Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 15 augusti 2016 var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 15 augusti 2016 var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Satsningar på gymnasial yrkesutbildning

Publicerad

Gymnasieskolans yrkesprogram är centrala för att försörja såväl företag som välfärdens verksamheter med den kompetens som efterfrågas. Under flera års tid, och inte bara i Sverige, har ungas intresse för yrkesutbildning på gymnasiet minskat. Sedan 2008 har ungas intresse att läsa gymnasial yrkesutbildning sjunkit från 35 procent av förstaårseleverna till 26 procent av förstaårseleverna 2014. Då kullarna i gymnasieskolan minskat under ett antal år får det sjunkande intresset bland de unga en förstärkt effekt som riskerar att påverka kompetensförsörjningen negativt för många branscher.

Foto: Folio

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 ett yrkesutbildningspaket för att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 67 miljoner kronor avsätts för 2016. För 2017 beräknas 109 miljoner kronor, för 2018 beräknas 75 miljoner kronor och för 2019 beräknas 20 miljoner kronor.

Förstärkta satsningar på yrkeslärare

För att höja yrkesprogrammens kvalitet och attraktivitet är det centralt att det finns yrkeslärare med rätt kompetens. Under många år har det varit brist på lärare i yrkesämnen. Det är också en stor andel (ungefär 59 procent har pedagogisk högskoleexamen, att jämföra med 79 procent av lärarkåren totalt) av de lärare som undervisar på gymnasieskolans yrkesprogram som är obehöriga. Därför föreslår regeringen att den pågående satsning som underlättar för yrkeslärare att minska sin tjänstgöringsgrad under den tid de går en behörighetsgivande utbildning förlängs till och med 2019. Samtidigt förstärks det statliga åtagandet genom att stödet till huvudmän för skolor där yrkeslärare undervisar samtidigt som de går en utbildning för att få lärarbehörighet förstärks.

För satsningar på fler yrkeslärare med rätt behörighet föreslår regeringen att 22 miljoner kronor avsätts för 2016. Satsningen beräknas till 71 miljoner kronor för 2017, 60 miljoner kronor för 2018 och 20 miljoner kronor för 2019.

Regeringens avsikt är att återkomma i frågan om yrkeslärare på sikt bör omfattas av kravet på legitimation i samma utsträckning som andra lärargrupper. Regeringen avser att återkomma i frågan om hur en sådan förändring kan genomföras.

Förbättrad samverkan mellan skola och arbetsliv

Den gymnasiala yrkesutbildningen ska förbereda eleverna för arbetslivet och bidra till att arbetsgivarna får rätt utbildad arbetskraft. Därför behöver matchningen mellan, å ena sidan, behoven på arbetsmarknaden och, å andra sidan, elevernas val och yrkesutbildningens innehåll och utbud förbättras. För att detta ska åstadkommas behöver bland annat branschernas inflytande över gymnasieskolans yrkesprogram stärkas. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att främja att det i fler branscher utvecklas former för samverkan mellan skola och arbetsliv.

För ändamålet föreslår regeringen i enlighet med vad som aviserades i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) att 5 miljoner kronor avsätts för 2016 och lika mycket beräknas årligen för perioden 2017–2018.

Som ett sätt att stärka branschers och arbetsgivares inflytande över den gymnasiala lärlingsutbildningen ska Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med en utbildning där branscher och arbetsgivare kan ges ett större ansvar.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 10 miljoner kronor avsätts för 2016 till förberedelsearbete för att en sådan försöksverksamhet ska kunna starta under 2017.

Utveckling av det arbetsplatsförlagda lärandet

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) har en avgörande betydelse för att förbereda ungdomar på gymnasieskolans yrkesprogram för ett framtida arbetsliv. Dessvärre finns det brister när det gäller kvaliteten på APL och ibland är omfattningen av APL otillräcklig. Dessutom saknar allt för många av arbetsplatsernas handledare en handledarutbildning. Regeringen föreslår satsningar för att stärka kvaliteten på APL. Anordnarbidraget för lärlingsutbildning bör i större utsträckning villkoras med att det finns utbildade handledare på arbetsplatsen. Skolverket har ett pågående uppdrag att genomföra handledarutbildning samt att utbilda APL-utvecklare. Uppdraget bör förlängas med ett år till och med 2017.

Regeringen beräknar därför i budgetpropositionen för 2016 att 15 miljoner kronor avsätts för ändamålet för 2017.

Insatser för att öka intresset för tekniska och yrkesutbildningar

För att bryta den negativa utvecklingen där ungas intresse för att läsa gymnasial yrkesutbildning minskar har regeringen under 2015 inlett samtal med arbetsmarknadens parter och skolhuvudmännen i syfte att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft. För insatser direkt riktade mot att öka ungas intresse för gymnasial yrkesutbildning föreslår regeringen att 20 miljoner kronor avsätts för 2016.

Elever behöver tidigt i sin skolgång få insikter om arbetslivet och hur de olika utbildningsalternativen ser ut. Det är centralt med utvecklingsinsatser som bidrar till högre kvalitet av verksamheten, både avseende enskilda studie- och yrkesvägledares kompetens och att rektorer tar större ansvar för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen. Regeringen föreslår att Skolverkets pågående fortbildningsuppdrag bör förlängas till och med 2018 för att ytterligare förbättra studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Uppdraget syftar till att höja kvaliteten i skolornas arbete med arbetslivskunskap. Uppdraget bör dessutom byggas ut med ytterligare fokus på att stärka jämställdhetsperspektivet för att bidra till att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 15 miljoner kronor avsätts för detta ändamål 2016 och beräknar samma belopp 2017 respektive 2018.

Tekniksprånget är en praktiksatsning som syftar till att bredda intresset bland unga kvinnor och män att söka ingenjörsutbildningar. Satsningen drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien på uppdrag av Skolverket. Av de 420 antagna praktikanterna till Tekniksprånget hösten 2014 var 54 procent kvinnor. Ett högt kvinnligt deltagande kan på sikt bidra till en ökad rekrytering av kvinnor till ingenjörsutbildningar.

Eftersom antalet praktikplatser har ökat då allt fler företag engagerar sig och erbjuder sådana platser föreslår regeringen i budgetpropositionen att satsningen förlängs med ett år till och med 2017.

För detta ändamål beräknas 11 miljoner kronor för 2017, varav 8 miljoner kronor tillförs satsningen och 3 miljoner kronor avser en överföring av medel för Tekniksprånget från 2016.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 15 augusti 2016 var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 15 augusti 2016 var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Mer om budgeten för 2016

Den 21 september lämnade regeringen sitt budgetförslag till riksdagen.