Margot Wallströms tal i Lund

Utrikesministerns tal i Lund 11 december 2015: ”Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer – utmaningar i en turbulent tid”

Det talade ordet gäller

 

Vi lever i en turbulent tid.

Vår omvärld förändras snabbt med sönderfallande stater, flyktingströmmar och terroristattacker.

Utmaningarna är många. Men det är viktigt att vi behåller perspektivet och inte glömmer allt hoppfullt omkring oss.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen har gjort att fler människor än någonsin kan åtnjuta mänskliga rättigheter. Sedan 1974 har över 90 länder gått över till demokrati – i formell mening. Över tid har antalet avrättningar minskat. Fler barn går i skola och människor får bättre vård.

2 miljarder människor har fått tillgång till sanitära faciliteter under de senaste 25 åren. Och ännu fler - 2,6 miljarder människor - har fått tillgång till bättre vatten. Varannan person har tillgång till mobilt internet. Fattigdomen har halverats.

Om du är en politiskt engagerad kvinna har dina chanser att komma in i parlamentet fördubblats jämfört med för tjugo år sedan. Bor du i Nepal har den tredubblats.

Om du är en flicka i Sydasien har du idag lika goda chanser som dina bröder att få gå i skola. Om du bor i Latinamerika så är det fler flickor än pojkar i klassen.

Är ni nyblivna föräldrar någonstans i världen har risken för att ert barn dör halverats jämfört med för 25 år sedan.

Detta är enorma framsteg.

Sverige har bidragit till denna utveckling genom sin utrikespolitik och genom konkreta insatser inom utvecklingssamarbetet. Utan vårt och andras gemensamma engagemang skulle den globala utvecklingen inte ha kommit så långt eller gått lika snabbt, vare sig gällande kampen mot dödsstraff eller arbetet för utbildning, demokrati och kvinnors rättigheter.

Vårt gemensamma engagemang är särskilt centralt i dagens läge där auktoritära regimer har fått ökat inflytande, det demokratiska utrymmet minskar och de universella rättigheterna begränsas.

Människor som protesterar mot diskriminering för sin sexuella läggning i Nigeria tystas ned. Aktivister som kämpar mot miljöförstöring och tvångsförflyttningar i Kambodja eller Colombia hotas. Journalister som avslöjar maktmissbruk i Ryssland, liksom sekulära bloggare i Bangladesh, mördas för sina åsikters skull. Kvinnorättskämpar i Irak utsätts för politisk förföljelse.

Lagar som begränsar eller förbjuder civilsamhällesorganisationer har spridit sig över världen. Yttrandefriheten på internet har minskat för femte året i rad.

Auktoritära stater är inte det enda problemet. Även icke-statliga aktörer som ISIS/Daesh och andra religiösa extremister hävdar aggressivt att de mänskliga rättigheterna inte gäller.

---

Efter ett av de mest förödande krig som drabbat mänskligheten antogs den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna den 10 december 1948. Den slog fast alla människors lika värde. Tre grundvalar för frihet, rättvisa och fred i världen identifierades: Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Den allmänna förklaringen konstaterar att: "Eftersom det är väsentligt för att människorna inte som en sista utväg skall tvingas att tillgripa uppror mot tyranni och förtryck att de mänskliga rättigheterna skyddas genom rättsstatens principer"

Den säger också att "Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande."

Dessa ord skapade en ny värdegrund för en söndersliten värld och är idag mer relevanta än någonsin. De inspirerar oss alla när vi lägger fast färdriktningen för vårt framtida arbete.

Från regeringens sida kommer vi under 2016 att lämna en skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer till riksdagen. Denna blir vår kompass. Den grundas i våra värderingar och synliggör våra verktyg.

Vi befinner oss mitt i det arbetet. Vi pratar med civilsamhällesorganisationer, forskare och våra utlandsmyndigheter. Vi analyserar utmaningar och bedömer var Sverige kan göra bäst nytta. Vi ska se mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som en helhet, där varje del är beroende av de båda andra.

---

Vad ska vi då göra och hur ska vi göra det?

Låt oss börja med hur.

Sverige ska vara en stark röst, stå upp för, försvara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i hela utrikespolitiken.

Människor över hela världen som kämpar för sina och andras rättigheter utgör ett stort hopp om framtiden. De ska inte stå ensamma.

Det ska inte heller Sverige. Nätverk och allianser är viktigare än någonsin. Sverige ska arbeta med stater, politiska aktörer, civila samhället, företag, stiftelser och enskilda individer. Vi ska bli bättre på att samverka med många aktörer i breda allianser.

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska fortsatt vara en prioriterad fråga i utvecklingssamarbetet. I denna tid behöver stödet bli mer flexibelt, dynamiskt och anpassat till det nya omvärldsläget.

