Tal av Morgan Johansson på Film- och TV-näringsdagen

Stockholm 8 februari.
Det talade ordet gäller.

Foto: FTVS

Tack för möjligheten att vara här, och öppna den här dagen som ju ska handla om framtiden för film- och TV-näringarna!

Huvudtemat för den här dagen är ju en av de stora utmaningarna som möter ja inte bara filmskapande utan så gott som alla kreativa näringar nu för tiden: piratkopiering, som ju inte är något annat än ett sätt för en del att åka snålskjuts på andras skapande.

För inte så länge sedan så präglades den här frågan av ett slags naivitet. Att det här med fildelning och piratkopiering i det närmaste skulle jämställas med pojkstreck. Det var inte så farligt. Det var ju ingen som drabbades. Dessutom var det ju modernt.

Och det var obekvämt för lagstiftarna att ta i. Vi hade till och med en statsminister som sa att det här med fildelning kunde man inte komma åt, för man kunde ju inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration.

Ja, det bildades rent av ett parti, vars enda fråga egentligen var att det skulle vara något slags mänsklig rättighet att sno åt sig allt man kunde på nätet. Till en början hade det partiet vissa framgångar, också i Sverige.

Låt oss reda ut två saker.

För det första: piratkopiering är inga pojkstreck. Det är industriellt. Det har gått från gatuförsäljning till badturister av CD-skivor och märkesväskor, till en utstuderad massförsäljning över internet av alla typer av produkter och tjänster. Digitaliseringen och internet har skapat en ny infrastruktur för intrång i upphovsrätten och andra rättigheter. Sajterna framstår ofta som lagliga, men inkomsterna tillfaller inte sällan den grova organiserade brottsligheten.

Och för det andra: tro inte att det inte finns brottsoffer, bara för att det handlar om immateriella rättigheter. Det är klart att det drabbar någon.

Det drabbar enskilda kulturarbetare – musiker, filmskapare, författare, konstnärer. Det är klart att om pirater stjäler dina verk, då kommer det till slut inte att gå ihop sig för dig. Då kommer du inte att klara din försörjning.

Men det är större än så, för det är inte bara enskilda som påverkas. Det drabbar ju också i realiteten hela vårt kulturarv.

För vad är ett kulturarv? Ja, det är ju det som generationer av kulturarbetare byggt upp. Men det är inte statiskt, utan varje dag produceras eller reproduceras en ny bit av detta gemensamma kulturarv – ett nytt filmmanus, en ny melodislinga, en ny genial inledning på en roman.

Det är ju det som gör kulturarvet levande, att det hela tiden tillkommer nya delar till det gemensamma.

Men när de som skapar får det svårare och svårare att försörja sig, ja, då avstannar ju hela den process som förnyar kulturarvet.

Och vad förlorar vi då?

Ja, det räcker ju att se på allt det som ni producerar, och som ju inte minst i dessa dagar gör en så fantastiskt stolt över Sverige.

Som den här Oscarsnomineringen av En man som heter Ove...

Det är klart att man kan säga att vad är väl en Oscarsgala... Och inte ska väl amerikansk filmindustri få bestämma vad som är bra film... Jaja, men rätt kul är det ju!

Och ännu roligare är att den här nomineringen ju faktiskt innebär att Sverige nu är på fjärde plats genom tiderna när det gäller antalet nomineringar i kategorin Bästa utländska film. Bara Italien, Frankrike och Spanien har fler.

Det är faktiskt rätt stort! Filmens producent Annica Bellander Rune lär vara här i dag, stort grattis!

I år Oscarnominerades svenskar också i tre andra kategorier: Bästa foto, Bästa smink och hår respektive Bästa originallåt.

Och det är inte det enda sammanhanget där svensk film skördar framgångar. Tarik Salehs thriller The Nile Hilton Incident, med Fares Fares i huvudrollen, vann juryns stora pris vid Sundance-festivalen.

Eller Malik Bendjellouls dokumentärfilm Searching for Sugar Man – 42 internationella filmpriser, bland annat en Oscar.

Ja, vi har ju över huvud taget bra svensk representation bland urvalen till festivalerna i Toronto, Berlin, Cannes och Venedig – det gäller all film, inklusive barnfilm, där vi ju också har en mycket stark och stolt tradition.

