Arkiv: Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister

-

Sveriges syn på det nya klimatavtalet

I december ska världens länder enas om ett nytt klimatavtal. Regeringen vill se ett globalt, rättvist och rättsligt bindande avtal som bidrar till att hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Avtalet behöver möjliggöra för länder att över tid vidta allt mer ambitiösa åtgärder för att minska utsläppen.

Klimatambassadör Anna Lindstedt och klimat- och miljöminister Åsa Romson
Klimatambassadör Anna Lindstedt och klimat- och miljöminister Åsa Romson vid Sveriges plats i förhandlingssalen under klimatmötet COP20 i december 2014. Foto: Hanna Björnfors/Regeringskansliet

Sverige verkar för ett rättsligt bindande åtaganden om utsläppsbegränsningar för alla länder. Alla länder bör bidra efter ansvar och förmåga. Sverige vill också att avtalet ska omfatta stöd till låginkomstländers genomförande av insatser för både utsläppsminskningar och anpassning. Stöd ska omfatta både finansiering, teknikspridning och kapacitetsuppbyggnad. Särskilt behövs stöd för att förstärka insatser i de fattigaste och mest sårbara länderna.

Att kunna mäta, rapportera och verifiera länders utsläpp är en förutsättning för stärkta åtaganden över tid. Avtalet behöver därför innehålla grundläggande principer för ett gemensamt regelverk för transparens och uppföljning av länders åtaganden och genomförande.

Alla länder bör presentera sina bidrag till det nya avtalet i god tid innan Paris. EU:s beslut om minst 40 procent utsläppsminskningar till 2030 är ett betydelsefullt steg men en högre ambitionsnivå behövs såväl från EU som från andra parter som lämnat sina bud.

Regeringen anser att en ökad ambition innan 2020 är viktig, både för att sluta gapet mellan vad länder gör och nödvändiga utsläppsminskningar och för att skapa förtroende i förhandlingarna.

Mycket arbete återstår innan ett nytt avtal kan komma på plats

Många svåra knäckfrågor återstår att lösa innan och i Paris, exempelvis avseende vad i det nya avtalet som ska vara rättsligt bindande, hur anpassning och utsläppsminskningar kan ges liknande politisk vikt i avtalet, hur klimatfinansieringen kan öka och vilka länder som ska bidra.

Att nå ett globalt klimatavtal i Paris väntas bli en stor utmaning, och även om ett avtal nås kommer det inte helt att lösa klimatutmaningen. Det nya avtalet behövs för att skapa en plattform för mer ambitiösa klimatåtaganden och intensifierade insatser världen över under kommande år. Däremot kommer flera politiska och tekniska frågor att kvarstå efter Paris, exempelvis de detaljerade regelverken för rapportering och marknadsmekanismer under det nya avtalet.

UNFCCC

FN:s klimatförhandlingar sker inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC. Konventionen antogs vid ett miljötoppmöte i Rio 1992 och har för närvarande 196 parter. Varje år träffas de länder som undertecknat konventionen för vidare förhandlingar (Conference of the parties, COP).