En fungerande kontanthantering

Den minskade kontantanvändningen i samhället och det förhållandet att många bankkontor har slutat med eller dragit ner på kontanthantering över disk, är en fråga som engagerar många. Regeringen arbetar för att säkerställa att kontanthanteringen fungerar på ett tillfredsställande sätt i hela landet.

Gruppbild av finansmarknadsminister Per Bolund och företrädare för banksektorn
Finansmarknadsminister Per Bolund tillsammans med representanter från banksektorn vid mötet om tillgång till kontanter. Fr.v. Christer Trägårdh, Sverigechef Swedbank; Hans Lindberg, VD Svenska bankföreningen; finansmarknadsminister Per Bolund; Johanna Lybeck Lilja, Strategy and Business Support Nordea; Michael Green, Sverigechef Handelsbanken; Mats Torstendahl, Vice VD SEB; Leif Trogen, Chef finansiell infrastruktur Svenska bankföreningen; Ewa Andersen, VD Sparbankernas riksförbund; Andreas Montelius, Chef Företagstjänster ICA-banken. Foto: Finansdepartementet

Alla i samhället bör ha tillgång till betaltjänster. I första hand bör marknaden tillhandahålla dessa tjänster och staten övervaka att det fungerar. Företag, föreningar och privatpersoner ska ha goda möjligheter att göra uttag/insättningar av kontanter.
- Från regeringens sida vill vi understryka vikten av att alla parter tar ansvar för att kontanthanteringen ska fungera. Både konsumenter och företag måste kunna lita på att insättningar, uttag och hanteringar av dagskassor fungerar, säger finansmarknadsminister Per Bolund.
- I första hand är det önskvärt att marknadsaktörerna på eget initiativ vidtar åtgärder för att säkra tillgången till kontanter, men om det inte fungerar så kan det också behövas lagstiftande åtgärder, säger Per Bolund.


Den svenska betalningsmarknaden genomgår en snabb strukturomvandling där fler betalningar sker digitalt medan kontanter och andra fysiska betaltjänster används i allt mindre grad. Denna strukturomvandling är marknadsdriven och överlag positiv. Samtidigt skapar detta utmaningar för vissa personer och företag, inte minst i glesbygden, och det är något som vi måste ta tag i. För att dessa utmaningar ska kunna hanteras är det viktigt att det offentliga och det privata hjälps åt. Arbete pågår på ett flertal områden. Bland annat förs löpande samtal med banker, andra privata aktörer och berörda myndigheter.

Vid rundabordssamtal med finansmarknadsministern och företrädare för banksektorn den 30 maj 2017 presenterades statistik över uttags- och insättningsautomater samt utbyggnaden av kontantcentra. Ett kontantcenter är en plats där man kan sätta in och ta ut pengar och dessa etableras framför allt i trygga inomhusmiljöer till exempel gallerior. Det framkom att Bankomat AB har för avsikt att fram till 2018 etablera 80 stycken kontantcentra runt om i Sverige. Till dags dato finns 60 stycken centra. Vidare framkom att bankerna arbetar aktivt med att hjälpa sina kunder med övergången till det digitala samhället bl.a. genom utbildnings- och informationsinsatser. Detta arbete sker delvis i samarbete med företrädare för utsatta grupper och pensionärsorganisationer. Även företrädare för Riksbankskommittén deltog vid rundabordssamtalet.

När det gäller grundläggande betaltjänster är målet för politiken att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Statens ansvar för de grundläggande betaltjänsterna omfattar de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden.

Varje länsstyrelse ska årligen bedöma om samhällets behov av grundläggande betaltjänster är tillgodosett. Post- och telestyrelsen (PTS) ska i samverkan med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Tillväxtverket stödja länsstyrelsernas arbete med att utforma och genomföra regionala stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster. Länsstyrelserna kan som en åtgärd finansiera betaltjänstombud på utsatta orter. Bevakningsuppdraget sammanställs årligen av Länsstyrelsen i Dalarnas län och rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Av den rapport som lämnades för år 2017 framgår att tillgången till grundläggande betaltjänster bedöms ha brister i samtliga län. Problemen är inte längre begränsade till glesbygden utan förekommer nu även i vissa tätorter. Antalet länsstyrelsefinansierade betaltjänstombud var ca 36 stycken i 2017, vilket är cirka en fördubbling jämfört med februari 2016. PTS och länsstyrelserna arbetar även nära Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen med dessa frågor.

