Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Utrikesdepartementet

Seminarium: Fred, säkerhet och statsbyggande inom ramen för det nya policyramverket och Agenda-2030

Publicerad

Tillsammans med Folke Bernadotteakademin höll Utrikesdepartementet den 9 november 2015 ett seminarium på temat ”Fred, säkerhet och statsbyggande”. Seminariet är en del av framtagandet av det nya svenska policyramverket. Många civilsamhällsaktörer, myndigheter, forskarvärlden och representanter från Utrikesdepartementet fanns på plats när konflikt och postkonfliktländers utveckling diskuterades i relation till mål 16 i de nya hållbara utvecklingsmålen.

  • Christina Linnarud hälsar välkomna.

    Christina Linnarud, gruppchef för konfliktgruppen på Säkerhetspolitiska enheten, hälsade seminariedeltagarna välkomna.

    Jessica Garpvall/Regeringskansliet

  • Helena Vazques från FBA förklarade upplägget för dagen

    Tillförordnade enhetschefen för Policy, Research and Development på Folke Bernadotte-akademin, Helena Vazquez, förklarade seminariedagens upplägg.

    Rasmus Eljanskog/Regeringskansliet

  • Jöran Bjällerstedt, ambassadör på konfliktgruppen, var en av talarna

    Ambassadören på konfliktgruppen, Jöran Bjällerstedt, talade om Sveriges tidigare engagemang inom området fred, säkerhet och statsbyggnad.

    Rasmus Eljanskog/Regeringskansliet

  • Seminariet var välbesökt

    Det var ett välbesökt seminarium med bland annat representanter från civilsamhället, myndigheter och forskarvärlden.

    Jessica Garpvall/Regeringskansliet

I centrum för diskussionerna stod vikten och innebörden av det konfliktförebyggande perspektivet.  ”Förebygg, förebygg, förebygg” nämndes av flera deltagare från panelen och publiken. I panelen framförde Elisabet Hedin, senior policyspecialist för mänsklig säkerhet på Sida, vikten av att ha konfliktperspektivet som en central del av det nya policyramverket. ”Konfliktperspektivet måste genomsyra biståndet för att kunna hantera grundorsakerna till konflikter”.

Under seminariet lyftes frågan om vikten av att det nya policyramverket tar hänsyn till den kontext som biståndet ska verka i. Det skulle bidra till att kunna identifiera grundorsakerna till konflikt samt bidra till återuppbyggnaden efter en konflikt.

Jöran Bjällerstedt, ambassadör från konfliktgruppen, säkerhetspolitiska enheten på Utrikesdepartementet, konstaterade att ”politiska problem har inga tekniska lösningar” och talade om Sveriges arbete med den Internationella dialogen för freds- och statsbyggande och vikten av att fokusera på grundorsaker till konflikt.

I panelen framhölls vikten av just landbaserade metoder fram av Agneta Johansson, chef på International Legal Assistance Consortium (ILAC), som talade om att utveckla rättsväsendet. ”Internationella aktörer kan bidra med verktyg för förbättring och utveckling men den nationella domarkåren måste driva förbättringsarbetet.”

Emma Skeppström, projektledare på Folke Bernadotteakademins program för säkerhetssektorreform, uttryckte även hon vikten av fungerade institutioner. ”Säkerhetssektorns agerande avspeglas i synen på hela staten och det är därför viktigt att säkerhetssektorn finns med i genomförandet av hela Agenda 2030”. 

Sofia Tuvestad, politisk handläggare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, betonade hur vapenspridningen har ökat och på så sätt blivit ett förnyat problem. ”Spridning av vapen är ett hot mot fred och vi får inte låta denna fråga försvinna”.

Detta var även något som framhölls civilsamhällesrepresentanter. Mikael Lindgren, policyrådgivare på den internationella avdelningen hos Svenska Kyrkan, betonade Sveriges roll i frågan om vapenspridning. ”I vålds- och konfliktförebyggande arbete är det viktigt att påvisa kopplingen mellan tillgång till vapen, vapenhandel och ökat våld”.

Ytterligare slutsatser och röster från deltagarna på seminariet framhöll Sveriges roll i konflikt- och postkonfliktländers utveckling.

Sveriges internationella rykte på området var något som många tyckte det var viktigt att ta vara på. Anita Klum, vice ordförande för Operation 1325, framhöll i marginalen till mötet Sverige som en bra förebild inom dessa frågor. ”Sveriges arbete med mänskliga rättigheter har ett gott rykte som vi kan använda oss av i förverkligandet av mål 16.”

Sveriges arbete för att stärka det sociala kontraktet mellan individer och staten lyftes fram som något som vi kan dra lärdomar av i utvecklingssamarbetet. Anna Widepalm, biträdande enhetschef på enheten för policy, forskning och utveckling på Folke Bernadotteakademin, betonade vikten av att identifiera de faktorer som påverkar stärkandet av det sociala kontraktet. ”Det är grunden för att bygga institutioner som har förtroende hos civilsamhället”.

Claudia Polo, samordnare för Colombiagruppen på Fonden för mänskliga rättigheter, lyfte även hon fram Sveriges internationella roll i genomförandet av mål 16. ”Sverige har bedrivit arbete med de här frågorna i många länder t.ex. genom stöd till civilsamhället och uppbyggnaden av institutioner”.

För framtagandet av det nya svenska policyramverket gav seminariet viktiga perspektiv i ett givande samtal med civilsamhällsaktörer, myndigheter och forskarvärlden.