Och inte bara biofilm. När det gäller TV så kommer man ju inte förbi serien Bron, som ju utspelar sig i mina hemtrakter i Skåne, som jag både känner igen och inte känner igen i serien. Rättigheterna till Bron har alltså sålts till 160 länder, fantastiskt! 160 länder – hur många länder finns det egentligen i världen?

Så långt film. Men vi kan ju gå vidare när det gäller immateriella rättigheter, till svensk musik, dataspel, deckare, barnlitteratur, design.

Och sedan kan vi vidga det ytterligare, till svenska innovationer, och rada upp uppfinningar som blivit världsstandard: propellern, kylskåpet, och mobilnäten 2G–5G, bara några exempel. Och bara det faktum att svenska företag sitter på några av världens starkaste varumärken.

Det är ingen slump att Sverige varje år i nästan tio år har rankats på andra eller tredje plats i The Global Innovation Index.

Så film- och tv-skapandet är en del av en större helhet där Sverige håller sig extremt väl framme. Sverige är en enormt kreativ nation!

Sett till vår folkmängd, så är Sverige inte bara en stormakt när det gäller kreativitet – vi är en supermakt.

* * *

All den skaparkraft som finns här, och den stora kunskap som ligger bakom, betyder förstås oerhört mycket för kulturutbudet och för enskildas försörjning. Men det betyder också mycket för vår ekonomi.

I dag står de immaterialrättsintensiva företagen för fler än vart tredje jobb och 40 procent av Sveriges BNP!

Just nu är Sveriges ekonomiska utveckling stabil, med en hög tillväxt och starka statsfinanser. Arbetsmarknaden växer snabbt. 150 000 nya jobb på 2,5 år. Arbetslösheten faller, långtidsarbetslösheten faller, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år och vi har över 100 000 lediga jobb.

Det är bra, men för att det ska fortsätta att gå så här bra för Sverige, så måste vi bli ännu bättre på att ta tillvara vår skaparkraft. Samhället blir alltmer kunskaps- och tjänsteinriktat och den internationella konkurrensen tilltar.

Och då är de kreativa näringarna nyckelbranscher. Och de företagen förlitar sig på upphovsrätt, patent och varumärken när de investerar och anställer.

Och för att de ska våga göra det så måste det finnas ett starkt skydd för immateriella rättigheter.

Och jag skulle vilja säga att vi redan hunnit göra ganska mycket på den här mandatperioden, när det gäller det breda immaterialrättsområdet.

Sverige har lett arbetet inom EU med att ta fram ett enhetligt patentsystem. Bara det bedöms öka EU:s BNP med över 300 miljarder kronor per år.

Vi har infört regler som gör det lättare att förstöra varumärkesförfalskade varor.

Jag invigde för ett halvår sedan två särskilda patent- och marknadsdomstolar för att höja effektiviteten och kvaliteten vid prövningen av tvister om bland annat upphovsrätt. Den reformen har efterfrågats i många år – processen började redan på 1970-talet!

Vi har tillsatt en utredning som ska se över reglerna för beslag och husrann­sakan i IT-miljöer. Den ska vara färdig i höst och den tittar bland annat på upphovs­rättsintrång på internet och syftar till att få till stånd effektivare och rättssäkra brottsutredningar.

Och när det gäller specifikt upphovsrätten, så har rättighetshavarna visserligen undan för undan fått tillgång till flera verktyg, t ex relativt sett höga skadestånd, förbud att fortsätta med intrångsverksamheten vid vite och möjlighet att få föremål som använts vid intrånget förstörda. Det finns också möjlighet att få ut IP-adresser och söka igenom lokaler och datorer för att säkra bevisning om ett intrång.

Däremot så har synen på straffrättsliga sanktioner varit restriktiv. Flera uppmärksammade tillslag har gjorts av polis och åklagare mot piratsajter, men de åtalade har med få undantag sluppit fängelse.

Man får nog konstatera att med nuvarande lagstiftning så prioriteras helt enkelt inte brottsutredningar om upphovsrättsintrång lika högt som t.ex. stöld och bedrägeri, fastän de ekonomiska skadorna ofta är större.

Och det ska vi ändra på.

Lagstiftningen har helt enkelt inte hängt med. Sedan dagens straffskalor infördes så har både rättigheternas betydelse för ekonomin och de allvarliga intrångsfallen ökat. Sådana faktorer brukar motivera straffskärpningar.

