Om det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis som gradvis utvecklats sedan 1990-talet. I juni 2016 träffades en blocköverskridande överenskommelse om förändringar i det finanspolitiska ramverket. Dessa förändringar presenterades av en parlamentarisk kommitté under hösten 2016.

Det finanspolitiska ramverket i dag


Det finanspolitiska ramverket består av olika delar som bland annat rör budgetpolitiken samt former för uppföljning, utvärdering och transparens. Ramarna för budgetpolitiken är en central del av det finanspolitiska ramverket. De består av:

• Överskottsmål för hela den offentliga sektorn
• Utgiftstak för staten
• Krav på kommunsektorn att ha sina budgetar i balans
• En stram budgetprocess


Överskottsmål för hela den offentliga sektorn
Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att lämna ett förslag till mål för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen fastställde 2007 överskottsmålet till att det finansiella sparandet ska vara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Utgiftstak för staten
Enligt budgetlagen är det obligatoriskt för regeringen att föreslå tak för statens och ålderspensions-systemets utgifter för tre år framåt. Riksdagen fastställer taket. Genom beslutet om ett tak blir det tydligt vilka ramar det finns för utgifter och skatteuttag för att nå överskottsmålet.

Krav på kommunsektorn att ha budgetar i balans
För att stärka budgetprocessen på lokal nivå tillämpas sedan 2000 ett balanskrav för kommunsektorn. Kravet innebär att varje kommun och landsting ska budgetera för ett resultat i balans. Balanskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån. Sedan 1992 ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De ska besluta om riktlinjer för en god ekonomisk hushållning.

Stram budgetprocess
Överskottsmålet och utgiftstaket ger det totala ekonomiska utrymmet i budgetprocessen. Huvudlinjen är att utgiftsökningar inom ett område måste täckas genom utgiftsminskningar inom samma område. Förslaget till budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (fullständighetsprincipen). Utgifter ska redovisas på budgetens utgiftssida medan inkomster ska redovisas på budgetens inkomstsida.

Förändringar i det finanspolitiska ramverket


Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige och den svenska ekonomins utveckling. Efter en blocköverskridande överenskommelse i juni 2016 föreslog en parlamentarisk utredning mindre förändringar i ramverket där principen om ett överskottsmål ligger fast, men där målnivån och uppföljningen ses över.

Utredningen föreslog bland annat följande:
• Överskottsmålet justeras till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
• Den offentliga skuldsättningen ges en mer framträdande roll i ramverket genom att ett skuldankare på 35 procent av BNP för Maastrichtskulden införs.
• En översyn av överskottsmålet och skuldankaret bör genomföras varannan mandatperiod för att bedöma om gällande nivåer fortsatt understödjer de övergripande målen för finanspolitiken.
• Ramverket förstärks genom en mer stringent uppföljning av överskottsmålet och en tydligare roll för det finanspolitiska rådet i uppföljningen av det finanspolitiska ramverket.


I 2017 års ekonomiska vårproposition ställde sig regeringen bakom samtliga förslag som den parlamentariska kommittén lämnade hösten 2016. I propositionen redogjorde regeringen också närmare för motiven bakom bedömningarna och för remissinstansernas synpunkter. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen nu att:


• Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) fastställs till i genomsnitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel från och med 2019.
• Ett riktmärke för nivån på den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) fastställs till 35 procent av BNP från och med 2019.


Om riksdagen beslutar i enlighet med dessa förslag gäller de nya ramarna från och med budgetåret 2019 och framåt. Sedan tidigare har regeringen också aviserat att den ska återkomma till riksdagen med en ny skrivelse om det finanspolitiska ramverket.

Avslutad utredning om översyn av målnivån

En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att se över målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 30 september 2016.