EU: Miljö

EU:s arbete med miljöfrågor sker i miljörådet. Det krävs en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik för att klara klimatutmaningarna och främja en hållbar utveckling.

EU:s klimatpolitik behöver vara ambitiös och sammanhållen

Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar men innebär samtidigt en möjlighet till jobb och tillväxt. För att klara klimatutmaningen och främja en hållbar utveckling krävs en ambitiös och sammanhållen klimatpolitik globalt och inom EU.

Klimatavtalet från Paris

EU:s mål för klimat- och energipolitiken

Det långsiktiga målet för EU:s klimatpolitik är att minska växthusgasutsläppen med 80-95 procent till år 2050. På kortare sikt har EU antagit två ramverk för klimat- och energipolitiken som ska vägleda arbetet de kommande 15 åren.

2008 togs beslut om EU:s klimat- och energipolitik fram till 2020. Bland annat att EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 30 procent till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar.

I oktober 2014 beslutade EU:s stats- och regeringschefer om ett ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till år 2030.

Ramverket innehåller bland annat:

  • mål om minskade utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till 2030,
  • mål om minst 27 procent förnybar energi på EU-nivå till 2030 och
  • mål om minst 27 procent ökad energieffektivisering till 2030.

Mer om klimatmålen på webbplatsen för Sveriges riksdags EU-information

Som ett första steg i genomförandet av 2030 ramverket för klimat och energi presenterade EU-kommissionen den 15 juli 2015 ett förslag till reform av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Faktapromemoria 2014/15:FPM47 Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket, på riksdagens webbplats

Sverige välkomnar förslaget till ändringar av EU:s handelssystem i enlighet med Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014. Sverige har i rådet framhållit att EU så snart som möjligt genomför det nya klimatmålet om att minska utsläppen med minst 40 procent. Sverige vill betona vikten av en stabil, långsiktig och välfungerande utsläppshandel med stärkt prissignal för att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige driver på förbättringar av systemet såsom att tilldelningen anpassas mer till faktiska produktionsnivåer.

Sverige betonar betydelsen av auktionering av utsläppsrätter som den huvudsakliga tilldelningsprincipen inom EU:s handelssystem och anser att fri tilldelning bör begränsas och nuvarande kriterier för bedömning av vilka sektorer som bör få fri tilldelning på grund av avsevärd risk för koldioxidläckage bör ses över för att fokusera på de sektorer som är verkligt utsatta.

Ansvarsfördelning i den icke-handlande sektorn (Effort Sharing Decision, ESD)

Regeringen vill säkerställa att alla medlemsstater måste bidra till uppfyllandet av det gemensamma målet om -30 procent inom den icke-handlande sektorn till 2030 jämfört med 2005 och att målen justeras relativt för att avspegla kostnadseffektiviteten på ett rättvist och balanserat sätt för medlemsstater med en BNP per capita över EU-genomsnittet.

Det är också viktigt för regeringen att förslaget garanterar att den miljömässiga integriteten i 2030-ramverket bibehålls. Transportsektorn står för en betydande andel av utsläppen i den icke-handlande sektorn, och regeringen vill att kommissionen skyndsamt tar fram förslag för hur utsläppen ska minska i denna sektor efter 2020.

EU-arbetet med biologisk mångfald

Att bevara biologisk mångfald är en av vår tids stora miljöutmaningar. För att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald är internationellt samarbete av högsta vikt inom EU och globalt.

Sverige har en hög ambitionsnivå i arbetet med biologisk mångfald inom EU. I de internationella förhandlingarna förs EU-ländernas åsikter fram gemensamt, vilket gör det extra viktigt att hela EU har en hög ambitionsnivå. EU:s strategi för biologisk mångfald ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2020, vända den negativa trenden och öka EU:s övergång till en resurseffektiv och grön ekonomi.

EU-strategins sex mål:

  1. Ett fullständigt genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning för att skydda den biologiska mångfalden.
  2. Bättre skydd för ekosystem och ökad användning av grön infrastruktur.
  3. Främja biologisk mångfald genom ett hållbart jordbruk och skogsbruk.
  4. Bättre förvaltning av fiskbestånd.
  5. Strängare kontroller av så kallade invasiva (invaderande) främmande arter.
  6. Att EU bidrar mer i arbetet med att avvärja den globala förlusten av biologisk mångfald.

Mer om arbetet med biologisk mångfald på webbplatsen för Sveriges riksdags EU-information

EU:s arbete mot farliga kemikalier

EU driver på för internationella åtgärder som kompletterar åtgärder på nationell nivå och EU-nivå, i syfte att skydda människa och miljö mot farliga kemikalier och säkra att avfallet kan utnyttjas som resurs.

De grundläggande regelverken inom EU är kemikalieförordningen Reach och CLP-förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Utöver dessa finns bland annat regler för användning av växtskyddsmedel och biocider samt produktspecifika direktiv som exempelvis RoHS-direktivet om vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning och leksaksdirektivet.

Regeringen kommer att verka för ett mer ambitiöst genomförande av REACH, och att EU-reglering av hormonstörande ämnen och nano-material kommer på plats i enlighet med målen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

Regeringen kommer även att arbeta för att farliga ämnen fasas ut genom att produkt- och kemikalielagstiftningen samordnas med avfallslagstiftningen och genom att reglera förekomsten av farliga ämnen i återvunna material. Det är även viktigt med en förstärkt kemikaliepolitik och att EU-kommissionen lägger fram en handlingsplan för högfluorerade ämnen.

Regleringen av farliga kemikalier är i stort sett totalharmoniserad inom Europeiska unionen. Detta betyder att Sverige behöver arbeta inom EU för att ytterligare utveckla lagstiftningen inom området.

Mer om kemikaliearbetet på EU-kommissionens webbplats (engelska)

EU:s havs- och vattenpolitik

Allt vatten hänger ihop. Vattenkvaliteten på land påverkar havets miljötillstånd och därför krävs en sammanhållen havs- och vattenpolitik. EU:s havspolitik ska verka för ett hållbart nyttjande och bevarande av haven och havsbassängerna inom EU och i EU:s närhet, däribland Östersjön och Nordsjön. EU verkar också för att stärka arbetet med innovationer inom havs- och vattenområdet.

Mer om havs- och vattenpolitiken på webbplatsen för Sveriges riksdags EU-information

TAK-direktivet

TAK-direktivet, som sätter tak för hur stora de nationella utsläppen av luftföroreningar får vara, är motorn i luftvårdsarbetet i Europa. Alla länder i Europa vinner på att utsläppen av de åtgärder som täcks av direktivet minskar. Åtgärdsarbetet bidrar till att minska halterna av föroreningar och därmed till ökad livskvalitet.