Vi måste våga ta risker, precis som de modiga människor och rörelser vi stöder. Framsteg kan vara att en röst finns kvar. Vi ska skapa utrymme för att kunna agera snabbt och med riktade insatser.

Vi ska göra skillnad i enskilda länder. Regeringens rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder vidgas till att också inkludera demokrati och rättsstatens principer.

Vi ska vässa våra verktyg. Arbeta mer strategiskt och driva rätt frågor i rätt forum. Vi ska skapa plattformar för samarbete med olika aktörer där vi tillsammans driver frågorna i det internationella systemet. Globala forum som FN och utvecklingsbankerna, EU och regionala organisationer som OSSE, Europarådet och den Afrikanska Unionen, specialiserade samarbeten som Community of Democracies och IDEA är alla viktiga arenor i detta arbete.

---

Vad ska vi då göra? Några saker är givna.

Sverige driver en feministisk utrikespolitik. Uppfyllandet av alla kvinnors och flickors mänskliga rättigheter är centralt och en förutsättning för demokrati och rättsstatens principer. Det är också en förutsättning för hållbar fred och säkerhet. Jämställda samhällen löper mindre risk att drabbas av våld och konflikt. Utmaningarna kräver att vi arbetar på flera fronter.

Vi ska bekämpa kränkningar, våld och förtryck som kvinnor utsätts för över hela världen. Och vi ska arbeta för kvinnors politiska och ekonomiska deltagande och inflytande. Vi ska fortsätta att vara en ledande förkämpe för alla människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Sverige ska stå upp för och främja demokratiska institutioner och processer. Både partier, parlament och andra demokratiska institutioner är svaga i många länder. Samtidigt är de avgörande för att kanalisera människors intressen och lösa politiska åsiktskillnader på fredlig väg. Därför måste de stärkas.

I tider när demokratin utmanas och ifrågasätts som samhällsmodell finns ett ökat behov av att fördjupa vår förståelse av demokratins betydelse och för att hitta nya sätt att stärka valprocesser med integritet. För varje val som manipuleras och missbrukas riskerar ordet demokrati att hamna i vanrykte. Vi måste värna demokratins betydelse.

---

Sverige ska på bred front stärka rättsstaten.

Vi vet att rättsstaten är avgörande för upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna, för icke-diskriminering, och för tillgång till rättvisa. Anständiga stater är rättsstater. Den garanterar tillgång till id-handlingar, utbildning och sjukvård, en oberoende och fri mediabevakning, regler kring företagande - allt det vi tar för givet och som utmärker väl fungerande samhällen.

Rättsstaten är avgörande är att bekämpa korruption. Men korruption tränger sig också in och undergräver rättsstaten. Den har också allvarliga konsekvenser för demokratin när befattningar blir ett sätt att tillskanska sig medel. Samhällets förmåga att förverkliga politiska intentioner försvagas. Korruption är en orsak till bristande säkerhet och transnationell brottslighet.

Vi måste arbeta med normer, institutioner och metoder för att stärka rättsstaten och bekämpa korruptionen.

Sverige ska bekämpa diskriminering i alla dess former oavsett på vilken grund den sker, såsom religion, etnicitet, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller tillhörighet till minoritet. Urfolks rättigheter ska försvaras.

Hbtq-personers rättigheter har stärkts på många håll till exempel om giftermål och adoptionsrätt. Men diskriminering och våld mot hbtq-personer är en av vår tids stora utmaningar och måste motverkas.

Barnrättsperspektivet ska stärkas. Alla barn ska ha rätt till namn, identitet och medborgarskap. Idag registreras endast ett av tre barn vid födseln. Rätten till identitet är nyckeln till en lång rad rättigheter som att gå i skolan, få vård eller skydd.

Fattigdom som följd av diskriminering är i sig en kränkning av mänskliga rättigheter. De ekonomiska och sociala rättigheterna ska stärkas. Det är ett stort framsteg och hopp att FN:s medlemsländer har samlats kring en ny gemensam dagordning för hållbar utveckling, inklusive sjutton nya, globala mål. Genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling, och uppfyllandet av de nya målen kommer att vara avgörande för åtnjutandet av många rättigheter. Sverige ska bidra till detta arbete.

Sverige ska försvara människors möjligheter att verka för sina rättigheter och ställa krav på såväl staters som företags ansvar. Det är angeläget inte minst när det gäller arbetsförhållanden och rätten att organisera sig, liksom rätten till mark och naturresurser. Regeringen beslutade igår om en skrivelse om hållbart företagande som lämnas till riksdagen i dagarna.

Regeringen nystartar Politiken för Global Utveckling. Den innebär att vi stärker rättighetsperspektivet och arbetet med att alla politikområden samstämmigt ska bidra till den nya globala hållbarhetsagendan.

