Fler insatser för att motverka terrorism

Statsminister Stefan Löfven presenterade den 19 november fler insatser för att motverka terrorism i Sverige. Insatserna fokuserar bland annat på att ge myndigheter ett nytt verktyg för informationsinhämtning, biometrisk passkontroll och utreda kameraövervakning vid byggnader med generell hotbild eller särskilt utsatta platser.

Hemlig dataavläsning

Regeringen kommer att ge en utredare i uppdrag att ta fram ett förslag på hur Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten kan ges ett nytt verktyg för informationsinhämtning som är anpassat till modern kommunikationsteknologi.

Det verktyg som avses kallas för hemlig dataavläsning och innebär en möjlighet att avlyssna även den information som skickas genom krypterade kanaler.

I dagsläget används i allt större utsträckning krypterad kommunikation i form av olika internetbaserade tjänster som till exempel Skype eller Viber. Brottsbekämpande myndigheter har redan lagstöd för att efter domstolsbeslut avlyssna dessa samtal, men eftersom kommunikationen ofta är krypterad kommer man inte åt innehållet genom avlyssningen. Denna brist avhjälps med det verktyg som regeringen nu föreslår.

Biometrisk passkontroll

Sverige kommer att inför morgondagens möte med EUs inrikesministrar driva att kontroll av biometriska uppgifter görs vid gränserna till Schengen området.

I den nya nationella strategin mot terrorism aviseras bl.a. att regeringen ska verka för att missbruk av svenska pass motverkas.

I passutredningen som var ute på remiss fram till september i år föreslås flera åtgärder för att komma till rätta med passmissbruket.

En av de mest verkningsfulla åtgärderna som föreslås är att det vid Schengenområdets yttre gränser införs kontroll av biometrisk information. Detta finns i alla EU-medborgare och i de flesta andra länders pass.

Kameraövervakning

I dagens samhälle finns platser och byggnader som, även om de inte är frekvent utsatta för brott, har en generell hotbild riktad mot sig.

Det kan exempelvis handla om medieredaktioner och lokaler som används av religiösa samfund och asylboenden. Kameraövervakning kan utgöra en del i skyddet av sådana platser och byggnader. Det behöver därför säkerställas att det inte finns onödiga hinder för en sådan användning av tekniken.

Det finns alltså anledning att utreda om det finns tillräckliga möjligheter till kameraövervakning på särskilt brottsutsatta platser och andra platser med ett förhöjt skyddsbehov.

Det är ur integritetssynpunkt viktigt att säkerställa att kameraövervakning inte sker slentrianmässigt. Regeringen har tillsatt en utredare som ska överväga hur ett i högre grad samlat integritetsskydd kan samlas hos en myndighet.