Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 27 juli 2017 var han folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 27 juli 2017 var han folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

Artikel från Socialdepartementet

Gabriel Wikström ledde delegation vid högnivåmöte om antibiotikaresistens i FN:s generalförsamling

Publicerad Uppdaterad

Den 21 september 2016 anordnades ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) i FN:s generalförsamling. AMR, och särskilt antibiotikaresistens, är ett globalt hälsohot som ökar i omfattning. AMR medför dessutom samhällskostnader och konsekvenser för hållbar utveckling världen över. Sverige har länge varit drivande för att få upp AMR-frågan på den globala dagordningen.

Att högnivåmötet ägt rum visar på att AMR-frågan är av stor betydelse. De få men allvarliga hälsofrågor som tidigare diskuterats i FN:s generalsförsamling är hiv/aids, icke-smittsamma sjukdomar och ebola. Mötet är en möjlighet att skicka en stark politisk signal till alla länder och berörda sektorer om behov av vidare åtgärder för att bekämpa AMR.

Åtgärder krävs från världens ledare

Internationellt har medvetenheten om AMR ökat de senaste åren. Men mycket arbete återstår för att öka medvetenheten, utveckla kapaciteter och vidta åtgärder inom relevanta sektorer. Om världens ledare inte vidtar åtgärder kommer problemet öka i omfattning, både vad avser mänskligt lidande liksom samhällskostnader och konsekvenser för hållbar utveckling.

Gabriel Wikström ledde den svenska delegationen

Sverige har länge varit drivande för att få upp AMR-frågan på den globala dagordningen och kommer att använda detta tillfälle för att fortsatt driva frågan framåt. Den svenska delegationen leddes av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström och omfattade deltagare från Socialdepartementet och Näringsdepartemenet.

Deklaration godkändes vid mötet

Inför mötet förhandlades en politisk deklaration fram i New York för godkännande vid mötet. Sverige verkade i förberedelsearbetet bland annat för att mötet skulle:

  • visa på vikten av frågan och behovet av vidare åtgärder och ett multisektoriellt angreppsätt, där bland annat människors och djurs hälsa samt miljö sammankopplas,
  • bekräfta befintliga åtaganden, särskilt vad gäller den globala handlingsplanen från 2015 och framtagandet av nationella handlingsplaner till maj 2017, och
  • etablera en mekanism för att främja samarbete/koordination mellan berörda aktörer (framför allt olika FN-organ) och följa upp utvecklingen inom området.

Pressmeddelande: Deklaration mot antibiotikaresistens antagen av FN

Deklaration: Draft political declaration of the high-level meeting of the General Assembly on antimicrobial resistance

Situationen i Sverige är jämförelsevis bra

Beträffande AMR har Sverige en jämförelsevis god situation bland både människor och djur. Sverige har således ett högt anseende inom området. Det är resultat av ett aktivt engagemang inom olika sektorer och nivåer under lång tid. Men även i Sverige finns behov av fortsatta åtgärder för att vidhålla och förbättra situationen ytterligare. Sverige påverkas dessutom av den försämrade situationen globalt eftersom resistens kan spridas internationellt.

Uppdaterad svensk strategi

Regeringen beslutade i april 2016 en uppdaterad strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. Den uppdaterade strategin har sju målområden som anger riktningen för arbetet framöver. Jämfört med den tidigare strategin lägger den uppdaterade strategin större tonvikt på internationellt arbete, till exempel med avstamp i Agenda 2030 och politiken för global utveckling (PGU).

Sverige har en internationellt framträdande roll

Sverige har en framträdande roll i det internationella AMR-arbetet och har bidragit till att lyfta frågan på den globala dagordningen, bland annat inom WHO, FAO, OIE, OECD och nu senast FN.

Till exempel har Sverige verkat för att få till stånd den globala handlingsplan om AMR som världens länder antog 2015. I samband med detta lanserade folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Wikström tillsammans med sin kollega från Storbritannien en ministerallians mot AMR. Alliansen omfattar 16 ministrar från olika länder.

Folkhälsomyndigheten bedriver verksamhet inom AMR-området. Myndigheten har bl.a. i uppdrag att ge stöd till WHO i arbetet med den globala handlingsplanen vad gäller utvecklingen av ett globalt resistensövervakningssystem. I detta avseende invigdes i augusti 2016 ett WHO samarbetscenter för AMR vid myndigheten.

Fakta: Antimikrobiell resistens (AMR) är ett globalt hälsohot som kräver åtgärder inom flera sektorer

Antimikrobiell resistens (AMR), och särskilt antibiotikaresistens, är ett växande globalt hälsohot som medför samhällskostnader och konsekvenser för hållbar utveckling världen över.

AMR innebär att mikroorganismer blir motståndskraftiga mot olika läkemedel och därmed svåra eller omöjliga att behandla. AMR innefattar resistens bland bakterier, virus, parasiter och svampar. Antibiotikaresistens avser resistens hos bakterier.

Uppskattningar pekar på att hundratusentals människor per år avlider i infektionssjukdomar på grund av resistens världen över. Effektiva antibiotika är en förutsättning för olika hälso- och sjukvårdsinsatser, t.ex. cancerbehandlingar och operationer av olika slag.

Antibiotikaresistens är även en utmaning för hållbar utveckling i vid bemärkelse. Samhällskostnaderna för AMR har uppskattats till mångmiljardbelopp i Europa och globalt. Det handlar t.ex. om ökade sjukvårdskostnader och andra kostnader i form av t.ex. minskad produktion.

AMR är ett problem som angår flera sektorer. Problemet måste således angripas genom åtgärder inom en rad sektorer (”one health”). Hälsosektorn och jordbrukssektorn är primära aktörer men även andra sektorer berörs. Begreppet one health ska förstås på sådant sätt att alla faktorer av betydelse omfattas, såsom frågor om ekonomi, forskning, miljö och utvecklingssamarbete.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 27 juli 2017 var han folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 27 juli 2017 var han folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.