Tal av EU - och handelsminister Ann Linde vid Folk och Försvars rikskonferens 2017

Sälen 8 januari 2017.

Det talade ordet gäller.

  • EU - och handelsminister Ann Linde står på en scen och håller tal

    EU - och handelsminister Ann Linde

    Foto: Darina Agha/Regeringskansliet

  • Ann Linde och Karin Enström Sälen

    EU- och handelsminister Ann Linde i samtal med Karin Enström, vice ordförande i riksdagens utrikesutskottet.

    Foto: Darina Agha/Regeringskansliet

Tack för inbjudan.

  • Kära deltagare, jag vill börja med att tacka Folk och Försvar för inbjudan och gratulera till ett spännande och aktuellt program. Det känns väldigt bra att vara här - igen!
  • Jag har alltid uppskattat rikskonferensen. Jag var här för första gången när jag var politiskt sakkunnig åt Björn von Sydow i mitten av 90-talet och förra året var jag här i min kapacitet som statssekreterare åt inrikesminister Anders Ygeman.
  • Idag ska jag prata om EU:s utmaningar och möjligheter – under den dramatiska rubriken ”Har EU en framtid?”. Och självklart har EU en framtid, men både kommissionen och inte minst medlemsländerna måste visa både politiskt mod och dessutom arbeta mycket närmare medborgarna.
  • Brexit har riktat ljuset mot många av de saker som vi tar för givet med EU-medlemskapet: den fria rörligheten med möjligheter att studera och jobba var som helst, och tillgång till sjukvård och samma sociala förmåner som andra medborgare där du jobbar, de enorma ekonomiska fördelarna för svensk export att ha hela den inre marknaden utan tullar och nationella regleringar. 
  • EU bidrar till fler och bättre jobb i Sverige, att vi kan lyckas minska klimatpåverkan och ger möjlighet att hantera migrationskrisen på ett solidariskt sätt. EU kan och bör vara en bastion för demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatensprinciper. Men det är inget som bara händer - för att lyckas krävs både samarbetsinriktade politiker och skickliga tjänstepersoner.
  • Det är lätt att glömma dessa fundamentala saker, när det mesta av diskussionen om EU handlar om svårigheterna att hantera migrationskrisen eller Brexit. 

EU föddes för att hindra krig och konflikt.

  • Jag vill börja med att sätta EU i ett historiskt sammanhang – och konstatera det uppenbara. Vi bor i en del av världen som under de senaste århundrandena har präglats av krig och konflikt. Fred har varit undantaget – och konflikt varit normen.
  • Efter två världskrig som kostade miljontals människor livet låg Europas samhällen i spillror. Det är en underdrift att säga att utmaningarna var stora och att det var djupa sår att läka.
  • I november förra året var jag inbjuden av min socialdemokratiska kollega i Frankrike, Harlem Desir, att tillsammans med andra ministerkollegor från vår partigrupp se hur vi kan driva på EU i sysselsättningsfrågorna - inte minst med åtgärder för ungdomar. 
  • Vi höll till i det rum på Quai d'Orsay – franska UD i Paris - där Robert Schuman och Jean Monnet skrev under fördraget som skapade den Europeiska kol- och stålgemenskapen. Det är en otrolig känsla att vi idag fortsätter arbetet med EU i deras anda.
  • Även om berättelsen om EU som ett fredsprojekt ibland når religiösa eller mytologiska nivåer - så går det inte att förneka den historiska effekten av ömsesidigt utbyte genom handel och samarbete.
  • Genom utvidgningspolitiken har EU påverkat utvecklingen i hela Europa. Många länder har genomfört reformer för att kunna bli medlemar i unionen. Det har till exempel gällt att ha ett domstolsväsende som ska följa rättstatens principer, regler för att delta ekonomiskt på den inre marknaden, eller reformer för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter.
  • Medlemsstaterna är sammanlänkade och mycket starkt beroende av varandra. Sverige har varit medlem i Europeiska Unionen i 22 år. Det har vi tjänat på. Idag står EU:s inre marknad för cirka 70 procent av den svenska exporten – importen är ännu större. Och vi tjänar på att det går bra för våra grannländer. För välmående länder har välmående grannar.   
  • Med detta vill jag säga att även om vi lever i en orolig tid så är nu fred – inte konflikt - norm i Europa.

Vi lever i en orolig tid.

