Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Finansdepartementet

Prognos för den ekonomiska utvecklingen - september 2015

Publicerad

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. En gradvis starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svensk export, vilket i sin tur förväntas bidra till ökade investeringar, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. Prognosen är dock osäker och risken för en svagare utveckling är stor.

Återhämtning i omvärlden

En fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under 2015. Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter minska under 2015.  I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. Denna omställning leder sannolikt till en mer balanserad, om än lägre, tillväxttakt jämfört med 2000-2014. Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella marknaderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat.

Förhållandevis hög BNP-tillväxt framöver

BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och 2016. Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Återhämtningen i ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger både 2015 och 2016.

Arbetsmarknaden återhämtar sig

Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms ca 250 000 fler personer vara sysselsatta 2018 jämfört med 2014. År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent.

Minskat underskott i offentliga finanser

År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett finansiellt sparande på -75 miljarder kronor eller -1,9 procent av BNP*. Underskottet beräknas minska fr.o.m. 2015. Det finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till -0,9 procent av BNP och förväntas vändas till överskott 2019. Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka. Det finansiella sparandet i ålderspensions­systemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och att antalet pensionärer ökar. Den kommunala sektorn bedöms redovisa ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden. Som andel av BNP bedöms bruttoskulden gradvis minska. 


*SCB har efter det att siffermaterialet i budgetpropositionen låsts reviderat den offentliga sektorns finansiella sparande för åren 2011–2014. Underskottet 2014 har reviderats till 67 miljarder kronor vilket motsvarar 1,7 procent av BNP.

Nyckeltal prognos september 2015
Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2014, prognos för 2015–2019

2014 2015 2016 2017 2018 2019
BNP*, kalenderkorrigerad 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2
BNP-gap** -1,8 -1,1 -0,6 0 0,2 0
Sysselsatta, i åldern 15–74 år 1,4 1,3 1,5 1,4 1 0,5
Sysselsättningsgrad, i åldern 15–74 år 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,8 1,2 1,5 1,5 1,1 0,4
Produktivitet***, kalenderkorrigerad 0,6 1,4 1,2 1,4 1,5 1,6
Arbetslöshet, i % av arbetskraften, 15–74 år 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2
Timlön, mätt enligt konjunkturlönestatistiken 2,8 2,5 3 3,2 3,3 3,4
KPI, årsgenomsnitt -0,2 -0,1 1 1,9 2,5 3,1
KPIF, årsgenomsnitt 0,5 0,8 1,6 1,8 1,9 2
Offentliga sektorns finansiella sparande,
% av BNP
-1,9 -0,9 -0,9 -0,5 0 0,3
Offentliga sektorns konsoliderad bruttoskuld,
% av BNP
44,3 43,8 42,7 41,6 40 38,3

* Fasta priser, referensår 2014.
** Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
*** Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Om prognosen

Det finns påtagliga risker för att utvecklingen blir svagare än i prognosen. Förutom risken för en stagnation i euroområdet finns indikationer som tyder på en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Båda dessa scenarier skulle få en negativ effekt på den svenska exporten och därmed Sveriges tillväxt och arbetslöshet. Även möjliga obalanser i tillgångspriser och geopolitiska konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. Den ekonomiska utvecklingen kan även bli starkare än vad som antagits i prognosen. Det gäller exempelvis om företag och hushåll blir mer optimistiska om framtiden än vad som förväntas, vilket skulle få en positiv effekt på BNP och sysselsättningen.