Enligt riksbankslagen ska Riksbanken svara för landets försörjning med sedlar och mynt samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. En väl fungerande och effektiv kontanthantering och kontanttillgång samt ett säkert betalningssystem är av stort samhällsintresse. Det regelverk som ska säkra detta är därför av central betydelse. Viktigt är också att regelverket är utformat på ett sätt så att det kan tillämpas på ett bra sätt även om betalningsmetoderna förändras över tiden på grund av den tekniska utvecklingen. Regeringen har därför gett Riksbankskommittén i uppdrag att utreda dessa komplexa frågor och föreslå lösningar med bred parlamentarisk förankring.

Pågående arbete

Samtal med kontantbranschen
Finansmarknadsminister Per Bolund har som ett led i arbetet med att säkra kontanttillgången i hela landet vid flera tillfällen samlat aktörerna i kontanthanteringskedjan för att diskutera frågan.

- Regeringen bjuder in representanter för banksektorn till diskussioner om vad som krävs för att trygga människors tillgång till kontanter. Vi förutsätter att bankerna tar sitt ansvar i frågan och ser till att deras kunder kan fortsätta använda kontanter, säger Per Bolund

Det senaste mötet ägde rum den 30 maj 2017. Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund träffade då företrädare från banksektorn för att diskutera vad som krävs för att fortsatt trygga människors tillgång till kontanter. Vid mötet deltog representanter från Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB, ICA-banken, Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen. Ett av ämnena som avhandlades var utbildningsåtgärder som gör det lättare för människor att använda sig av digitala sätt att betala. Utöver Bankföreningen och deras medlemmar arbetar även PTS och länsstyrelser med utbildningsinsatser. Även intresseorganisationer som PRO bidrar till arbetet.

- Regeringen vill att var och en ska kunna bestämma över hur man sköter sin ekonomi, säger Per Bolund. Som kund ska man kunna välja om man vill använda kontanter eller digitala betalningslösningar. Bankerna har ett ansvar för att se till att deras kunder har den här valmöjligheten och jag förväntar mig att man gör mer för att öka tillgängligheten till kontanter.

Riksbankskommittén
Hösten 2016 tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Kommittén har bland annat även i uppdrag att utreda Riksbankens roll och ansvar för en fungerande kontanthantering och kontanttillgång i hela landet. Kommittén ska lämna förslag senast 31 maj 2019.

36 st betaltjänstombud
Länsstyrelserna har i uppdrag att trygga tillgången till betaltjänster på de orter där behovet inte tillgodoses av marknaden. Som en del i uppdraget har länsstyrelserna med hjälp av medel från PTS etablerat betaltjänstombud. År 2017 fanns det 36 statligt finansierade betaltjänstombud i landet.

Vi måste trygga medborgarnas kontanter, debattartikel av Per Bolund m.fl., 20 juli 2016

Finansmarknadsministerns svar om kontanthantering

Finansmarknadsminister Per Bolund har vid ett flertal tillfällen muntligen besvarat frågor i riksdagen om kontanthanteringen i samhället samt skriftligt besvarat riksdagsfrågor i ämnet.

Webbsändningar

Interpellationsdebatt: Översynen av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen, februari 2017
Interpellationsdebatt: En infrastruktur för kontanter, februari 2017
Interpellation: Betalningsmedel, augusti 2017
Interpellationsdebatt: Kontanthantering, februari 2016
Kontanthantering i hela landet, april 2015
Finansutskottet: Öppen utfrågning om kontanthanteringen i samhället, mars 2015

Skriftliga svar