  • För det är ingen överdrift att säga att vi lever i en orolig tid. Mänskliga rättigheter och rättsstatens principer utmanas runt om i världen. Dessa grundläggande värderingar kan inte tas för givna.
  • Situationen i Syrien är en tragedi och ett misslyckande för det internationella samfundet. Konflikten är snart inne på sitt sjätte år. Varje dag dödas civila utan urskiljning och en miljon människor lever under belägring.
  • Krig och konflikter skapar migrationsströmmar av historiska proportioner. 
  • Klimatförändringarna märks allt tydligare. I november förra året uppmättes en medeltemperatur som var 20 grader varmare än normalt på Arktis.

EU – behövs mer än någonsin.

  • Den nationella säkerhetsstrategin, som statsministern berättade om tidigare idag, lyfter fram vikten av ett väl fungerande EU. För globala utmaningar kräver gemensamma lösningar. Och när utmaningarna är stora och många – är behovet av ett välfungerande EU ännu större.
  • Den främsta försvars- och säkerhetspolitiska insatsen EU kan göra är att skapa förutsättningar för säkra och trygga medborgare som står upp för mänskliga rättigheter och rättstatens principer, i demokratiska länder. 

Populism och nationalism föds av ökad ojämlikhet.

  • En våg av nationalism och protektionism har slagit in över världen och Europa. Det påverkar självfallet också EU.
  • Många upplever just nu att förändringar inte är förbättring. Tvärt om upplever väldigt många att förändring är försämring. Människor ser sina arbeten bli utslagna av den globala konkurrensen och teknikutvecklingen – och därmed hur deras livssituation hotas.
  • Det gäller att förstå att den här frustrationen finns. Att den är stark. Och att den tyvärr på många ställen är upplevelsen välgrundad.  
  • Ojämlikheten har ökat. Löntagare och särskilt de med mindre kvalificerade yrken, får en allt mindre del av den växande kakan. McKinsey släppte en intressant rapport i somras – Poorer than their parents – där de undersökte inkomstutvecklingen i några avancerade ekonomier. Rapporten visade att mellan 1993 och 2005 hade drygt två procent samma eller fallande inkomst. De allra flesta fick det alltså succesivt bättre. Men mellan 2005 och 2014 hade mellan 65 och 70 procent kvar samma eller till och med lägre inkomst. De allra flesta har alltså fått det sämre. Här är värt att nämna att Sverige står ut bland mängden – här är samma siffra 20 procent.
  • Även om det senaste årets politiska utveckling inte enbart går att förklara med ekonomiska termer och ojämlikhet så är det klart att en sådan utveckling skapar frustration och ilska.Den här frustrationen tar sig uttryck på olika sätt. Man kan inte rösta om globalisering och teknikutveckling, men det går att rösta mot EU, mot flyktingmottagande och mot handelsavtal. I Storbritannien ledde det till Brexit. I Nederländerna till att de röstade ner associationsavtalet mellan EU och Ukraina. I Italien röstade folket mot regeringen i en folkomröstning vilket ledde till att premiärminister Renzi avgick.
  • På många sätt tror jag att den populistiska och nationalistiska vågen skapats på grund av att både att nationella regeringar och EU inte har klarat av att leverera tillräckligt – framförallt inte tillräckligt fort. Alla har inte fått del av ökad tillväxt, istället har klyftorna växt. När människor upplever att de får det sämre letar de efter alternativ och snabba svar.  

Gemensamma värderingar och rättstatens principer måste garanteras i EU.

