Justitiedepartementets organisation

Justitiedepartementet leds av justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson. På departementet finns också migrationsminister och biträdande justitie­minister Heléne Fritzon.

På Justitiedepartementet arbetar ca 400 personer. Knappt 4 procent av dessa personer är politiskt tillsatta. Alla andra är tjänstemän och arbetar kvar även om regeringen eller statsråden byts ut.

Justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson är chef för departementet. I Justitiedepartementet finns ytterligare ett statsråd, migrationsminister och biträdande justitie­minister Heléne Fritzon.

Departementets statsråd och deras statssekreterare utgör den politiska ledningen. Till sin hjälp i politiska frågor har ledningen en politisk stab med politiskt sakkunniga och pressekreterare.

De opolitiskt tillsatta tjänstemännen finns på departementets 19 enheter.

Medelåldern på departementet är ca 42 år och ca 60 procent är kvinnor. En stor del av personalen är jurister, men det finns även samhällsvetare och ekonomer inom departementet.

Departementsledning

Politisk ledning

Närmast under statsråden leds arbetet inom departementet av justitie- och inrikesministerns statssekreterare, Catharina Espmark och Charlotte Svensson, samt av Lars Westbratt, statssekreterare hos migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon.

Statsråden, statssekreterarna och den politiska staben utgör departementets politiska ledning.

Chefstjänstemän

På ledningsnivå finns även ett antal opolitiska chefstjänstemän: expeditionschef, tre rättschefer, planeringschef, internationell chefsförhandlare, chefstjänstemannen för krishantering i Regeringskansliet, administrativ chef, personalchef och kommunikationschef.

Enheter

Justitiedepartementet är indelat i 19 enheter med olika ansvarsområden.

Polisenheten (PO)

Enheten ansvarar för förvaltnings- och utvecklingsfrågor som gäller polisverksamhet i allmänhet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och sekretariatet för Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet. På enheten ligger dessutom ansvaret för bevakning och utveckling av det internationella polissamarbetet samt frågor som rör internationell civil krishantering.

Åklagarenheten (Å)

Enheten ansvarar för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Justitiekanslern, Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Enheten ansvarar för den lagstiftning som rör åklagarväsendet, allmänt åtal, förundersökning och tvångsmedel i brottmål samt unga lagöverträdare.

Enheten för processrätt och domstolsfrågor (DOM)

Enheten ansvarar för frågor som rör processrätt, domstolar, domare, advokater, rättshjälp och delgivning. Enheten hanterar lagstiftningsfrågor, EU-frågor och andra internationella frågor på processrättens område samt förvaltningsärenden på domstolsområdet.

Till enhetens ansvarsområde hör också förvaltnings- och utvecklingsfrågor som gäller Sveriges Domstolar, Domarnämnden, Fideikommissnämnden, Gentekniknämnden, Revisorsinspektionen (fd Revisorsnämnden) och Trafikskadenämnden.

Kriminalpolitiska enheten (KRIM)

Enheten ansvarar för förvaltnings- och utvecklingsfrågor som gäller kriminalpolitik i allmänhet, brottsförebyggande frågor, brottsofferfrågor, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Enheten ansvarar också för gemensamma utvecklingsfrågor för rättsväsendet och för samordning av frågor som berör flera delar av rättsväsendet.

Vidare ansvarar enheten för förvaltning och utveckling av informationshantering och it-relaterad verksamhetsutveckling avseende rättsväsendet, för det offentliga rättsinformationssystemet samt andra övergripande frågor som gäller informationshantering inom Justitiedepartementets område.

På enheten ligger också ansvaret för samordning av arbetet med jämställdhetsintegrering inom Justitiedepartementets område.

(Kriminalpolitiska enheten och enheten för samordning, utveckling och informationsförsörjning är sedan den 1 maj 2016 en gemensam enhet med namnet kriminalpolitiska enheten.)

Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS)

Enheten ansvarar för frågor om internationellt rättsligt samarbete i brottmål, till exempel utlämning, europeisk arresteringsorder, rättslig hjälp, ömsesidigt erkännande och verkställighet av straff och tvångsmedel med mera. Det inkluderar ansvar för såväl lagstiftning som internationella förhandlingar inom bland annat EU, Europarådet och FN.

Enheten är centralmyndighet för internationellt rättsligt samarbete och bistår i detta arbete svenska och utländska myndigheter. Centralmyndigheten tar emot, granskar och vidarebefordrar framställningar till och från Sverige om internationellt straff- och civilrättsligt samarbete. Enheten bereder även regeringens beslut i sådana ärenden samt ärenden om nåd i brottmål.

Internationellt rättsligt samarbete

Enheten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK)

Enheten ansvarar för samordnings- och utvecklingsfrågor för att förstärka och följa upp samhällets krisberedskap och det civila försvaret samt förvaltnings- och utvecklingsfrågor som gäller skydd mot olyckor, alarmering och farliga ämnen (CBRNE).

Enheten ansvarar bland annat för följande frågor:

  • 112-avtalet
  • räddningstjänst
  • sjöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss
  • informationssäkerhet
  • psykologiskt försvar
  • kommuners, landstings och myndigheters beredskap
  • transporter av farligt gods
  • brandfarliga och explosiva varor
  • beredskap mot kemikalieolyckor och stora industriolyckor samt övriga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser
  • civila insatser inom EU och internationellt
  • samordning av frågor rörande civila frivilliga försvarsorganisationer
  • radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL)
  • undersökning av olyckor

Myndigheter med mera inom enhetens område: Kustbevakningen (KBV), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens haverikommission (SHK) och Stiftelsen Gällöfsta utbildningscentrum.

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt (L1)

Enheten ansvarar för frågor som rör fastighetsrätt och associationsrätt och lagstiftning inom dessa områden. Det inkluderar bland annat jordabalken, expropriationslagen, bostadsrättslagen, hyresförhandlingslagen, aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar, lagen om handelsbolag och enkla bolag, bokföringslagen, årsredovisningslagen, revisionslagen och lagen om skydd för företagshemligheter.

Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2)

Enheten ansvarar för lagstiftning när det gäller familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Det inkluderar bland annat äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, sambolagen, namnlagen, skadeståndslagen, brottsskadelagen, försäkringsavtalslagen, avtalslagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen, konkurslagen, skuldsaneringslagen, lagen om företagsrekonstruktion och utsökningsbalken.

Enheten hanterar vidare EU-frågor, andra internationella frågor samt förvaltningsärenden inom dessa områden.

Enheten för immaterialrätt och transporträtt (L3)

Enhetens uppgift är lagstiftningen inom immaterialrätt och transporträtt. Inom dessa områden ingår upphovsrätt, patent, varumärken, firma, mönster, sjöfart, luftfart, järnvägstrafik och vägtrafik. Enheten ansvarar också för det förhandlingsarbete som pågår på dessa områden såväl inom EU som globalt.

Enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap (L4)

Enheten ansvarar bland annat för lagstiftningsfrågor som gäller allmän ordning och säkerhet, så som polisverksamhet, internationellt polissamarbete, vapen, säkerhetsskydd och pass. Enheten ansvarar också för lagstiftning som gäller samhällets krisberedskap och civilt försvar. Vidare har enheten ansvar för beredningen av förvaltningsärenden som gäller lagen om särskild utlänningskontroll.

Straffrättsenheten (L5)

Enheten ansvarar för lagstiftning som rör central straffrätt, främst brottsbalken, och för lagstiftning som rör kriminalvård och brottsoffer. En stor del av enhetens verksamhet upptas av samarbetet när det gäller materiell straffrätt inom EU och internationellt, i bland annat Europarådet och FN.

Grundlagsenheten (L6)

Enheten ansvarar för lagstiftningsfrågor som gäller bland annat grundlagarna, vallagen, offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen, förvaltningslagen och kameraövervakningslagen.

