EU: Rättsliga och inrikes frågor

EU-frågor som till exempel civilrätt, straffrätt, migration och asyl ligger inom rådet för rättsliga och inrikes frågors ansvarsområde.

Mer om rådet för rättsliga och inrikes frågor på Europeiska unionens råds webbplats

Gemensamt europeiskt asylsystem ett viktigt övergripande mål

EU har som mål att skapa en gemensam politik för invandring. Det är viktigt att det europeiska asylsystemet är hållbart och fungerande och att alla medlemsstater delar på ansvaret. Under 2015 fattades flera viktiga beslut för att hantera den akuta situationen och stärka nuvarande system. Men samtidigt har många medlemsstater inte genomfört det unionens enats om.

Regeringen kommer att verka för ett nytt gemensamt asylsystem inom EU, baserat på en permanent och tvingande omfördelning som medför en jämnare fördelning av skyddsbehövande inom EU, genom att man söker asyl i EU och fördelas till något av medlemsländerna. Dessutom krävs arbete med ursprungs- och transitländerna för att motverka orsakerna till att människor flyr eller tvingas migrera såsom att främja hållbar utveckling, respekt för mänskliga rättigheter och gott samhällsstyre.

Översyn viseringskodex/rundreseviseringar

En välbalanserad viseringspolitik är viktig för att åstadkomma och upprätthålla en reglerad invandring, samtidigt som personrörlighet, handel och turism ska främjas. Regeringen välkomnar en översyn av viseringskodexen och förslaget om en rundresevisering. Regeringen välkomnar vidare förslagets ambition att underlätta viseringsprocessen och göra den mer lättillgänglig för bonafide-resenärer och stödjer ambitionen att i högre utsträckning bevilja multipla viseringar med lång giltighetstid.

Ett sådant förfarande gynnar den enskilde och underlättar den administrativa bördan på konsulaten. Förslagen bör utformas kostnadsneutralt. En balans bör upprätthållas mellan å ena sidan förenklingar och å andra sidan syftet att förhindra risker för olaglig invandring och den allmänna ordningen och säkerheten.

Rättsligt samarbete inom EU

Den främsta målsättningen med det civilrättsliga samarbetet är att förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter för att undanröja hinder som följer av de rättsliga och administrativa systemens olikheter.

Medlemsstaterna samarbetar för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet med gränsöverskridande inslag, till exempel organiserad brottslighet, terrorism, penningtvätt, människohandel, narkotikahandel och it-brottslighet. EU:s åtgärder för att förebygga och bekämpa denna brottslighet ska ge ett mervärde och bedrivas på ett effektivt sätt. Sverige understryker särskilt att när det gäller att motverka terror krävs breda förebyggande insatser som involverar hela samhället och att vi använder oss av redan existerande verktyg och samarbeten.

Sverige bevakar att samtliga åtgärder är förenliga med grundläggande principer om rättssäkerhet och respekterar den personliga integriteten.

Arbetet mot terrorism

Arbetet mot terrorism är en prioriterad fråga för regeringen. I augusti 2015 antog regeringen en ny svensk strategi mot terrorism. Enligt strategin ska Sverige vara med och påverka det internationella arbetet mot terrorism och här är arbetet inom EU centralt. Fokus för det fortsatta arbetet inom EU bör vara att genomföra de åtgärder som redan har inletts för att på olika sätt bekämpa terrorism och förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism.

Sveriges strategi mot terrorism och arbete mot våldsbejakande extremism