Tal på Fadimedagarna av Anders Ygeman

Inrikesminister Anders Ygemans tal vid minnesgalan för Fadime Şahindal på Berns i Stockholm, söndagen den 17 januari 2016.

Det talade ordet gäller.

Drygt två månader innan begravningen höll Fadime ett tal i riksdagen.

”Jag ville sätta upp mina egna villkor för mitt liv,
Göra mina egna misstag och lära mig av dem.”

Kärnan i hennes budskap den där höstdagenen i talarstolen var självbestämmande, eller om ni så vill makt.

Makt över det egna livet. Makt över sin kropp.

Makt att påverka sitt livsöde.

Det är en grundläggande vilja, och borde vara en grundläggande rättighet för alla människor.

Men en rättighet som kvinnor genom historien tyvärr inte kunnat ta för given.

Det finns ingenting som kan försvara hedersrelaterat våld.

Därför är jag stolt att tillhöra världens första feministiska regering.

Jag tar detta arbete på största allvar, att vara feminist förpliktigar.

Mordet på Pela ledde till den första hedersmordsrättegången i Sverige.

Fadimes medverkan i TV-programmet ”Striptease” var en av de första rapporteringarna om att leva under hot om våld i hederns namn.

För kvinnor som levt med förtryck i den miljö som ska vara den tryggaste av platser är brotten inte något nytt.

Men för stora delar av rättsväsendet, politiken och medierna var hedersvåld okänt ända in på 90-talet.

Många lärdomar har dragits och flera åtgärder har vidtagits sedan dess.

Sommaren 2014 skärptes lagen mot barn- och tvångsäktenskap. Då infördes också ett nytt brott, vilseledande till tvångsäktenskapsresa.

Regeringen vill nu även kriminalisera stämpling till äktenskapstvång. När förstadier till äktenskapstvång blir straffbara kommer myndigheterna kunna ingripa tidigare.

Ny lagstiftning på andra områden har också stärkt barn och ungas skydd.

Det är till exempel inte längre möjligt för personer under 18 år att gifta sig i Sverige.

Regeringen har nu gett Polisen i uppdrag att särskilt redovisa hur de jobbar med transnationella ärenden där det finns misstanke om hedersrelaterat våld, förtryck eller äktenskap mot den egna viljan.

***

Sedan 90-talet har inte bara medvetenheten om brottslighet i hederns namn ökat.

I dag är internet en del av vår vardag som gett oss många positiva förändringar, inte minst i den demokratiska debatten. Men med internet har också hot och kränkningar blivit allt vanligare.

Kvinnors utsatthet, vare sig det är i hemmet, arbetsplatsen eller på nätet, är lika oacceptabla.

I dag har den som tillhandahåller en hemsida ett ansvar att plocka bort innehåll som hetsar mot en folkgrupp eller uppmanar till ett brott. Jag vill nu gå vidare och låta det ansvaret ansvaret också omfatta vissa hot och kränkande meddelanden.

Jag menar också att skyddet mot kränkande yttranden inte är tillräckligt starkt. Ett yttrande kanske inte innehåller ett faktiskt hot i lagens mening, men kan vara kränkande för den enskilde.

Att hoppas att någon ska dö eller detaljerat beskriva hur någon ska bli våldtagen är kränkande yttranden som det måste finnas ett starkare rättsligt skydd mot.

Vi kan inte stoppa den hedersrelaterade brottsligheten med en enskild lösning.
Problemet måste angripas från flera håll samtidigt.

Repressiva åtgärder och polisens arbetsmetoder är viktiga delar för att kunna upptäcka och klara upp brott. Men det räcker inte. Det förebyggande arbetet är centralt.

Hela samhället måste ta ett tydligt ställningstagande.

Ingen kvinna ska vara tvingas till att välja mellan frihet och familj.

***

Fadime avslutade sitt tal i riksdagen med en uppmaning:

”Jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem”

Vi ska aldrig vända dem ryggen. Vi ska aldrig blunda för dem.

Det är just därför vi har samlats här idag.

 Fadimes egna kamp är vår gemensamma.

Och vi ska aldrig blunda.

Vi ska se, lyssna och agera.