Den svenska sexköpslagen har varit framgångsrik

Det svenska förbudet mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999. Sverige var då det första landet i världen att kriminalisera köp, men inte försäljning, av sex. Det internationella intresset för den svenska modellen med förbud mot köp av sex har varit och är alltjämt stort. Genom åren har många delegationer besökt Sverige för att lära sig mer om förbudet och dess tillämpning. Flera länder har också tagit efter den svenska modellen så som Sydkorea, Sydafrika, Island, Norge, England, Wales, Nordirland, Kanada och så sent som i år Frankrike.

Att bekämpa prostitution och människohandel är en högt prioriterad fråga för regeringen. I det ligger också ett intresse av att sprida de positiva erfarenheter Sverige har av förbudet mot köp av sex. Justitiekansler Anna Skarhed var ansvarig för en utvärdering av den svenska lagen och har därefter fått i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att sprida erfarenheterna av förbudet. Hon har bland annat medverkat vid olika internationella möten och konferenser för att berätta om de svenska erfarenheterna.

I början av juni 2016 var hon i Vatikanen, inbjuden av påven, på en internationell domarkonferens med temat människohandel och organiserad brottslighet. Konferensen syftade till ett utbyte domarna emellan om hur rättssystemen bättre ska kunna hantera dessa typer av brottslighet, särskilt ur ett brottsofferperspektiv. Vatikanen har sedan tidigare ett starkt engagemang i dessa frågor.

En konferens med bland andra påven Franciscus
Påve Franciscus vid konferensen där Anna Skarhed deltog i juni, 2016 Foto: Anna Skarhed

I sitt anförande tog Anna Skarhed bland annat upp att enligt FN:s globala rapport om människohandel från 2014 är 33 procent av upptäckta fall av trafficking barn. Av dessa fall avser dubbelt så många flickor som pojkar. I Europa är den stora majoriteten av dessa dessutom utsatta för sexuellt utnyttjande. Det finns uppskattningsvis 140 000 kvinnor och flickor som varje dag är offer för trafficking och sexuellt utnyttjande, bara i Europa. Vinsterna från denna handel med levande människor används ofta för att finansiera andra typer av organiserad brottslighet som till exempel narkotika- och vapenhandel.

Syftet med att kriminalisera sexköp ska ses i ljuset av att man, genom att förhindra prostitution och människohandel samtidigt motverkar andra typer av kriminalitet och samhällsproblem.

Förutom Anna Skarhed, deltog från Sverige även Mari Heidenborg, numera justitieråd i Högsta domstolen och utredare i 2014 års sexualbrottskommitté. Hon tog i sitt anförande upp den relativt nya typ av organiserad brottslighet som utnyttjar våra olika välfärdssystem, bland annat assistansersättning, och som inte sällan även utnyttjar människor som varit utsatta för trafficking eller som av annan anledning är i en utsatt position.

Vid konferensen antog de 80 talarna en deklaration i vilken det bland annat anges att lagföring av personer som köper sex bör integreras i arbetet mot människohandel. Kriminalisering i sig är inte heltäckande, men det sänder ett viktigt budskap att samhället ser mycket allvarligt på exploateringen av människor.

När den svenska sexköpslagen tillkom var det med ett tydligt fokus på efterfrågan. Tanken bakom det är att om det inte finns någon efterfrågan så finns det ingen prostitution. Lagen har också ett jämställdhetsperspektiv; att köpa tillgång till en annan människas kropp handlar om makt, oftast mäns makt över kvinnor. Dessa perspektiv är fortfarande aktuella, men prostitutionen och människohandeln har även tydliga kopplingar till finansieringen av den organiserade brottsligheten liksom till hållbar utveckling.

I debatten om prostitution framförs ibland åsikten att det bör vara upp till var och en om man vill prostituera sig och att det finns de som gör det frivilligt och trivs med det. Men det är viktigt att förstå att prostitution och människohandel ofrånkomligt hänger samman. Av de personer som i dag befinner sig i prostitution i Sverige är tre av fyra enligt polisen kvinnor och flickor från fattiga länder. Prostitution utgör ett allvarligt hinder för jämställdheten och går inte att förena med kravet på mänskliga rättigheter för alla. En feministisk regering som tror på alla människors lika värde kan inte acceptera att prostitution förekommer. Europaparlamentets rapportör José Mendes Bota skrev i sin rapport från mars 2014 att frivillig prostitution är en myt. För det stora flertalet är prostitution en konsekvens av antingen fattigdom eller våld.

– Det är viktigt att vi i Sverige fortsätter arbetet med att minska prostitutionen och samtidigt ser till att ha fungerande insatser för att hjälpa både de personer som utnyttjas i prostitution och de köpare som vill sluta utnyttja dem, säger Anna Skarhed.

Justitiekansler Anna Skarhed
Justitiekansler Anna Skarhed Foto: Bill Nilsson/Regeringskansliet

Bakgrund och utvärdering

År 2008 fick nuvarande justitiekansler Anna Skarhed i uppdrag att utvärdera tillämpningen av förbudet och de effekter det fått. Uppdraget redovisades för regeringen i juli 2010. Enligt utredningen utgör förbudet ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

De viktigaste slutsatserna i utvärderingen var följande:

  • Antalet människor som utnyttjades i gatuprostitution i Sverige halverades 1999–2008.
  • Innan den svenska sexköpslagen trädde i kraft var förekomsten av gatuprostitution ungefär lika stor i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. 2008 var antalet personer i gatuprostitution tre gånger så många i Köpenhamn och Oslo jämfört med i Stockholm.
  • Farhågan att gatuprostitutionen skulle gå under jord hade inte besannats. All prostitution behöver annonsering för att hitta kunder och om kunderna kan hitta den så kan även polisen det.
  • Prostitution via internet ökade i Sverige under perioden, men inte på grund av sexköpslagen, utan på grund av den ökade användningen av internet i allmänhet. Utredningen konstaterade att prostitution via internet var mycket mer utbredd i Danmark och Norge jämfört med i Sverige.
  • Den märkbara ökningen av prostitution i Danmark och Norge hade ingen motsvarighet i Sverige och det gick inte att se någon annan orsak än effekten av kriminaliseringen av sexköp.
  • Enligt Polismyndigheten (dåvarande Rikspolisstyrelsen) hade förbudet mot sexköp förhindrat etableringen av organiserad brottslighet i Sverige. Lagen hade fungerat som en barriär mot människohandel och hallickar i Sverige, och att slå mot köparna har varit väsentligt i arbetet med att hitta och lagföra fall av trafficking.
  • Innan lagen trädde i kraft var det många som var kritiska, men undersökningar som har gjorts efter 2009 visar att lagen har stöd av ca 70 procent av befolkningen. Förbudet mot sexköp har alltså både reducerat prostitutionen och haft en normerande effekt.
  • Utredningen kunde inte se att förbudet haft några negativa effekter för personer som befann sig i prostitution.
  • Man kunde dock se att resurserna till de rättsvårdande myndigheterna var avgörande för hur effektivt arbetet mot prostitution och människohandel kan bedrivas.