Sverige ska också värna och stärka principen om skyldigheten att skydda, inte minst när det gäller förbyggande av konflikter. Detta gäller inte enbart vid konflikter mellan stater. Vi ska även hjälpa till att förebygga massövergrepp av icke-statliga aktörer och att skydda civila. Ansvarsutkrävandet är en hörnsten. När stater inte själva klarar ansvarsutkrävandet är den internationella brottmålsdomstolen avgörande.

Men i dagens utmanande landskap räcker inte dessa kärnfrågor.

Vi måste också arbeta med några av dagens utmaningar på ett strategiskt och nytt sätt.

----

På några områden ser vi behovet av särskilda satsningar. Idag kan jag lyfta fram två av dessa.

Den första är att vidga det demokratiska utrymmet

I en tid då grunden för mänskliga rättigheter utmanas, fria röster fängslas, och sociala rörelser förbjuds behövs särskilda insatser.

Vissa värden och rättigheter måste försvaras.

Yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna är centrala. Sverige ska göra en särskild insats för att värna åsikts- och yttrandefriheten, liksom civilsamhällets och politiska rörelsers möjligheter att existera och verka. Oavsett om människor kämpar för religionsfrihet, miljön, exponerar korruption, driver markfrågor eller kämpar för hbtq-personers rättigheter skall Sverige kämpa för deras rätt att få göra sin röst hörd.

De modiga människor som vågar yttra sig och driva viktiga frågor är helt centrala för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter. I en alltmer digitaliserad värld tar sig detta engagemang nya former. Sverige ska ligga i framkant för att förstå och stärka nya former för civilt och politiskt engagemang.

I den digitala eran förändras medielandskapet i en rasande fart. Oberoende nyhets- och opinionsbildning är avgörande för att tillgodose medborgares rätt att hålla sig informerade och därmed kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Journalister och andra medieaktörers säkerhet ska stärkas. Detsamma gäller möjligheten att fritt uttrycka sig genom litteratur, film, musik och konst i alla dess former.

Vi måste stå upp för människors möjligheter att yttra sig, att organisera sig och driva sina intressen. Detta utgör grundvalarna för öppna samhällen – och det är så vår demokrati och välfärd har byggts upp.

Vi behöver stärka aktivister genom nätverk och ökat stöd. Skyddet för människorättsförsvarare ska bli bättre. Vi ska agera snabbare och mer samfällt när utvecklingen börjar vända åt det sämre. Vi avser ta fram en handbok för arbetet med att främja de värden som ligger till grund för de universella rättigheterna.

Det är ett arbete på både kort och lång sikt. Satsningar på utbildning för kommande generation är central.

---

Det andra är ökat fokus på Europa och närområdet

I Europeiska Unionens Lissabonfördrag läggs den europeiska värdegrunden fast: Människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna – inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Denna värdegrund måste vi värna i Europa och i närområdet.

Men utmaningarna växer. I Ryssland pressas civilsamhället tillbaka och yttrandefriheten inskränks alltmer. Detta har också en indirekt påverkan på MR-situationen i Rysslands grannländer, och i förlängningen på hela Europa. Den ryska propagandan riskerar att förvägra en hel generation möjligheten att fritt bilda sig egna uppfattningar.

Europa och närområdet måste vara ett starkt fäste för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige ska särskilt lyfta vikten av rättsväsendets oberoende i Europa. Sverige ska verka för kraftfulla tag mot diskriminering av personer som tillhör minoriteter. Rasism och extremism måste motverkas gemensamt av hela EU.

Sverige ska stöda MR-försvarare, modiga politiker, journalister, civilsamhälle i Europa och dess närområde. Sverige har spelat en viktig roll vid etableringen av två organisationer som på ett innovativt och flexibelt sätt stödjer demokratiska krafter i det europeiska grannskapet - European Endowment for Democracy och Prague Civil Society Centre.

Utbildning, utbyten och breda samhällskontakter mellan länder i Europa och närområdet blir allt viktigare.

Sverige ska fortsätta kämpa för att hela Europa ska ta ansvar för människor som flyr krig och förtryck och människors rätt att söka asyl.

För att sätta kraft bakom dessa satsningar kommer de att utformas som egna projekt med mål, medel och uppföljning. Mandaten blir treåriga, men siktet långsiktigt.

---

Vi vet inte vad som väntar runt hörnet.

Det kan vara lösningar på långvariga konflikter och demokratiska öppningar. Det kan vara mer repression och flyktingströmmar.

Men vi vet en sak.

Vi befinner oss inte längre i en värld som ligger utanför Sverige.

Omvärlden är mitt bland oss.

Det vi planterar idag formar vårt eget öde och våra barns framtid.

Jag hoppas att även ni sår ett frö varje dag. Lär er något nytt. Gå med i en förening. Gör en god handling. Ta strid mot ett grundlöst påstående på sociala medier.

Efter vintern kommer sommaren. Då gäller det att ha planterat i tid.