Gustav Fridolin har entledigats, Utbildningsminister

-

Helen Hellmark Knutsson har entledigats, Minister för högre utbildning och forskning

-

Innehållet publicerades under perioden

-

Investeringar för ett attraktivt läraryrke

Publicerad

Skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att höja kunskapsresultaten i skolan. Regeringen ser mycket allvarligt på att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft.

Regeringen vill att fler ska vilja bli lärare och att fler ska vilja fortsätta vara lärare. För att stärka yrkets attraktivitet har regeringen tidigare tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket. I budgetpropositionen för 2016 går regeringen vidare med fler investeringar för att skapa framtidstro, stabilitet och rätt förutsättningar för Sveriges lärare.

Lärarlönelyftet

Enligt den internationella studien TALIS 2013 anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status. Lärarförbundet och Statistiska centralbyrån bedömer därtill att det riskerar saknas 65 000 lärare fram till 2025. Även om intresset för lärar- och förskollärarutbildningarna har ökat något är också söktrycket fortsatt relativt lågt, med endast 1,3 behöriga förstahandssökande per antagen höstterminen 2014.

Regeringen föreslår att en investering i höjda lärarlöner genomförs – Lärarlönelyftet. Höjda lärarlöner är en nödvändig åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet och därigenom förbättra resultaten i skolan. En investering i högre löner för lärare rekommenderas även av OECD som en åtgärd för att vända utvecklingen i den svenska skolan. Genom lärarlönelyftet investerar regeringen i höjda lärarlöner med syfte att premiera skicklighet och utveckling i yrket.

Reformen aviserades i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) och i 2015 års ekonomiska vårproposition och utgör en central del av den nationella samlingen för läraryrket som regeringen tagit initiativ till. Genom lärarlönelyftet föreslår regeringen att det investeras 3 miljarder kronor på årsbasis i höjda lärarlöner med syfte att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Utifrån detta föreslår regeringen att det i budgetpropositionen för 2016 avsätts 1,5 miljarder kronor för höstterminen 2016 och från och med 2017 beräknas 3 miljarder kronor per år avsättas för detta ändamål.

Modellen för detta lärarlönelyft har under våren 2015 tagits fram i dialog med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer: Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas Riksförbund, Almega, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Lärarlönelyftet ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen.  Det genomsnittliga lönepåslaget uppgår till 3 000 kronor per månad och lärare. Reformen beräknas fullt utbyggd omfatta ca 60 000 lärare på årsbasis, vilket kan jämföras med karriärtjänstreformen som fullt utbyggd fr.o.m. 2017 omfattar ca 17 000 förstelärare.

Inom den nationella samlingen för läraryrket fortsätter nu regeringen träffa arbetsmarknadens parter för att diskutera hur lärares arbetsmiljö kan förbättras, hur den administrativa arbetsbördan kan minska, hur fler vägar in i yrket och utvecklingsvägar för lärare kan skapas och hur systemet för karriärtjänster ska kvalitetssäkras. Samtalen kommer också att uppmärksamma hur positiva exempel på regionalt samarbete mellan lärosäten och huvudmännen, för att säkerställa att utbildningar matchas mot rekryteringsbehov av lärare, kan spridas. Samtalen kommer också att ta upp hur nya lärares introduktion i yrket kan förbättras.

Lärarutbildning för fler lärare och förskollärare

För att fler ska ges möjlighet att bli lärare gör regeringen ett flertal investeringar.

För att fler ska ges möjlighet att bli lärare inleddes 2015 en utökning av antalet platser på flera av lärar- och förskollärarutbildningarna liksom på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna genom att universitet och högskolor tillförs mer resurser. Därtill inleddes också en kvalitetssatsning på lärar- och förskollärarutbildningarna.

I dag pågår försöksverksamheter med särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med syfte att bland annat öka rekryteringen av ämneslärare i matematik, naturorienterande ämnen och teknik. KPU kan attrahera fler personer med annan yrkeserfarenhet eller utbildning till läraryrket. Idag finns KPU bland annat vid Göteborgs universitet och vid några lärosäten som samarbetar med organisationen Teach for Sweden. I Teach for Swedens projekt ges studenter med en examen, och som har genomfört sin utbildning med goda studieresultat, möjlighet att läsa en KPU för att nå en ämneslärarexamen samtidigt som de arbetar i en skola med låg måluppfyllelse. Regeringen ser positivt på försöksverksamheterna och avser att fortsatt stödja dessa. Därför föreslår regeringen att totalt 18 miljoner kronor avsätts för 2016. Regeringen beräknar totalt 18,8 miljoner kronor för verksamheten 2017 och 14,3  miljoner kronor 2018.

Regeringen aviserar även en satsning på en särskild KPU för personer med examen på forskarnivå, vilken ska leda till en ämneslärarexamen. Den bör riktas mot personer med ämneskunskaper relevanta för undervisning i matematik, biologi, fysik, kemi eller teknik. För att KPU ska bli attraktiv avser regeringen också att införa ett tillfälligt utbildningsbidrag till studenter som genomgår utbildningen. Regeringen föreslår att det inom ramen för avsatta medel för karriärtjänstreformen avsätts 7,6 miljoner kronor 2016 för satsningen. För 2017, 2018 och 2019 beräknas 15,1 miljoner kronor avsättas årligen.