Dessutom så är de svenska straffskalorna för upphovsrätts- och varumärkesintrång låga jämfört både med andra länder och med det som gäller för t.ex. stöld och bedrägeri.

Och detta är som sagt inga pojkstreck. Det är industriellt. Och då får vi ju dra slutsatsen: vi måste ha mer effektiva straffrättsliga åtgärder för att komma åt intrången i kommersiell skala.

Därför tillsatte jag för några veckor sedan en utredning som ska överväga skärpta straffskalor för de allvarligaste fallen av upphovsrättsintrång - det innebär i praktiken ett grovt upphovsrättsbrott. Man ska också se över straffskalan för varumärkesintrång.

Utredaren ska också ta ställning till de trösklar som finns i dag för att väcka åtal för både upphovsrätts- och varumärkesintrång – helt enkelt göra det lättare att väcka åtal.

Dessutom ska utredaren överväga om det bör bli lättare att till exempel beslagta ett domännamn på nätet. Det finns ju redan möjlighet att förverka domännamn.

Arbetet är i full gång och uppdraget ska redovisas senast om ett år. Det blir spännande att ta emot utredarens förslag och därefter gå fram med den lagstiftning som kan behövas.

Men det behövs inte bara starkare lagstiftning. Vi måste också påverka attityder och medvetenhet hos allmänheten.

Vi gav därför Patent- och registreringsverket i uppdrag att kartlägga upphovsrättsintrång i digital miljö och höja allmänhetens kunskap, för att därigenom minska intrången och öka intresset för lagliga distributionstjänster.

Vi har förtydligat uppdraget till Statens medieråd att informera barn och ungdomar om upphovsrätt på nätet.

Och så har vi ju Business Sweden, som informerar svenska företag om immaterialrätt och hjälper till ifall företagen drabbas av intrång utomlands.

Vi måste också öka antalet pirater som lagförs.

Därför har vi en särskild myndighetssamverkan mot piratverksamhet som innefattar sju av våra myndigheter. Det är åklagarna, polisen, tullverket, PRV, Bolagsverket, Konsumentverket och Läkemedelsverket. Syftet är att öka lagföringen, minska efterfrågan på förfalskade produkter och öka riskmedvetenheten. Sedan länge har vi också åklagare och poliser som är specialiserade på immaterialrättsbrott. Det är förresten ett socialdemokratiskt initiativ från vår förra regeringsperiod.

* * *

Så vi ska intensifiera kampen mot piraterna på nationell nivå. Men vi måste också göra det på EU-nivå.

Där ser man nu också över regelverket när det gäller upphovsrätt, och Sverige är mycket aktivt också i den processen. Ett av förslagen gäller vilka krav som ska ställas på de företag som erbjuder tjänster på internet där det finns mycket upphovsrättsligt skyddat material som har laddats upp av enskilda personer utan rättighetshavarnas tillstånd.

Dessa företag tjänar ju pengar på allt det material som läggs ut av andra. Förslaget man nu diskuterar är om det ska krävas av de som erbjuder tjänsterna att de ska bidra till att materialet kan identifieras, så att rättighetshavarna får lättare att förhandla om ersättning eller förhindra användningen. Vi är naturligtvis positiva till det.

Vi stödjer också EU-kommissionens arbete med frivilligåtgärder för att strypa intäktsflödena till kommersiella intrångsgörare. Det handlar bland annat om att få annonsörer att undvika piratsidor och att påverka betalföretag och banker att inte medverka till betalning på piratsidor.

* * *

Så nog agerar vi. Sedan finns det frågor där rättsläget är oklart, och där vi får invänta domstolsbeslut. Det gäller till exempel blockeringsfrågan, där ju frågan om det redan i dag skulle vara möjligt att blockera piratsajter i Sverige, ligger för prövning i Patent- och marknadsöverdomstolen. Domen ska komma om bara någon vecka.

Samma sak gäller streaming-frågan, som ligger hos EU-domstolen eftersom det finns ett EU-direktiv i botten. Där får vi nog vänta lite längre på avgörande.

Men ingen ska behöva sväva i ovisshet om en sak: det här är en regering som står upp för upphovsrätten.

Stöld är stöld, även om det handlar om immateriella rättigheter. Och precis som alla andra stölder, så ska också piratkopiering bekämpas.

Tack.