Tal av Anders Ygeman på Internet of Humans

Stockholm 18 mars 2016.
Talade ordet gäller.

Foto: Regeringskansliet

"Jag kommer att mörda dig när du minst anar det. Att få sitta 12 år på Kumlahotellet vore en ära snarare än ett straff. Valet är ditt. Ovänliga hälsningar, Breiviks fanclub."

Maria Sveland darrar på rösten när hon högläser mejlet framför kameran. Hatet finns alltid närvarande. De skickas i form av kommentarer, mejl och inlägg. Men att läsa hoten högt, det är något annat. Orden blir verkliga. De sätter sig i kroppen, skapar rädsla och kan i värsta fall förändra levnadsmönster.

För att förstå hur kommentarerna, mejlen och inläggen påverkar den enskildas vardag måste hoten högläsas. Hur obekvämt det än må vara.

Marias erfarenheter är inte unika. För många kvinnor är hatet närmast vardag.

Hoten, alltid med inslag av sexism - ofta med inslag av rasism - drabbar oss etniskt svenska män mitt i livet i mycket mindre omfattning.

Under dagen kommer flera personer tala om hur vi får en varmare ton på nätet.

Ett första steg för att vända utvecklingen är att kalla problemet vid dess rätta namn.

Det är ett problem som funnits längre än internet.

Det finns i hemmet, på arbetsplatsen och i vardagslivet.

Det tar sig olika uttryck och går i arv, men det handlar om kvinnohat.

***

Samma strukturer som vi lever med i samhällslivet återspeglas på Facebook, Instagram och Snapchat.

Gränsen mellan analogt och digitalt är utsuddad.

Digitaliseringen har varit positiv.

Gapet mellan journalister och allmänhet, politiker och medborgare, idolen och fansen har minskat.

Allt fler kan med nätets plattformar uttrycka sina åsikter.

Demokratin har berikats.

Men demokrati betyder inte bara allas okränkbara åsiktsfrihet.

Demokratin förpliktigar.

På några få rader har Theodor Kallifatides lyckats sammanfatta kopplingen mellan rättigheter och ansvar i ett demokratiskt samhälle. Jag citerar:

"Om de demokratiska friheterna ska ha en mening kan de inte grunda sig på sig själva, utan på en annan övergripande norm.

En kultur, en civilisation - bedöms lika mycket utifrån de friheter den tar och dem den avstår ifrån. Allt som inte är förbjudet är inte tillåtet."

***

Kvinnohatet är inte nytt. Men med digitaliseringen synliggörs sexuella trakasserier och hatbrott i större omfattning och i fler former än tidigare.

Det blir extra tydligt i Brottsförebyggande rådets rapport om hot och kränkningar på internet.

I vart fjärde anmält fall av sexuella trakasserier, hot eller kränkningar på nätet är relationen mellan den utsatta och gärningspersonen en pågående eller tidigare parrelation.

Trakasserierna ser också olika ut beroende på den utsattas kön.

Pojkar hotas med våld och flickor hängs ut med bilder.

Samtidigt som internet har blivit en allt vanligare brottsplats så klaras allt för få av dessa ärenden upp.

Det är en utveckling som vi måste vända.

***

Regeringen har tagit flera steg framåt.

Vi har inrättat ett nationellt IT-brottscentrum vid Polisen, kallat SC3, som fungerar som en expertresurs.

Syftet med centret är att skapa större enhetlighet för utredning och klara upp fler IT-relaterade brott.

***

Hat och hot på nätet har ofta hatbrottsmotiv. På uppdrag av regeringen har Polisen vidtagit en rad åtgärder.

Polisen har inrättat särskilda hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samtliga polisregioner stärks förmågan att utreda hatbrott.

Det är idag dubbelt så många poliser som utreder hatbrott som när regeringen tillträdde.

Polisen arbetar också för att genom dialog förbättra förtroendet hos grupper som utsätts för hatbrott.

Kampen mot näthat är en kamp för demokratin.

Brotten ska förebyggas, utredas och lagföras.

***

Men det räcker inte. Lagstiftningen måste moderniseras.

Under World Wide Webs första levnadsår var en av de värst ansatta kvinnorna Monica Lewinsky. I sitt TED-talk beskriver hon situationen såhär:

" There was no Facebook, Twitter or Instagram back then, but there were gossip, news and entertainment websites with comment sections, and of course there was email.

The cruel jokes certainly made the rounds.

When this happened to me 17 years ago, there was no name for this.

Today we call it cyberbullying and online harassment."

Skyddet för den personliga integriteten och för den som utsätts för hot och andra kränkningar ska stärkas.

Det finns en rad exempel på handlingar som tydligt utgör hot och hat mot den som drabbas, men som tidigare inte har gått att lagföra som brott. Det behöver vi förändra.

Vi agerar nu för att anpassa lagstiftningen för att rättsväsendet ska kunna agera mer kraftfullt hot och kränkningar på nätet.

Till exempel finns möjligheten att införa en ny typ av brott – olaga integritetsintrång – som kriminaliserar intrång i privatlivet genom till exempel spridning av känsliga bilder.

Ett annat exempel är brottet olaga hot, som skulle kunna utvidgas, för att också täcka in hot mot någons integritet.

Meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång ska tas bort eller hindras från att spridas vidare.

De stora företag som erbjuder tjänster på nätet har också ett ansvar för vad som publiceras där.

Vi undersöker därför om det behövs ett tydligare straffansvar hos de personer och företag som tillhandahåller till exempel sociala plattformar.

***

Hatbrott handlar om bristande respekt för människors lika värde och kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle.

Förutom den kränkning som den enskilda individen utsätts för leder näthat och hatbrott till rädsla och otrygghet hos andra människor som tillhör samma grupp.

Regeringen ger Polisen verktyg för att kunna utreda och lagföra brott och vi moderniserar lagstiftningen för att anpassa den till den tekniska utvecklingen.

Vi ska skydda dem som hatet och hotet har tystat.

Vi ska lagföra dem som tror sig kunna använda nätets skenbara anonymitet för att hata och hota andra.

Vi ska stå upp för yttrandefriheten och det goda samtalet.

Jobbar vi tillsammans har vi goda möjligheter att lyckas och göra internet till det som är rubriken för den konferensen - ett Internet of Humans.