Enheten hanterar vidare EU-frågor, andra internationella frågor samt förvaltningsärenden inom dessa lagstiftningsområden samt har en för Justitiedepartementet samordnande funktion för frågor om mål i Europadomstolen och konstitutionsutskottets granskning.

Enheten för migrationsrätt (L7)

Enheten ansvarar för lagstiftningsfrågor som gäller migrationsrätten, svenskt medborgarskap och vissa gränskontrollfrågor. Under enhetens ansvar ligger bland annat utlänningslagen, lagen om mottagande av asylsökande m.fl., lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., lagen om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige, lagen om passagerarregister, lagen om transitering av tredjelandsmedborgare och lagen om svenskt medborgarskap.

Enheten för migrations- och asylpolitik (EMA)

Enheten ansvarar för internationellt migrationspolitiskt samarbete, frågor om flyktingpolitik, invandringen till Sverige, asyl och andra grunder för utlänningars rätt att vistas i Sverige samt frågor om svenskt medborgarskap.

Enheten för styrning inom migrationsområdet (SIM)

Enheten ansvarar för ekonomisk styrning och uppföljning inom migrationsområdet. Enheten har myndighetsansvar för Migrationsverket och samordnar budgetarbetet under utgiftsområde 8 Migration. Vidare ansvarar enheten för frågor som rör mottagande av asylsökande, enligt lagen om mottagandet av asylsökande m.fl..

EU-enheten (EU)

Enheten ansvarar för samordningen av departementets EU-frågor. Till detta arbete hör bland annat att förbereda möten i rådet för rättsliga och inrikes frågor, Coreper, EU:s samordningskommitté på området för polissamarbete och straffrättsligt arbete (CATS) och EU:s strategiska kommitté för asyl, invandring och gränskontroll (SCIFA). Enheten analyserar också den EU-rättsliga utvecklingen och ansvarar för departementets interna samordning av målen vid EU-domstolen.

Vidare samordnar enheten den politiska ledningens internationella kontakter, utlandsresor och inkommande internationella besök. Viktiga delar av arbetet är också frågor om EU:s yttre förbindelser och utvidgning samt EU:s budget och finansieringsprogram på det rättsliga och inrikes området. Från hösten 2015 ansvarar enheten även för rapportering till och uppföljning av synpunkter och rekommendationer från internationella MR-organ på tortyrområdet.

Enheten ledningsstöd och personalfrågor (LP)

Enheten ansvarar för departementets verksamhetsplanering och uppföljning, budgetsamordning, säkerhets- och beredskapsfrågor, kompetensförsörjning och andra personalfrågor samt visst stöd till departementets kommittéer.

Kommunikationsenheten (KOM)

Enheten ansvarar för kommunikationsplanering och ger stöd och råd i kommunikations- och pressfrågor. Kommunikationsenheten är också ansvarig för departementets delar av regeringens externa webbplatser och intranät och i sociala medier samt handlägger brev och förfrågningar från allmänheten. Därutöver arbetar enheten med produktion av informationsmaterial, projektledning av kommunikationsinsatser och nyhets- och omvärldsbevakning.

Kansliet för krishantering (RK KH)

I Regeringskansliet finns en särskild chefstjänsteman för krishantering med ansvar för att utveckla, samordna och följa upp krishanteringen, samt nödvändiga förberedelser för detta. Chefstjänstemannen och kansliet för krishantering är placerade i Justitiedepartementet. Kansliet bevakar dygnet runt händelser som regeringen och Regeringskansliet kan behöva hantera och kan starta krishanteringsarbetet om det krävs. Under och efter en kris ska kansliet för krishantering stötta övriga Regeringskansliet i krishanteringen och med utvärderingar. Kansliet stödjer också den politiska ledningen och departementen genom bland annat övningar och utbildningar.

Regeringskansliets krishantering