  • Europas utmaningar har bidragit till att släppa loss krafter och idéer som vi hoppats lägga långt bakom oss.  Populistiska och högerextrema rörelser är på frammarsch och har i många länder vunnit inflytande och makt.
  • I flera medlemstater har regeringar stärkt sitt inflytande över rättssystem och begränsat medias och det civila samhällets möjligheter att arbeta. Kvinnors rättigheter trängs tillbaka och politiska protester möts med maktspråk. Demokratiska grundregler förbises eller ignoreras.
  • Jag ser med oro på utvecklingen i Polen. Det är mycket viktigt att Polen följer både Venedigkommissionens rekommendationer och de rekommendationer som EU-kommissionen lämnat.
  • Så sent som i december lämnade EU-kommissionen ytterligare en rekommendation. I denna fortsätter kommissionen att uppmana Polen att följa konstitutionsdomstolens tidigare domslut och understryker att alla domslut måste publiceras.
  • Det är nödvändigt att EU-kommissionen kan fortsätta dialogen med Polen i syfte att bidra till att lösa den konstitutionella krisen i landet. Det ska inte råda någon tvekan om att rättstatens principer ska gälla i EU.
  • För vår union bygger på gemensamma, grundläggande värden om bland annat frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, i enlighet med art. 2 i EU:s fördrag.  Alla medlemstater har en skyldighet att både leva upp till dessa värden och att främja dem.
  • Vi måste kunna lita på att alla medlemstater tar ansvar för de åtaganden man gjorde i anslutningsprocessen också när man är medlem. Det är centralt för det ömsesidiga förtroendet för varandras rättssystem och för trovärdigheten i de externa relationerna. 
  • Respekt för rättsstatens principer och EU:s andra grundläggande värden är också avgörande för unionens möjligheter att utvecklas ekonomiskt och socialt. Och när det brister hotas både individers rättigheter och i förlängningen sammanhållningen och säkerheten på vår kontinent.
  • Vi kan inte acceptera en sådan utveckling. EU:s grundläggande värden kan inte vara förhandlingsbara. EU:s möjligheter att vidta åtgärder i ett tidigt skede när rättstatens principer hotas måste stärkas.
  • Och här vill jag peka på tre vägar:
    • Den första är att Kommissionens roll som väktare av fördragen måste respekteras. Det innebär också att stödja att kommissionen använder sitt ramverk för att undanröja hot mot rättsstaten, t.ex. i den pågående dialogen med Polen.
    • Den andra är att utveckla rättstatsdialogerna i rådet - med syfte att se till att alla medlemsländer agerar utifrån rättsstatens principer. Här driver Sverige på för att EU:s instrument ska utvecklas vidare och bli mer effektivt. Dialogerna behöver förberedas mer systematiskt, dialogtillfällena behöver bli fler, vi måste fokusera på de faktiska problem vi ser runt om i Europa och följa upp de slutsatser vi antar. 
    • För de tredje kan sanktionsmekanismerna i fördraget användas - dels överträdelseärenden som används när en medlemsstat bryter mot EU-rätten - dels art. 7 där rådet eller Europeiska rådet kan ingripa när det finns en risk att en medlemsstat allvarligt ska åsidosätta EU:s grundläggande värden,. Ett art. 7-förfarande kan i förlängningen leda till att en medlemstat förlorar sin rösträtt i rådet, men denna mekanism har aldrig använts och är att betrakta som en absolut sista utväg.
  • EU måste kunna garantera att rättstatens principer gäller i alla medlemsländer. Det är en förutsättning för att unionen ska kunna hantera de stora utmaningarna på ett trovärdigt sätt – såväl mot omvärlden som för våra egna medborgare. Att kunna leva som man lär.

Regeringens EU-prioriteringar

  • Det allra viktigaste är att EU kan leverera resultat, både på ett övergripande plan och  i människors vardag. Och visa att EU skapar ett värde för alla medborgare. Då krävs förändring.
  • På sikt krävs det säkert fördragsförändringar för att skapa rätt fokus – men det vore oansvarigt att kräva sådant i detta oroliga läge.
  • Det finns mycket som kan göras här och nu. Det är viktigt att EU kan leverera resultat som påverkar på riktigt.
  • Tillväxt och schyssta jobb
  • Handel med EU:s inre marknad är avgörande för Sverige. Det finns stora möjligheter i digitalisering på den inre marknaden. Därför driver regeringen på utvecklingen i EU för att kunna släppa lös potentialen i digitaliseringen.
  • Lika lön för lika arbete ska gälla i Sverige – regeringen med Ylva Johansson i spetsen arbetar hårt för att förändra utstationeringsdirektivet.
  • Vi måste skapa bättre förutsättningarna för unga i Europa – det är nämligen den unga generationen som fortfarande står utan arbete runt om vår kontinent. I somras tog jag och med mina ministerkollegor från Tyskland och Frankrike fram en politisk deklaration tillsammans där vi kräver fler insatser för att knäcka ungdomsarbetslösheten, till exempel att Europeiska ungdomsgarantin blir genomförd och ett utökat Erasmus-program som inte bara gör att studenter utan också arbetare kan delta. 
  • Klimat
    • Parisavtalet hade inte blivit av utan EU. Sverige arbetar för att EU aktivt ska värna Parisavtalet och dess genomförande bland annat genom ett stärkt system för handel med utsläppsrätter som ger en långsiktig styrning mot lägre utsläpp av växthusgaser.
    • Migration
  • Regeringen fortsätter driva på för ett solidariskt ansvar för migrationen.
  • Det finns de EU-länder som vill tala om flexibel eller effektiv solidaritet – i min värld finns bara solidaritet. Antingen är man solidarisk eller inte.
  • Fattade beslut måste följas – det måste få konsekvenser att inte följa fattade beslut. Alla EU länder måste ta sitt ansvar. Vi borde verkligen överväga om de länder som inte tar sitt ansvar ska ha samma tillgång till EU:s strukturutvecklingsfonder.

