Inledningstal av Margot Wallström vid UD:s seminarium inför Förintelsens minnesdag

Stockholm, 26 januari 2018. Det talade ordet gäller.

Excellenser, damer och herrar, kära vänner,

Jag vill önska er välkomna till Utrikesdepartementet och till 2018 års föreläsning till minne av Förintelsen. Vi börjar med att hedra de många offren med en stunds tystnad. [...]

Tack för att ni har kommit hit och tillsammans med oss visar hur viktigt det är att minnas Förintelsen, som är ett avskyvärt brott och ett förödande sår i mänsklighetens historia.

I dag har vi glädjen att höra professor Yehuda Bauer dela sina tankar om Förintelsen och om en av de viktigaste frågor han behandlat i sitt livslånga arbete: hur vi kan förhindra att folkmord någonsin händer igen.

Jag vill tacka Yehuda Bauer för att han har kommit till Stockholm och för att han har tackat ja till att föreläsa för oss. Vi ser fram emot att höra dina tankar och diskutera med dig.

Den här veckan, i synnerhet i morgon den 27 januari, minns vi Förintelsen extra tydligt. Den 27 januari 1945 var, som ni alla vet, dagen då Auschwitz befriades. Det är nu 73 år sedan.

Bilderna och vittnesmålen från Auschwitz och andra nazistiska koncentrationsläger är fasansfulla. Världen kunde – och kan fortfarande – se Förintelsens exempellösa och ofattbara fasor med egna ögon. Det är en mörk period i mänsklighetens historia då judar, romer, hbt-personer och personer med funktionsnedsättning föll offer för folkmord, massmord och förföljelse.

"Aldrig mer" är ord som ofta har yttrats med hänvisning till Förintelsen, men det måste finnas ett gemensamt internationellt engagemang som befäster den föresatsen. Brotten mot mänskligheten upphörde inte med Förintelsen. Som Yehuda Bauer skriver i en av sina böcker: "Folkmordet finns bland oss". Yehuda Bauer kommer att tala om de mekanismer som ligger bakom fasansfulla massövergrepp världen över efter andra världskriget: i Afrika, i Asien, på Balkan och så vidare. Vi tvingas inse att världen inte har dragit tillräcklig lärdom under de 73 år som har gått sedan Förintelsen.

Samma attityder, rörelser, hat och konspirationsteorier som en gång orsakade Förintelsen är fortfarande synliga i samhället.

Just nu ser vi en ökning av intolerans och hat i Sverige, i Europa och i resten av världen – på internet, på gatorna och kring religiösa institutioner. Vi har nyligen bevittnat förfärliga brott mot synagogan i Göteborg och fortsatta hot mot andra religiösa institutioner och individer. Denna intolerans riktas mot minoritetsgrupper, bland annat mot judar, men de är ett hot mot oss alla och mot de demokratiska samhällen som vi i Europa har arbetat hårt för att bygga upp.

Sverige är ett pluralistiskt och demokratiskt land, och vi är fast beslutna att skydda dessa grundläggande värderingar i vår kultur och i vårt samhälle. Vi arbetar på alla områden för att skapa en mer jämlik, demokratisk och fredlig värld som styrs av dialog och idéutbyte och där krig, terrorism och våld inte tolereras. Vi måste stärka rättigheterna för kvinnor, minoriteter och unga världen över.

Judarna är en del av det svenska samhället, och den judiska kulturen är en viktig beståndsdel i den europeiska sociala och kulturella strukturen.

Alla som bor i Sverige ska kunna leva ett liv som bygger på jämlikhet, trygghet och värdighet – utan att behöva vara rädda eller utsättas för hot när de fredligt utövar sin religion. Religionsfrihet och trosfrihet är grundläggande mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen fördömer klart och tydligt hot och våld mot religiösa institutioner och mot människor som fredligt utövar sin tro eller religion: vi tolererar inte detta.

