Om det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket består av ett antal principer som finanspolitiken utformas efter. Ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis som gradvis utvecklats sedan den statsfinansiella krisen på 1990-talet.

Skrivelse om det finanspolitiska ramverket

I mars 2011 lämnades skrivelsen Ramverk för finanspolitiken till riksdagen. Nedan finns en sammanfattning av skrivelsens innehåll.

Ladda ner hela skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skrivelse 2010/11:79)

Sammanfattning av skrivelsen

Det finanspolitiska ramverket består av följande delar:

  • Budgetpolitiska ramar
  • Principer för stabiliseringspolitiken
  • Principer för statligt ingripande på finansmarknaderna
  • Principer kring öppenhet och transparens

Budgetpolitiska ramar

Ramarna för budgetpolitiken är en central del av det finanspolitiska ramverket. Det används för att skapa bättre förutsättningar för att nå de övergripande målen för finanspolitiken utan att äventyra de offentliga finanserna.

Överskottsmål för hela den offentliga sektorn
Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att lämna ett förslag till mål för den offentliga sektorns sparande. Riksdagen har fastställt överskottsmålet till att det finansiella sparandet ska vara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Nuvarande nivå ska upprätthållas så länge det är nödvändigt för att det ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Utgiftstak för staten
Enligt budgetlagen är det obligatoriskt för regeringen att föreslå tak för statens och ålderspensionssystemets utgifter för tre år framåt. Riksdagen fastställer taket. Genom att besluta om ett tak visar regeringen vilka ramar det finns för utgifter och skatteuttag för att nå överskottsmålet.

Krav på kommunsektorn att ha budgetar i balans
För att stärka budgetprocessen på lokal nivå tillämpas sedan 2000 ett balanskrav för kommunsektorn. Kravet innebär att varje kommun och landsting ska budgetera för ett resultat i balans. Balanskravet anger den lägsta godtagbara resultatnivån. Sedan 1992 ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. De ska besluta om riktlinjer för en god ekonomisk hushållning.

Stram budgetprocess
Överskottsmålet och utgiftstaket ger det totala ekonomiska utrymmet i budgetprocessen. Huvudlinjen är att utgiftsökningar inom ett område måste täckas genom utgiftsminskningar inom samma område. Förslaget till budget ska omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov (fullständighetsprincipen). Utgifter ska redovisas på budgetens utgiftssida medan inkomster ska redovisas på budgetens inkomstsida. 

Principer för stabiliseringspolitiken

Finanspolitikens viktigaste bidrag till att stabilisera konjunkturen är att upprätthålla långsiktigt hållbara offentliga finanser. Vid förändringar i efterfrågeläget i ekonomin kommer, i normalfallet, penningpolitiken att stimulera i lågkonjunkturer och strama åt i högkonjunkturer. Finanspolitiken bidrar vid sådana störningar till konjunkturstabilisering främst via att skatteinkomsterna minskar och utgifterna ökar när ekonomin försvagas. Finanspolitiken har dessutom, till skillnad från penningpolitiken, en roll att spela när det gäller att hantera specifika problem som kan uppstå i ekonomin i samband med en konjunkturnedgång. Vid större efterfrågestörningar och utbudsstörningar kan finanspolitiken behöva stötta penningpolitiken mer aktivt.

Principer för statliga ingripanden på finansmarknaderna

För att statliga ingripanden på finansmarknaderna ska vara effektiva är det viktigt med en tydlig rollfördelning mellan myndigheter och tydliga principer för vad som då gäller för att värna de offentliga finanserna.

Principer kring öppenhet och transparens

Redovisningen av finanspolitiken måste vara tydlig och transparent. Detta för att ramverket ska vara styrande och för att politiken ska gå att följa upp.

Utredning: En tydligare budgetprocess

En parlamentarisk kommitté har fått i uppdrag att göra en översyn av vissa delar av budgetprocessen och lämna förslag eller redovisa bedömningar som syftar till att göra processen mer förutsebar. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 oktober 2017.

Utredning: Översyn av målnivån

En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att se över målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 30 september 2016.