Brexit.

  • Låt mig säga några ord om Brexit.
  • Jag tillträdde som EU- och handelsminister den 25 maj förra året. En dryg månad senare röstade Storbritannien för att lämna EU.
  • Under omröstningen var jag var i Luxemburg för möte med allmänna rådet. Jag tror att jag alltid kommer att komma ihåg känslan den där midsommarmorgonen när resultatet av omröstningen presenterades.
  • Jag väcktes av ett sms från min medarbetare, satte på CNN och insåg vad som hade hänt. Sen stängde jag av TV:n, drog upp gardinerna, blickade ut över staden som låg utanför. Jag kände mig stärkt i min uppfattning: EU och det samarbete vi har byggt upp under de senaste decennierna är verkligen värt att kämpa för.

EU och Sveriges hantering av Brexit

  • Konsekvenser för oss i Sverige, för EU-samarbetet men framförallt för britterna.
  • Premiärminister May kommer sannolikt notifiera – alltså aktivera artikel 50 senast i mars. Då inleds processen på allvar.
  • Det är kort tid kvar till dess – och det är tyvärr fortfarande oklart vilken relation Storbritannien vill ha med EU.
  • Vi vill ha en så nära relation till Storbritannien som möjligt
    • Storbritannien är Sveriges fjärde viktigaste handelspartner.
    • 100 000 svenskar och 1000 svenska företag är etablerade i Storbritannien.
    • De fyra friheterna går inte att separera – det går inte att ha kakan och äta den.
    • Vid konflikt mellan intressen är EU 27 mer prioriterat.
  • Regeringen tar ansvar genom att vara så förberedd som det bara går inför framtida förhandlingar – och vi är nu väl rustade inför våren.
    • Varje departement har analyserat Brexits konsekvenser.
    • Vi har tillsatt en Brexit Task Force som leds av  statsministerns statssekreterare Hans Dahlgren och min statssekreterare Oscar Stenström.
    • Regeringen har hittills fattat beslut om flera uppdrag till myndigheter för analysera vilka konsekvenser Brexit kan få – och vilka vägar framåt som är möjliga. 

EU på hemmaplan

  • Låt mig säga något kort om regerings arbete med delaktighet i EU-arbetet.
  • EU-handslag för ökad delaktighet
  • Kunskapsnivån har sjunkit i nyckelgrupper – det är farligt för vår demokrati.
  • Genomförde lyckat EU-handslag 7 december med arbetsmarknadens parter.
  • Ökad delaktighet leder till att Sveriges agerande i EU blir både bättre och starkare – men också ökad legitimitet.

Avslutning

  • Så – har EU en framtid? Svaret är ja.
  • Unionen står inför utmaningar av historsk magnitud – men det finns också stora möjligheter. Vi får vara varken cyniska eller naiva.
  • Konsekvenserna av Brexit kan bli kännbara framför allt för britterna själva – regeringen vill ha en nära relation till Storbritannien och förbereder sig noga inför kommande förhandlingar.
  • EU kan vara en bastion för mänskliga rättigheter och demokrati – men då måste vi garantera att alla EU-länder upprätthåller rättstatens principer.
  • EU måste ha större fokus på att garantera trygghet och social välfärd och leverera i de frågor som människor förväntar sig – samtidigt som vi måste engagera oss för att öka delaktigheten i EU-frågor här hemma.
  • Tack så mycket för mig.

Kontakt

Darina Agha
Pressekreterare hos EU- och handelsminister Ann Linde
Mobil 072-708 16 27
e-post till Darina Agha