EU: Konkurrenskraftsfrågor

Frågor som rör EU:s konkurrenskraft ligger inom konkurrenskraftsrådets ansvarsområde. Regeringen lägger stor vikt vid åtgärder som ökar den fria rörligheten på den inre marknaden. Den inre marknaden för varor, tjänster och personer behöver stärkas och moderniseras. För att framtidens jobb ska skapas i Europa måste EU ligga i framkanten av den digitala utvecklingen.

Mer om konkurrenskraftsrådet på Europeiska unionens råds webbplats

EU:s inre marknad en av grundstenarna i samarbetet

Inre marknaden är en av grundstenarna i EU-samarbetet och har som syfte att skapa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital.

Den inre marknaden ger konkreta fördelar i form av ett större utbud av varor och tjänster till mer konkurrenskraftiga priser. Det ska vara enkelt att flytta kapital över landgränserna och lika självklart att personer ska kunna röra sig fritt för att studera eller arbeta utan onödiga och krångliga hinder.

Inremarknadsstrategi för varor och tjänster

En nystart för den inre marknaden är en av EU-kommissionens huvudprioriteringar. Därför har kommissionen lanserat inremarknadsstrategin för varor och tjänster.

Strategin utgör den mest centrala händelsen inom inremarknadsområdet då den tar ett nytt grepp genom att binda ihop både varuområdet och tjänsteområdet, liksom viktiga aspekter för den digitala ekonomins utveckling. Strategins tre övergripande målsättningar är att:

  • Skapa möjligheter för konsumenter och företag (genom att möjliggöra en balanserad utveckling av delningsekonomin, hjälpa SME:s och nystartade företag att växa, skapa en marknad för tjänster utan hinder, motverka restriktioner inom detaljhandel och förebygga diskriminering enligt art. 20 tjänstedirektivet).
  • Uppmuntra modernisering och innovation (genom en modernisering av standardiseringssystemet, mer transparent, effektiv och tillförlitlig offentlig upphandling, konsolidering av Europas immaterialrättsliga ramverk).
  • Säkerställa praktisk leverans (genom en stärkt kultur för efterlevnad och smart tillämpning av inremarknadsregelverket, förbättrad effekt av tjänstedirektivet genom reform av anmälningsproceduren, stärkt inre marknad för varor).

Sverige välkomnar i stort EU-kommissionens meddelande om strategin och delar kommissionens uppfattning om vikten av att vidta åtgärder för att främja och stärka EU:s inre marknad och på så sätt skapa en väl fungerande gränsöverskridande handel med varor och tjänster för företag och konsumenter.

En strategi för en inre digital marknad i Europa

EU-kommissionen presenterade under 2015 även ett meddelande om en strategi för Europas digitala inre marknad. Strategin innehåller 16 nyckelåtgärder som syftar till att få EU:s inre marknad och den fria rörligheten att fungera väl också i en alltmer uppkopplad och digital ekonomi. Strategins tre övergripande målsättningar är att:

  • Förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag.
  • Skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra.
  • Maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi.

Sverige välkomnar i stort EU-kommissionens meddelande om strategin för Europas digitala inre marknad. Regeringen verkar för att initiativen i strategin för EU:s digitala inre marknad resulterar i en marknad där europeiska företag kan växa och skapa jobb och hållbar tillväxt, och att de stödjer den digitala utvecklingen och innovativa affärsmodeller.

För svenskt vidkommande är åtgärder på tjänsteområdet och den digitala inre marknaden av högsta prioritet, särskilt i de sektorer som har högst potential för tillväxt och gränsöverskridande handel inom EU.

Moderniseringen av upphovsrätten

EU-kommissionen presenterade i december 2015 förslag om en moderniserad upphovsrätt. Regeringens utgångspunkt är att punktinsatser ska övervägas där det finns behov i stället för stora harmoniseringsinsatser eller grundläggande förändringar av regelverket. EU bör sträva efter skräddarsydda lösningar som stärker den digitala inre marknaden och samtidigt inte försämrar möjligheterna för tjänster anpassade efter nationella behov, till exempel utifrån språkliga och kulturella förutsättningar.

Det är rimligt, ur ett inremarknadsperspektiv, att konsumenter som abonnerar på digitala tjänster ska ha bättre möjligheter att använda dessa även utanför sitt hemland. Det är vidare viktigt att kommande initiativ är balanserade och tillvaratar både rättighetshavares och användares intressen. Europa ska kunna erbjuda ett upphovsrättsligt skydd som garanterar utvecklingen av en innovativ kreativ sektor. Ett viktigt intresse för Sverige är att bevaka att förslagen inte inverkar negativt på den väl fungerande inhemska ordningen med avtalslicenser.

EU:s industripolitik ska skapa bästa möjliga förutsättningar för konkurrenskraften

Syftet med EU:s industripolitik är att skapa bästa möjliga förutsättningar för konkurrenskraften och goda ramvillkor för näringslivet.

Sverige verkar för en branschövergripande och långsiktigt hållbar europeisk näringspolitik. I arbetet driver Sverige på för goda ramvillkor för företag. Hållbarhet, energi- och resurseffektivitet, att principerna om smart lagstiftning tillämpas och att arbetet för småföretag stärks är viktiga teman i detta arbete. Sverige verkar också för frihandel och öppenhet i EU:s internationaliseringsarbete.

Mer om EU:s industripolitik på Europaparlamentets webbplats

Forskningspolitik för att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska grund

EU och medlemsstaterna har delad kompetens inom forskning och innovation. Syftet med politiken är att stärka unionens vetenskapliga och tekniska grund genom att åstadkomma ett europeiskt forskningsområde med fri förlighet för forskare, vetenskapliga rön och teknik samt att främja utvecklingen av unionens konkurrensförmåga. EU:s finansiella insatser inom området kanaliseras via ett särskilt ramprogram.

EU:s ramprogram för forskning och innovation kallas för Horisont 2020 och löper under perioden 2014-2020.  Sveriges medverkan till att Horisont 2020 genomförs väl sker framför allt genom arbetet i programkommittéerna och framtagandet av dess tvååriga arbetsprogram. Representanter för Regeringskansliet och myndigheter ingår i programkommittéerna som leds av EU-kommissionen.

Mer om Horisont 2020 på Vinnovas webbplats