Utrikesminister Margot Wallströms tal vid minnesdagen för Raoul Wallenberg

Det talade ordet gäller.

Vänner,

Det är en ära och glädje att välkomna er till UD för årets Raoul Wallenberg Minnesföreläsning om moderna former av antisemitism av idéhistorikern Dr Henrik Bachner.

Temat är tyvärr alltför aktuellt också dessa dagar. Vi har nyligen sett förfärande bilder på nazistgrupper, Ku Klux Klan och vit makt-demonstranter i Charlottesville, Virginia. Nordiska moståndsrörelsen fanns på plats under Almedalsveckan. På första maj gick även ett nazistiskt demonstrationståg genom Falun. Henriks föreläsning kommer att genomlysa några av de oroande antisemitiska trender som präglar samtiden och bidra med insikter om hur vi kan bekämpa antisemitismen.

Att ovillkorligen fördöma antisemitism – och alla former av rasism och religionsförtryck – är en demokratisk skyldighet. Den svenska regeringen ser med stor oro på utvecklingen både här hemma och i världen, och vår del i kampen mot de här yttringarna är orubblig.

Den här dagen ger också ett viktigt tillfälle att stanna upp en stund och minnas Raoul Wallenberg och hans gärning. Med stora doser mod, list, engagemang och lugn lyckades han genom att utfärda skyddspass rädda tiotusentals judar undan förintelsen. Det är viktigt att inte glömma bort sådant civilkurage, och det är lika viktigt att låta oss inspireras av det i den värld vi idag lever. Jag vill rikta ett stort grattis till årets, och föregående års, vinnare av Raoul Wallenberg-priset.

                                             * * *

Vi bevittnar ökad intolerans och hat i Sverige, Europa och runt om i världen, på internet, gator och kring religiösa institutioner.

Denna intolerans och hat är ofta riktad mot minoritetsgrupper, som judar, men det är ett hot mot oss alla och mot demokratin – en demokrati som vi i Europa har kämpat hårt för.

Den svenska regeringen anser att det civila samhället är helt nödvändigt och viktigt i kampen mot antisemitism och alla former av rasism, hat och intolerans. Sverige är ett pluralistisk och demokratiskt land, och regeringen är fast besluten och engagerat i arbetet för att skydda dessa grundvärden i vårt samhälle och kultur.

Judiskt liv är en del av svenskt liv, och judisk kultur är en viktig tråd vår svenska kulturella och samhälleliga väv.

Alla som bor i Sverige ska kunna leva ett liv baserat på jämställdhet, säkerhet och värdighet – utan rädsla eller hot när man utövar sin fredliga religion. Religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att skydda judiskt liv i Sverige – med särskilt fokus på utbildning, kritisk mediemedvetenhet, kunskaper om historia och Förintelsen.

För att försäkra oss om att samtliga i vårt land får kunskaper om nazismens brott mot mänskligheten kommer regeringen bland annat att återinföra stödet till hågkomstresor för skolungdomar till Auschwitz.

Och år 2020, då det har gått 20 år sedan den viktiga förintelsekonferensen i Stockholm kommer Sverige att bjuda in till en ny konferens för hågkomst och utbildning.

Arbetet för att stärka demokratin, ge stöd till civilt samhälle och höja säkerheten kring religiösa institutioner är andra hörnstenar i vårt arbete i det nationella arbetet.

                                             * * *

Men antisemitism är inte ett lokalt, utan ett globalt problem. Under århundraden har judar varit måltavla för orättvisa beskyllningar, förföljelser, hat och våld, inte begränsat till någon nationell eller regional kontext, utan endast på grund av att de varit judar.

Antisemitism har djupa och historiska rötter och har tagit många former, och har ofta både lokala och transnationella egenskaper. Med internets ankomst har gränsfria hatmiljöer uppstått i vilka mångåriga konspirationsteorier mot judar fått nytt liv och nya utlopp.

Kampen mot antisemitismen på nätet är en omfattande utmaning för det öppna och demokratiska samhället. Länder måste samarbeta med medie-industrin, civilt samhälle och specialister.

"EU Code of conduct on countering illegal hate speech online" är ett viktig steg, men mycket återstår att göra för att övervaka, rapportera och implementera ansvarsutkrävande.

Fortsatt internationellt samarbete är nödvändigt. EU, FN och International Holocaust Remembrance Alliance är viktiga samarbetsparter som Sverige är fortsatt aktivt inom, och bilaterala konsultationer med länder som Israel, USA och Europeiska länder är fortsatt prioriterat.

Antisemtism måste också ses i sin bredare kontext av hat, intolerans, krig och terrorism – både online och offline.

Vi ser hur antisemitism frodas i samma miljöer som våldsbejakande extremism i miljöer där demokratiska värderingar ersätts av våld.

De fortsatta krigen runt om i världen, terrorismens fasor på nära och långt håll, understryker med all sin tydlighet vikten av ett fortsatt arbete mot grundorsakerna till intolerans, hat, våld och väpnad konflikt.

Genom internationellt samarbete, i EU och FN, genom utbildning, lagstiftning, polisiära insatser och säkerhetshöjande åtgärder måste vi fortsätta att bygga långsiktigt förtroendeskapande och konfliktlösande, samt fortsätta verka för en global kultur baserad på respekt, dialog inte minst mellan religioner och upprätthållande av mänskliga rättigheter i alla sammanhang.

Det är tydligt att inget land kan åstadkomma detta på egen hand, och det är klart att länders regeringar måste samverka med civilt samhälle.
Ett aktivt demokratisk civilt samhälle, utbildning, dialog och samverkan är utan tvekan nyckeln till en fredligare och mera tolerant värld.

Jag vill tacka er för att ni kommit hit idag, och tacka Henrik som ska föreläsa om antisemitism. Ökade kunskaper är ett viktigt steg i kampen mot antisemitism.

 

Kontakt

Pezhman Fivrin
Pressekreterare hos utrikesminister Margot Wallström
Telefon 08-405 53 61
Mobil 072-526 68 18
e-post till Pezhman Fivrin