Tal av EU- och handelsministern vid EU-debatt i riksdagen den 8 juni 2016

Tal som EU- och handelsminister Ann Linde planerat att hålla vid EU-debatten i riksdagen den 8 juni 2016 men som pga av röstbesvär blev inställt. Ministern närvarade och lyssnade på ledamötena under hela debatten.

Herr/fru talman,

Det år som vi har bakom oss skulle jag nog kalla för ett av de mest dramatiska i EU:s historia. Unionen har svårt att hantera det stora antalet flyktingar som söker sig till Europa, den ekonomiska återhämtningen går inte så fort som vi hoppats, unionens grundläggande värderingar utmanas i flera medlemsstater, främlingsfientliga och populistiska krafter växer och flera medlemsstater har drabbats av omfattande terroristattacker.

EU:s förmåga att hålla ihop, utvecklas och ta ansvar har satts på svåra prov. Många undrar i vilken riktning EU är på väg och allt fler röster hörs för att vi ska slå in på en väg där var och en klarar sig själv. Men det är en farlig utveckling. I denna globaliserade värld behöver vi mer samarbete, inte mindre, för att vara konkurrenskraftiga och för att möta de utmaningar vi ställs inför.

För att Sverige framgångsrikt ska kunna vara en pådrivande kraft i EU-arbetet har regeringen enats om tre övergripande prioriteringar som innefattar: en solidarisk flykting- och migrationspolitik och en säker omvärld, ett socialt Europa för jobb och tillväxt, samt en ambitiös klimat-, energi och miljöpolitik.

Herr/fru talman,

Låt mig börja med den fråga som präglat den europeiska debatten mer än någon annan fråga under det gångna året. Den omfattande migrationen har slitit på sammanhållningen och viljan att samarbeta i unionen. Men vad unionen behöver i detta läge är just mer samarbete. Vi står idag inför en av de största flyktingkatastroferna i modern tid. Detta ställer stora krav på EU. Ingen medlemsstat kan ensamt möta de utmaningar som flyktingkrisen innebär och EU måste nu arbeta på tre nivåer samtidigt;

EU måste arbeta för att stärka gränserna och bekämpa människosmugglarna. De farliga och okontrollerade flyktvägarna över havet måste få ett slut, istället måste vi gå till en ordnad migration genom lagliga vägar.

Vi måste vi få en mer rättvis fördelning av de flyktingar som kommer till Europa – det duger inte att några länder tar emot de flesta av de som kommer, medan andra inte tar sitt ansvar alls. Regeringen arbetar mycket aktivt tillsammans med andra likasinnade medlemsstater, t.ex. Tyskland, för att få ett nytt mer solidariskt asylsystem på plats – men också för att de beslut som redan fattats om omfördelning kan genomföras.

Slutligen måste vi tillsammans bekämpa orsakerna till att människorna tvingas fly genom att få slut på krig och konflikter och genom att ge mer hjälp på plats där flyktingarna befinner sig – ofta i grannländerna som tagit emot många män, kvinnor och barn i stora flyktingläger.

Här spelar förstås den gemensamma utrikespolitiken en viktig roll. Kriserna i EU:s grannskap understryker vikten av ett förstärkt samarbete för att möta utmaningarna EU står inför. Vad gäller krisen i Öst är det centralt att EU bevarar och försvarar den europeiska säkerhetsordningen som i grunden har utmanats av den ryska aggressionen mot Ukraina.

EU har hittills lyckats svara på Rysslands folkrättsbrott på ett enat och principfast sätt, inte minst genom sanktionerna. Det är avgörande att EU förblir samlat i sin Rysslandspolitik och att sanktionerna ligger fast så länge som Ryssland vägrar att uppfylla Minsk-avtalet.

EU behöver vara mer proaktivt i sin gemensamma utrikespolitik, driva sina intressen tydligt och ta ett större globalt ansvar. EU ska vara en aktiv kraft för mänskliga rättigheter, rättstatsprinciper och demokrati, internt så väl som externt. EU bör ta ansvar för att mänskliga rättigheter följs i alla sina internationella kontakter och förhandlingar. En viktig del i detta är att involvera kvinnor mer i arbetet för fred och utveckling.

Herr/fru talman,

Genom utbyggnaden av den inre marknaden har våra länder knutits närmare varandra och välståndet ökat. Detta är enligt mig ett av det europeiska projektets finaste framsteg. Idag ser vi möjligheterna att bo, arbeta, studera, resa och näthandla inom EU som en självklarhet.

Det finns en gryende protektionism i världen och i Europa. Det är fel väg att gå. Öppenheten mot omvärlden är grundläggande för vårt välstånd.

Vi är ett handelsberoende land där vår handel med EU utgör 70 procent av vår totala export och närmare 80 procent av vår import. Vår hemmamarknad, den inre marknaden med 500 miljoner konsumenter och omkring 20 miljoner företag skapar möjligheter för gränsöverskridande handel både för svenska företag och konsumenter.

Genom att fortsätta bygga på den inre marknaden blir vi rikare samtidigt som sammanhållningen mellan våra länder ökar. Det är också nödvändigt för Europas globala konkurrenskraft att den inre marknaden hålls öppen mot omvärlden, och att de pågående frihandelsförhandlingarna drivs på. Ett handels– och investeringsavtal med USA skulle ha stor betydelse för att stärka de transatlantiska relationerna såväl ekonomiskt som politiskt. Regeringen har verkat för ökad öppenhet i de pågående förhandlingarna mellan EU och USA.