En rad åtgärder har vidtagits för att skydda judar i Sverige. Vi har särskilt fokuserat på utbildning, mediekunskap, historiekunskap och kunskap om Förintelsen. Vi har även arbetat med att stärka demokratin, bygga upp det civila samhället och öka säkerheten för religiösa institutioner, för att nämna de viktigaste åtgärderna. Regeringen har nyligen gett ökat stöd för att stärka säkerheten kring judiska byggnader. Regeringen har också anslagit ekonomiskt stöd till skolor för att de ska kunna besöka minnesplatser över Förintelsen och öka kunskapen om detta folkmord.

Dessutom antog regeringen 2016 en ny nationell plan för att bekämpa rasism och hatbrott, som också omfattar den antisemitism som judarna utsätts för.

För ett år sedan meddelade statsministern att Sverige år 2020 ska anordna en internationell konferens till minne av Förintelsen. Det är viktigt att det internationella samarbetet utökas.

Antisemitism är ett globalt problem som inte är begränsat till ett visst nationellt eller regionalt sammanhang.

Under århundraden har judar varit utsatta för orättvis skuldbeläggning, falska anklagelser samt oresonligt hat och våld – enbart för att de är judar.

Antisemitismen har djupa historiska rötter och har antagit många olika skepnader. Nazisterna är inte ensamma om den antisemitism som orsakade Förintelsen.

Detta hat mot andra människor har alltid haft både lokal och internationell karaktär.

Sedan internet kom till har det emellertid bildats nya, gränslösa miljöer där gamla konspirationsteorier tagit sig nya uttryck. Det är viktigt att betona att de mänskliga rättigheterna gäller likaväl på som utanför internet.

Att bekämpa antisemitism på internet är en enorm utmaning för den öppna och demokratiska världen.

Här behöver regeringarna samarbeta med mediebranschen, det civila samhället och experter.

EU:s uppförandekod om olaglig hatpropaganda på nätet är ett viktigt steg, men mycket arbete återstår när det gäller kontroll, genomförande, ansvarsutkrävande och verkställande.

Det är viktigt att det internationella samarbetet fortsätter. EU, Förenta nationerna och International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) har en avgörande roll i detta arbete. År 2016 utsåg jag en ambassadör för mänskliga rättigheter, som nu leder den svenska delegationen i IHRA. Samma år utsåg jag även för första gången ett särskilt sändebud för arbetet med att bekämpa antisemitism och islamofobi på internationell nivå.

Bilaterala samråd och samarbete med Israel, Förenta staterna och europeiska samarbetspartner måste prioriteras även i fortsättningen.

Antisemitism måste också betraktas mot en bredare bakgrund av hat och intolerans, både på och utanför internet.

Vi ser hur antisemitism frodas i samma miljö som våldsbejakande extremism – på platser där demokratiska värderingar byts ut mot våld.

De krig som pågår runtom i världen, de fortsatta terroristattackerna mot städer i Afrika, Mellanöstern, Asien och Europa samt den pågående flyktingkrisen är alltför tydliga signaler om att vi behöver ta itu med grundorsakerna till intolerans, hat, våld och beväpnade konflikter.

Genom internationellt samarbete inom EU och Förenta nationerna – i frågor som rör utbildning, rättsliga åtgärder och ökad säkerhet – måste vi långsiktigt arbeta med förtroendeskapande, konfliktlösning och dialogfrämjande med respekt för de mänskliga rättigheterna i alla sammanhang.

Det är tydligt att ett enskilt land inte kan lösa eller motverka dessa problem på egen hand.

Det är också tydligt att en uppsättning länder eller regeringar inte kan lösa dessa frågor utan ett nära samarbete med civilsamhällesorganisationer.

Ett aktivt civilsamhälle är avgörande i detta arbete. Utbildning och dialog är utan tvekan de viktigaste hörnstenarna i ett fredligt och tolerant samhälle.

Jag vill återigen tacka er för ert deltagande i diskussionen här i dag – och med det lämnar jag över ordet till professor Yehuda Bauer och 2018 års föreläsning till minne av Förintelsen.