionen. Sverige har också betonat vikten av ett nära samarbete med medlemsstaterna.

Sverige välkomnar EEAS omorganisation, inte minst inrättandet av den seniora tjänsten som jämställdhetsrådgivare som Sverige aktivt verkat för. Regeringen välkomnar att EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har fått i uppdrag att utarbeta en global strategi för utrikes- och säkerhetspolitik.

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

Sverige ska arbeta för en fortsatt utveckling av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Detta innebär bland annat att Sverige särskilt ska verka för att EU ökar sin kapacitet och sina ambitioner för både den civila och den militära krishanteringsförmågan och tillämpar säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet i GSFP-insatser. Sverige ska också verka för utökat samarbete med viktiga partners som FN, OSSE, NATO och AU samt med relevanta regionala organisationer. Därtill belysa relationerna mellan inre och externa säkerhetsfrågor.