Öppenhet är en förutsättning för en bred förankring av avtalet, en faktabaserad diskussion och ett bra förhandlingsresultat. Regeringen välkomnar därför EU-kommissionens samråd och transparensinitiativ i förhandlingarna. Efter synpunkter och kritik från civilsamhället i ett brett offentligt samråd lade EU-kommissionen i slutet av förra året fram ett förslag om ett reformerat investeringsskydd och en förändrad mekanism för tvistlösning mellan investerare och stater.

EU-kommissionens förslag i avtals­förhandlingarna bygger vidare på tidigare reformer och bekräftar staters rätt att lagstifta för att uppnå legitima allmänna intressen för bland annat miljö och hälsa. Det har mottagits väl av Europarlamentet och av medlemsstaterna och ligger i linje med regeringens positioner och förslag.

Då digitaliseringen påverkar stora delar av samhället idag är det gemensamma arbetet med den digitala inre marknaden viktigt. Arbetet med att bekämpa och riva handelshinder för varor och tjänster måste fortsätta. Det skapar förutsättningar för svenska företag att starta och växa på vår hemmamarknad som faktiskt är världens största. Genom det skapar vi jobb, tillväxt och vi får mer resurser till det gemensamma i samhället, så som skola och sjukvård. Med gemensamma krafter måste vi stärka och främja arbetet med att utveckla den inre marknaden och vår handel med omvärlden.

Herr/fru talman,

När vi pratar om unionens förmåga att skapa välstånd är det viktigt att se till att detta välstånd kommer alla till del. Högre välstånd måste synas och ge resultat i människors liv i praktiken, annars reduceras det bara till abstrakta siffror. Regeringen har framgångsrikt verkat för att de sociala frågorna ska få en större roll i EU-samarbetet.

Vi välkomnar att kommissionen har inlett ett samråd om, det som på EU-språk kallas för, en europeisk pelare för sociala rättigheter. Som utsedd rådgivare åt Juncker har Allan Larsson bidragit till utformandet av denna. Det är viktigt att EU skapar en starkare gemensam social bas med sikte på ökad social inkludering och trygghet. För att ytterligare driva på arbetet med ett mer socialt Europa avser även Statsministern att bjuda in till ett socialt toppmöte under 2017.

I ett socialt Europa går arbetet med att främja tillväxt hand i hand med arbetet med att främja sociala framsteg såsom jämlikhet och jämställdhet. För att skapa ett socialt Europa behöver vi driva på för höjd kunskapsnivå hos arbetskraften och hjälp att komma i sysselsättning. Vi måste värna löntagares rättigheter och arbeta för rättvisa arbetsvillkor. Lika lön för lika arbete ska gälla och social dumping ska motverkas.

Vi behöver arbeta för bättre möjligheter för kvinnor att ta klivet ut på arbetsmarknaden. Mycket finns att göra för att förbättra EU:s arbete för ett socialt Europa för jobb och hållbar tillväxt men möjligheterna är stora när vi arbetar med gemensamma krafter och lär av varandra.

Herr/fru talman,

Den tredje av regeringens utmaningar är en ambitiös klimat-, energi och miljöpolitik. På detta område ser vi också en av 2015 års största framgångar. Parisavtalet ger hopp om att kunna stävja klimatförändringarna och EU var en viktig aktör i detta arbete. Regeringen kommer därför att fortsätta arbeta för att genomföra målen för förnybar energi och energieffektivisering, för en giftfri miljö fri från farliga kemikalier och för ett resurseffektivt samhälle baserat på en cirkulär ekonomi. Denna regering är fast besluten att fortsätta driva på i detta arbete så att vi kan lämna över en planet i gott skick till våra barn och barnbarn.

Herr/fru talman,

Om mindre än två veckor ska det brittiska folket rösta om fortsatt EU-medlemskap. Det vore naturligtvis en stor förlust för EU-samarbetet om en medlemsstat, därtill en av de största, skulle välja att lämna. För Sverige skulle det innebära att vi förlorar en viktig samarbetspartner. Jag hoppas och tror att det brittiska folket ska rösta för ett fortsatt EU-medlemskap så att vi gemensamt kan ta oss an framtiden.

Vi ser ett växande problem med odemokratiska, nationalistiska och populistiska krafter i den europeiska politiken. Vi har redan sett tendenser till att rättstaten undermineras på vissa håll och hur högerpopulistiska partier runtom i EU växer. Detta är något vi ser på med oro.

De demokratiska krafterna inom EU behöver sluta sig samman och försvara unionens gemensamma värderingar. Det är positivt att kommissionen inlett den strukturerade dialogen med Polen. Det är viktigt att EU:s institutioner vågar agera när dess grundläggande värderingar hotas. Med gemensamma krafter kan och måste vi se till att säkerställa våra demokratiska och rättstatliga värden.

När vi blickar fram mot det fortsatta EU-arbetet finns det, trots alla utmaningar, anledning att vara hoppfull. Med gemensamma krafter kan vi hitta en hållbar och human lösning på flyktingkrisen, vi kan bidra till en tryggare omvärld, vi kan öka vårt välstånd och se till att det kommer fler till del genom arbetet med ett socialt Europa och vi kan se till att säkerställa demokratin och rättstaten i Europa. Vi behöver idag EU mer än någonsin och därför kommer denna regering fortsätta att driva en ambitiös och konstruktiv EU-politik.