En stark arbetslivsanknytning är viktig inom lärar- och förskollärarutbildningar. De verksamhetsförlagda utbildningsdelarna (VFU) i lärar- och förskollärarutbildningarna ger studenterna möjlighet att på plats i förskola och skola tillämpa sina teoretiska kunskaper och utveckla sitt praktiska yrkeskunnande. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått regeringens uppdrag att genomföra en särskild uppföljning av VFU inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Under perioden 2014–2019 pågår även en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor vid femton lärosäten i landet. Syftet är att bidra till att höja kvaliteten i VFU. UKÄ har getts i uppdrag att följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Regeringen följer noga utvecklingen av kvaliteten i VFU:n och avser att vid behov vidta fler åtgärder för att stärka kvaliteten i VFU:n, bl.a. utifrån vad som framkommer i dessa uppföljningar.

Därutöver vill regeringen bättre ta till vara pedagogisk kompetens hos nyanlända. Regeringen har gett ett uppdrag till Skolverket att senast den 15 oktober 2015 inkomma med en plan för genomförande av insatser som syftar till att fler lärare ska få kompetens att undervisa alla barn och elever, oavsett deras språkliga bakgrund. Särskilda insatser ska riktas till modersmålslärare och studiehandledare på modersmål.

Snabbare hantering av lärarlegitimationer

För att elever och barn ska mötas av lärare och förskollärare med utbildning för den undervisning de bedriver har lärar- och förskollärarlegitimation och behörighetsregler införts. Att få sin lärarlegitimation har dock tagit lång tid för många lärare, det har uppmärksammats inte minst vid starten av höstterminen 2015.

Regeringen bedömer att Skolverkets arbete med att meddela legitimationer och bedöma behörigheter kommer att vara omfattande även under 2016. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att Skolverket tillförs 75 miljoner kronor för detta ändamål för 2016 och beräknar 15 miljoner kronor för 2017.

Fler behöriga lärare

Knappt 78 procent av lärarna i grundskolan och ungefär lika stor andel i gymnasieskolan var behöriga i minst ett av sina undervisningsämnen i mitten av augusti 2015 enligt statistik från Skolverket. Det innebär en ökning med drygt nio procentenheter sedan februari i år då behörigheten var 69 procent i gymnasieskolan och 68 procent i grundskolan. Orsaken till förbättringen är att fler har fått lärarlegitimation. Trots en positiv utveckling finns fortfarande ett stort behov av att bredda eller fördjupa pågående satsningar på behörighetsgivande utbildning för lärare och förskollärare.

Regeringen gör därför flera investeringar för att fler lärare ska bli behöriga:

Lärarlyftet II

Lärarlyftet II vänder sig till anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet i, lärare i särskolan utan rätt behörighet och fritidspedagoger som vill kunna undervisa i praktiskt- estetiska ämnen. Lärarlyftet är viktigt då det ger möjlighet för lärare att få eller bredda behörighet. I vårbudgetpropositionen aviserade regeringen en permanent satsning på  200 miljoner kronor per år  för kompetensutvecklingsinsatser för Sveriges lärare. I budgetpropositionen 2016 avsätts 100 miljoner kronor av dessa medel till fortsatta satsningar på Lärarlyftet II 2016. År 2017 beräknas  150 miljoner kronor och för 2018 beräknas 100 miljoner kronor . Det behöver tas ett mer långsiktigt och samlat grepp kring bland annat rekryteringen av fler lärare och förskollärare. För detta anser regeringen att en nationell samling för läraryrket behöver komma till stånd.

Förstärkning Matematiklyftet och Läslyftet

För att stärka kompetensutvecklingen för lärare och förskollärare föreslår regeringen  i budgetpropositionen för 2016 förstärkningar av såväl Matematiklyftet som Läslyftet utöver vad som aviserades i vårbudgetpropositionen:

Matematiklyftet

Regeringen avsätter i budgetpropositionen  13 miljoner kronor  för  2017 respektive 2018 för riktade insatser för att nå de lärare som ännu inte deltagit i satsningen Matematiklyftet samt för att stödja de huvudmän vars lärare redan deltagit. Från och med 2019 beräknas 5 miljoner kronor årligen permanent för att ge huvudmännen möjlighet att fortsätta med Matematiklyftet även på längre sikt inom ramen för de medel som beräknas för de av regeringen initierade nationella skolutvecklingsprogrammen.

Läslyftet

Regeringen förstärker i budgetpropositionen 2016 Läslyftet för att möjliggöra att lärare inom andra ämnen kan ta del av Läslyftet i större utsträckning, till exempel lärare inom de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena. För förstärkning av Läslyftet avsätts 25 miljoner kronor 2016, samt beräknas 50 miljoner kronor för 2017, 25 miljoner kronor 2018 och 20 miljoner kronor 2019.  Av dessa medel föreslås 15 miljoner kronor för 2016 och beräknas 30 miljoner kronor 2017 och 5 miljoner kronor för 2018  finansieras inom ramen för de medel som aviserades för de nationella skolutvecklingsprogrammen i vårpropositionen.  För nya medel till läslyftet föreslår regeringen således att 10 miljoner kronor 2016 och beräknar därefter 20 miljoner kronor/år 2017-2019.

Regeringen investerar även i  i en ny fortbildningssatsning  i budgetpropositionen 2016, för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare  i grundskolan framförallt i åk 7-9. Regeringen föreslår därför en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt  i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens.

För 2016-2019 beräknas i budgetpropositionen totalt 540 miljoner kronor för investeringen i grundläggande specialpedagogisk kompetens i grundskolan.